Han är den trevligaste katt jag har haft. På vintern är han innekatt och på sommaren går han ut på dagtid. Det blev så när jag jobbade och inte ville lämna honom vind för våg på dagarna.
Ytligt sett är han ytterst väluppfostrad, så långt nu en katt kan vara fostrad. Det betyder att han aldrig går på matborden hemma, bara hos min dotter, där han genast följer deras katters exempel. Han river inte på annat än min gamla portfölj, som han och den andra katten på några sekunder förstörde en gång i Sundsvall när jag var på besök hos deras matte.
Men, och nu kommer men:et! Hur kan det komma sig att mina tapeter är fullständigt sönderrivna i tre hörn i vardagsrummet? Jag har aldrig sett honom riva på några tapeter!
Och hur kan det vara att den stora japanska dockan överst på vitrinskåpet plötsligt står med ryggen utåt rummet?
Jag är inte helt säker på att spöken inte existerar, men de ger inga märken efter klor på vitrinskåpets dörr!
Varför hittar jag min kära katt på diskbänken när jag kommer hem en dag efter att ha varit borta ganska länge? Jodå, han hoppade snabbt ner därifrån!
Det finns bara en förklaring; jag bor med en ögontjänare, en riktigt smart sådan. Och det kan man väl göra- så länge denne är en katt!
2 kommentarer:
Absolut!
Älskar katter.
Trevlig läsning.
Tack!
Skicka en kommentar