Vi vet ju alla att det finns människor som på något sätt inte hänger med i utvecklingen i samhället. Det behöver inte vara de allra äldsta. Man liksom tvärar.
Så var det bland en del högstadielärare. De hade ett stort förakt för politiker. Dessa var liksom en egen grupp,hopklumpade, formade i samma mönster, och de ansågs inte begripa någonting, oavsett deras kompetens eller bakgrund. De var idioterna som beslutade över dem som verkligen kunde och begrep något, nämligen dessa lärare själva.
Samma situation har vi ju i Svenska kyrkan. Kyrkopolitikerna verkar vara något som katten har släpat in i kyrkan om man lyssnar på en del präster och anställda. Givetvis håller inte denna bild alls om man vet hur kyrkopolitiken ser ut inifrån. Det är ju ofta människor som är engagerade i kyrkan som finns i sådana sammanhang. Och i kyrkomötet sitter många präster!
Men hur ska ett demokratiskt samhälle fungera om vi inte har politiker? Är de här människorna emot demokratin?
Sedan finns det folk som inte gillar journalister, och så finns det de som hatar journalister. Trots detta kan jag garantera att de både läser tidningar och lyssnar på nyheter och andra program, gjorda av journalister. Några få, som står för de stora rubrikerna i kvällstidningarna, får stå som modeller för hela journalistkåren. Och till och med kvällstidningarna gräver ju ofta fram mycket relevanta saker.
Om man själv har råkat illa ut, kan man kanske ha en viss förståelse för inställningen. Men å andra sidan är det ju knappast en reporters fel om man har skit i sitt bagage! Och nog är det relevant att gräva fram sådant och lägga det i ljuset om det gäller förtroendevalda som ska fatta beslut om medborgarna.
Man måste vara trovärdig!
söndag 31 maj 2015
Skitprat och trovärdighet
Vissa människor får mig verkligen att höja på ögonbrynen.
Till dem hör de som är så noga i debatten med vad som sker i kyrkan, men aldrig själva går på en gudstjänst/mässa.
Till dem hör också de som talar sig varma om den syndfulla människan, som ska räddas från synden, om den syndfulla sexualiteten och om att inga människor, varken hetero eller homo bör ha sex före äktenskapet. Om man då själv aldrig har varit gift, men långt ifrån har levt i celibat, då faller liksom hela trovärdigheten i syndatänkandet till marken, eller hur?
Det är inte bara präster som ska vara trovärdiga. Alla människor bör akta sig för att prata skit om hur folk ska vara, medan de samtidigt själva har levt eller lever på ett helt annat sätt!
Till dem hör de som är så noga i debatten med vad som sker i kyrkan, men aldrig själva går på en gudstjänst/mässa.
Till dem hör också de som talar sig varma om den syndfulla människan, som ska räddas från synden, om den syndfulla sexualiteten och om att inga människor, varken hetero eller homo bör ha sex före äktenskapet. Om man då själv aldrig har varit gift, men långt ifrån har levt i celibat, då faller liksom hela trovärdigheten i syndatänkandet till marken, eller hur?
Det är inte bara präster som ska vara trovärdiga. Alla människor bör akta sig för att prata skit om hur folk ska vara, medan de samtidigt själva har levt eller lever på ett helt annat sätt!
Förvirrade akademikerbegrepp
En del människor verkar ha någon sorts utbildningskomplex och krånglar samtidigt till saker och ting vad gäller titlar.
När det gäller akademiska titlar är ju dessa kopplade till den utbildning man har. Man är fil.kand. eller fil.mag. eller pol.mag. (om nu det finns fortfarande) eller doktor etcetera. Detta är du så klart även om du tar ett jobb inom exempelvis LO-kollektivet. Din akademiska titel, baserad på din utbildning, försvinner ju inte för det! En civilingenjör som kör taxi är fortfarande civilingenjör.
Således kan man inte framställa saken som att en akademisk utbildning och titel går förlorad för att man inte har ett jobb inom ett akademiskt område.
Jag är själv fortfarande utbildad ämneslärare/folkhögskollärare, även när jag är guide eller bara pensionär. Precis som vår utbildningsminister är folkhögskollärare fastän han inte jobbar som sådan.
Man måste skilja på äpplen och päron.
Däremot kan man naturligtvis inte vara professor om man inte har en anställning som professor, för detta är en tjänstetitel, precis som adjunkt också var. Jag vet inte om denna tjänstetitel finns kvar längre.
Inom grundskolan ställde det till en massa trassel när de inte längre anställde adjunkter. Vi som förr hade denna titel skulle vid nya anställningar kallas något annat. På en skola blev jag anställd som 4-9 lärare, vilket jag aldrig har haft någon utbildning för. Jag är folkhögskollärare, och blev detta under en tid då vi även var behöriga för högstadiet och gymnasiet. Men högstadielärarna utbildades senare till lärare för 4-9, och då fick vi hänga med på det.
När det gäller akademiska titlar är ju dessa kopplade till den utbildning man har. Man är fil.kand. eller fil.mag. eller pol.mag. (om nu det finns fortfarande) eller doktor etcetera. Detta är du så klart även om du tar ett jobb inom exempelvis LO-kollektivet. Din akademiska titel, baserad på din utbildning, försvinner ju inte för det! En civilingenjör som kör taxi är fortfarande civilingenjör.
Således kan man inte framställa saken som att en akademisk utbildning och titel går förlorad för att man inte har ett jobb inom ett akademiskt område.
Jag är själv fortfarande utbildad ämneslärare/folkhögskollärare, även när jag är guide eller bara pensionär. Precis som vår utbildningsminister är folkhögskollärare fastän han inte jobbar som sådan.
Man måste skilja på äpplen och päron.
Däremot kan man naturligtvis inte vara professor om man inte har en anställning som professor, för detta är en tjänstetitel, precis som adjunkt också var. Jag vet inte om denna tjänstetitel finns kvar längre.
Inom grundskolan ställde det till en massa trassel när de inte längre anställde adjunkter. Vi som förr hade denna titel skulle vid nya anställningar kallas något annat. På en skola blev jag anställd som 4-9 lärare, vilket jag aldrig har haft någon utbildning för. Jag är folkhögskollärare, och blev detta under en tid då vi även var behöriga för högstadiet och gymnasiet. Men högstadielärarna utbildades senare till lärare för 4-9, och då fick vi hänga med på det.
lördag 30 maj 2015
Låt inte männen dra vinstlotten i jämställdheten!
Nu driver S att föräldrar ska dela på föräldraförsäkringen.
Tur att inte jag är ung och i barnafödande ålder, för jag hade varit ytterst irriterad. Jag har nämligen sett den långa föräldraledigheten som en möjlighet för kvinnor, och inte minst för ammande kvinnor, att få vara hemma hos sina barn en lite längre tid än vad vi i min generation fick. Vi hade sex månader!
Behöver inte kvinnor som har fött barn återhämta sig fysiskt?
Varför ska de tvingas ut i förvärvsarbetet, och varför ska en man, som kanske inte vill vara hemma, tvingas vara det. Nog kan en man få bra kontakt med sina barn ändå!
Vad händer med en ensamstående mor? Hur lång ledighet för hon?
Och hur är resonemanget? Handlar det bara om kvinnors ställning på arbetsmarknaden? Handlar det aldrig om barnen och deras behov av att vara nära en ammande mor?
Detta är ungefär som resonemanget kring aborter, där fostret inte existerar, utan det handlar bara om kvinnan.
Jag tror att det är farligt att låta unga kvinnor få för stort inflytande i politiken i den här sortens frågor. Det måste vara folk med erfarenhet av livet som står för vettet i politiken!Politiker ska inte vara förmyndare på detta sätt!
Tur att inte jag är ung och i barnafödande ålder, för jag hade varit ytterst irriterad. Jag har nämligen sett den långa föräldraledigheten som en möjlighet för kvinnor, och inte minst för ammande kvinnor, att få vara hemma hos sina barn en lite längre tid än vad vi i min generation fick. Vi hade sex månader!
Behöver inte kvinnor som har fött barn återhämta sig fysiskt?
Varför ska de tvingas ut i förvärvsarbetet, och varför ska en man, som kanske inte vill vara hemma, tvingas vara det. Nog kan en man få bra kontakt med sina barn ändå!
Vad händer med en ensamstående mor? Hur lång ledighet för hon?
Och hur är resonemanget? Handlar det bara om kvinnors ställning på arbetsmarknaden? Handlar det aldrig om barnen och deras behov av att vara nära en ammande mor?
Detta är ungefär som resonemanget kring aborter, där fostret inte existerar, utan det handlar bara om kvinnan.
Jag tror att det är farligt att låta unga kvinnor få för stort inflytande i politiken i den här sortens frågor. Det måste vara folk med erfarenhet av livet som står för vettet i politiken!Politiker ska inte vara förmyndare på detta sätt!
Närvarande, men frånvarande
Det är sällan jag åker tåg. Förra gången var i julas, och då var det första gången på mycket länge. Jag blir rastlös när jag sitter på tåg, och dessutom gillar jag att köra bil. X2000 kan jag dessutom inte åka utan åksjuketabletter.
Men av olika skäl åkte jag tåg igår, i fyra timmar tur o retur.
Och då tänkte jag på hur vårt samhälle har blivit. Alla satt med sina iphones, smartphones och datorer. De var hela resan någon annanstans än på tåget, skrev de inte så surfade de eller talade i telefon eller också jagade de ström i taket på tåget.
Själv gör jag ingenting, jag bara sitter där. Jag nekar att ha en telefon där jag är uppkopplad hela tiden. När jag går hemifrån stängs datorn, och så får det vara tills jag återkommer. Men så småningom kommer väl behovet att hela tiden vara på internet att dyka upp hos mig också. Än så länge får det vara så här. Jag känner mig både gammal och klok i detta!
Men av olika skäl åkte jag tåg igår, i fyra timmar tur o retur.
Och då tänkte jag på hur vårt samhälle har blivit. Alla satt med sina iphones, smartphones och datorer. De var hela resan någon annanstans än på tåget, skrev de inte så surfade de eller talade i telefon eller också jagade de ström i taket på tåget.
Själv gör jag ingenting, jag bara sitter där. Jag nekar att ha en telefon där jag är uppkopplad hela tiden. När jag går hemifrån stängs datorn, och så får det vara tills jag återkommer. Men så småningom kommer väl behovet att hela tiden vara på internet att dyka upp hos mig också. Än så länge får det vara så här. Jag känner mig både gammal och klok i detta!
fredag 29 maj 2015
Insändare på nätet
Jag har ännu en insändare om vården av äldre i Karlskrona.
www.sydostran.se
Flytta inte på dementa...
www.sydostran.se
Flytta inte på dementa...
torsdag 28 maj 2015
Inte i min livstid
Jag har letat efter en text. I en av de två skrivarklubbar som jag är med i är det nu tid att skicka in bidrag till årets tidskrift. Den är alltid gedigen och fin.
I samband med detta hittade jag debatter, som jag hade kopierat. De var från 2010 i januari och senaste exet deltog också. Men då var han inget ex, utan endast en kommentator på bloggar. Fast på något sätt tilltalade vi tydligen varandra för därifrån gick vi över till att kommentera på varandras bloggar, och sedan skrev han något där på min födelsedag. Han stod med namnet, men det finns flera med det namnet, och något mera om honom personligen framgick inte, så jag blev lite nyfiken och skickade ett mejl. Adressen fick jag nog från hans kommentarer. Ja, sedan rullade det på. Det var faktiskt inte alls tänkt som en invit från min sida, men det kanske tolkades så. Ja, så blev det ju flera år av det hela...
Vad ska man kalla det? Intermittent krig? Med återkommande lugnare perioder. Men till slut var jag helt matt! Kraften var slut.
En del kommentatorer lär man känna. Jag har haft kontakt med flera mera privat; Birgitta, Vally, som också är på facebook, och med kyrksyster till exempel. Ja, även Anna och jag har växlat synpunkter de senaste dagarna på meddelande.
Men så finns det andra, som jag gärna skulle vilja prata med, fast de sitter så fast i sina svarta huvor, så man skulle kunna tro att dessa var fastklistrade. Vad kan hända vid ett telefonsamtal till exempel?
Ja, man vet kanske inte vad häxor kan hitta på? Men den här häxan är faktiskt 72 år, så häxkraften har säkert gått ur!
Nog är det lite absurt att man i åratal kan utbyta tankar och åsikter till hälften anonymt? Eller?
I samband med detta hittade jag debatter, som jag hade kopierat. De var från 2010 i januari och senaste exet deltog också. Men då var han inget ex, utan endast en kommentator på bloggar. Fast på något sätt tilltalade vi tydligen varandra för därifrån gick vi över till att kommentera på varandras bloggar, och sedan skrev han något där på min födelsedag. Han stod med namnet, men det finns flera med det namnet, och något mera om honom personligen framgick inte, så jag blev lite nyfiken och skickade ett mejl. Adressen fick jag nog från hans kommentarer. Ja, sedan rullade det på. Det var faktiskt inte alls tänkt som en invit från min sida, men det kanske tolkades så. Ja, så blev det ju flera år av det hela...
Vad ska man kalla det? Intermittent krig? Med återkommande lugnare perioder. Men till slut var jag helt matt! Kraften var slut.
En del kommentatorer lär man känna. Jag har haft kontakt med flera mera privat; Birgitta, Vally, som också är på facebook, och med kyrksyster till exempel. Ja, även Anna och jag har växlat synpunkter de senaste dagarna på meddelande.
Men så finns det andra, som jag gärna skulle vilja prata med, fast de sitter så fast i sina svarta huvor, så man skulle kunna tro att dessa var fastklistrade. Vad kan hända vid ett telefonsamtal till exempel?
Ja, man vet kanske inte vad häxor kan hitta på? Men den här häxan är faktiskt 72 år, så häxkraften har säkert gått ur!
Nog är det lite absurt att man i åratal kan utbyta tankar och åsikter till hälften anonymt? Eller?
onsdag 27 maj 2015
Manliga präster blåste under häxprocesser
Jag tycker om att läsa historia, men jag har aldrig studerat det vid universitetet. Det är kanske därför jag fortfarande gillar det.
Litteraturhistorien med dess oändliga antal sidor som man skulle igenom- även om mycket var skönlitteratur- höll på att ta bort mitt intresse för att läsa böcker. Men det finns en hel del historia i både konst- och litteraturhistorien, så lite har jag ju fått den akademiska vägen så att säga.
För mig är historia viktigt för förståelsen av nutiden. Många ränder sitter kvar - eller går aldrig ur.
Vi ska inte glömma att det var manliga präster som var med och ledde häxprocesserna!
Här i Ronneby hade vi 1679 bland andra kyrkoherden Knut Hahn, som sedan blev biskop i Lund, och hans kaplan, Christoffer Findorphius, som drev två kvinnor i döden - ja, den ena dog i fängelset- och en annan kvinna förvisades.De två som var kvar brändes som häxor, men som en förmildrande åtgärd blev de halshuggna först.
Vad anklagades kvinnorna för? En hade kastat salt på en borgarkvinnas hus så att denna blev sjuk. Den andra hade gett henne saltet. Så löpte det på med det ena efter det andra som blev sanningar. Listan på anklagelser blev till slut lång, och allt hade de gjort med hjälp av djävulen.
Jag skrev om den här häxprocessen på min guideblogg 2011 i augusti. Den finns fortfarande att läsa där på
http://lilaguide.blogspot.com
Som tack (?) för detta har gymnasieskolan uppkallats efter Knut Hahn!
Jag brukar berätta detta vid guidningar. Ur led var tiden och ur led är tiden fortfarande många gånger! Hur många har känt sig som häxor i kyrklig miljö idag?
Obs! Tillägg i slutet på förra inlägget!
Litteraturhistorien med dess oändliga antal sidor som man skulle igenom- även om mycket var skönlitteratur- höll på att ta bort mitt intresse för att läsa böcker. Men det finns en hel del historia i både konst- och litteraturhistorien, så lite har jag ju fått den akademiska vägen så att säga.
För mig är historia viktigt för förståelsen av nutiden. Många ränder sitter kvar - eller går aldrig ur.
Vi ska inte glömma att det var manliga präster som var med och ledde häxprocesserna!
Här i Ronneby hade vi 1679 bland andra kyrkoherden Knut Hahn, som sedan blev biskop i Lund, och hans kaplan, Christoffer Findorphius, som drev två kvinnor i döden - ja, den ena dog i fängelset- och en annan kvinna förvisades.De två som var kvar brändes som häxor, men som en förmildrande åtgärd blev de halshuggna först.
Vad anklagades kvinnorna för? En hade kastat salt på en borgarkvinnas hus så att denna blev sjuk. Den andra hade gett henne saltet. Så löpte det på med det ena efter det andra som blev sanningar. Listan på anklagelser blev till slut lång, och allt hade de gjort med hjälp av djävulen.
Jag skrev om den här häxprocessen på min guideblogg 2011 i augusti. Den finns fortfarande att läsa där på
http://lilaguide.blogspot.com
Som tack (?) för detta har gymnasieskolan uppkallats efter Knut Hahn!
Jag brukar berätta detta vid guidningar. Ur led var tiden och ur led är tiden fortfarande många gånger! Hur många har känt sig som häxor i kyrklig miljö idag?
Obs! Tillägg i slutet på förra inlägget!
tisdag 26 maj 2015
Varför tolkar de bokstavligt?
I mina universitetsstudier har analysen varit grundläggande. Så är det ju med humanister. Man ska ofta hitta texternas budskap, få fram andemeningen så att säga.
För människor som jag med min bakgrund är en bokstavstolkning av Bibeln obegriplig. När man plockar ut enstaka bibelord, och sedan liksom inte ser kontexten.
Men när jag läste om symtom på Asperger såg jag att om man har Aspergers syndrom kan man göra just så. Man tolkar bokstaven.
Vi vet ju att många vetenskapsmän som har haft stora framgångar i sin forskning har just Asperger. De har varit intensivt fokuserade på ett ämne. Och vi vet också att människor med denna egenskap ofta är högt begåvade.
Men för oss som är vana vid analys blir det mycket konstigt, om någon läser en lång text, och det sedan är som om bara några meningar var hela innehållet. Allt det andra har liksom gått förlorat.
Då tänkte jag att sådana där konstigheter möter man ju hos bokstavstroenden.
Kan det vara så att personer med Aspergers syndrom är överrepresenterade bland dem? Intressant, eller hur?
Och visst är det väl fascinerande hur de hänvisar till Bibeln som till lagboken, 1 Kor. 6:9
men de glömmer, trots detta, ofta 1 Tim. 3: 1-13!
För att inte tala om Matt: 7:12 o 15!
För människor som jag med min bakgrund är en bokstavstolkning av Bibeln obegriplig. När man plockar ut enstaka bibelord, och sedan liksom inte ser kontexten.
Men när jag läste om symtom på Asperger såg jag att om man har Aspergers syndrom kan man göra just så. Man tolkar bokstaven.
Vi vet ju att många vetenskapsmän som har haft stora framgångar i sin forskning har just Asperger. De har varit intensivt fokuserade på ett ämne. Och vi vet också att människor med denna egenskap ofta är högt begåvade.
Men för oss som är vana vid analys blir det mycket konstigt, om någon läser en lång text, och det sedan är som om bara några meningar var hela innehållet. Allt det andra har liksom gått förlorat.
Då tänkte jag att sådana där konstigheter möter man ju hos bokstavstroenden.
Kan det vara så att personer med Aspergers syndrom är överrepresenterade bland dem? Intressant, eller hur?
Och visst är det väl fascinerande hur de hänvisar till Bibeln som till lagboken, 1 Kor. 6:9
men de glömmer, trots detta, ofta 1 Tim. 3: 1-13!
För att inte tala om Matt: 7:12 o 15!
måndag 25 maj 2015
Avstånd isolerar
Häromdagen skrev jag, som ordförande i vår Seniorförening, en insändare om äldre, som var utan talan.
Jag skrev bland annat om hur gamla med hemtjänst kunde bli som isolerade öar med några minuters hemtjänst några gånger per dag som kanske enda kontakt med omvärlden.
Att sitta halvt -eller helt- handikappad som jag har gjort det senaste året har fått mig att fundera.
När vi bodde i Stockholm hade vi ofta besök. Det var populärt att få några nätters gratis boende där.
Här har jag aldrig haft släkt som har längtat hit. En väninna till mig i Lund brukade komma några dagar på sommaren, men hon dog för några år sedan. Ett par riktigt gamla vänner aviserade sin ankomst förra sommaren och jag, som inte är beredd på besök, fick mycket att fixa.
Senaste exet var här senast i fyra veckor i somras och körde bilen och hjälpte mig.
Mina barn fattade nog inte min situation och tyckte att jag skulle träffa dem i Lund. Det kunde jag inte, inte förrän i julas, då jag var hos sonen tillsammans med exmaken.
Och min gamla väninna sedan barndomen träffade jag i Kristianstad för en tid sedan.
Jag tycker att Blekinge är fantastiskt. Denna underbara natur och denna intressanta historia. Men min släkt är storstadsmänniskor.
För några är avståndet till L.A. mycket mindre än till Blekinge.
Och jag finns ju på telefonen och på facebook! Dessutom reser jag alltså till Lund och till Stockholm.
Den där faktiska isoleringen känns inte så starkt när man har vänner på facebook. Faktiskt inte. Och där har jag riktiga vänner, sådana som jag känner, en del sedan många, många år tillbaka.
Men faktum är att man nog behöver träffa folk i levande livet också.
Tänk om jag skulle börja ett nytt liv och se till att mitt hem var i sådant skick att det inte skulle vara berg att bjuda hem folk.
Jag kan börja idag med rensningen och kastandet!
Jag skrev bland annat om hur gamla med hemtjänst kunde bli som isolerade öar med några minuters hemtjänst några gånger per dag som kanske enda kontakt med omvärlden.
Att sitta halvt -eller helt- handikappad som jag har gjort det senaste året har fått mig att fundera.
När vi bodde i Stockholm hade vi ofta besök. Det var populärt att få några nätters gratis boende där.
Här har jag aldrig haft släkt som har längtat hit. En väninna till mig i Lund brukade komma några dagar på sommaren, men hon dog för några år sedan. Ett par riktigt gamla vänner aviserade sin ankomst förra sommaren och jag, som inte är beredd på besök, fick mycket att fixa.
Senaste exet var här senast i fyra veckor i somras och körde bilen och hjälpte mig.
Mina barn fattade nog inte min situation och tyckte att jag skulle träffa dem i Lund. Det kunde jag inte, inte förrän i julas, då jag var hos sonen tillsammans med exmaken.
Och min gamla väninna sedan barndomen träffade jag i Kristianstad för en tid sedan.
Jag tycker att Blekinge är fantastiskt. Denna underbara natur och denna intressanta historia. Men min släkt är storstadsmänniskor.
För några är avståndet till L.A. mycket mindre än till Blekinge.
Och jag finns ju på telefonen och på facebook! Dessutom reser jag alltså till Lund och till Stockholm.
Den där faktiska isoleringen känns inte så starkt när man har vänner på facebook. Faktiskt inte. Och där har jag riktiga vänner, sådana som jag känner, en del sedan många, många år tillbaka.
Men faktum är att man nog behöver träffa folk i levande livet också.
Tänk om jag skulle börja ett nytt liv och se till att mitt hem var i sådant skick att det inte skulle vara berg att bjuda hem folk.
Jag kan börja idag med rensningen och kastandet!
Var kommer energin ifrån?
Vad har hänt när man plötsligt får ny energi?
Detta är något som jag har funderat på ända sedan en händelse på sommaren 1999.
Igår var det igen en sådan där dag, då jag, utan förklaring, fick energi att göra saker ifrån att ha varit dödstrött dagen före.
Men tillbaka till 1999. Jag hade förlorat rektorstjänsten i Oskarshamn. Genom en uppgörelse var jag ekonomiskt oberoende ett bra tag framöver, men jag var 56 år och rädd att inte kunna få ett nytt jobb. Min dåvarande särbo var inte världens enklaste person att umgås med och hade dessutom återkommande alkoholproblem. Så man visste inte riktigt vilken dag det var.
Dessutom blir det otäckt tyst omkring en i sådana situationer. Man är en looser, och sådana gillar människor inte. Det är endast de allra mest pålitliga och trognaste vännerna och släkten som blir kvar.
Då var det skönt och opretentiöst att kunna gå på logemöten. Dit kunde jag gå utan att behöva fixa något här hemma för att umgås med folk.
I detta tillstånd gick dagarna, och jag minns att jag gick mellan köket och sjumannasoffan i vardagsrummet, där jag mest låg hela tiden. Kraftlös.
Men så en dag hände något märkligt. Jag kände mig plötsligt buren rent fysiskt och en stark energi fyllde mig. Samtidigt hittade jag en annons om en kurs i musikvetenskap på dåvarande Växjö universitet. Den vore det bra att komplettera min konsthistoria med, tänkte jag. Jag ringde och kollade om mina gamla studentbetyg och de akademiska betygen var gångbara, och det var de.
Kanske skulle jag också komplettera min examen med engelska, tänkte jag. Detta hade jag haft funderingar på tidigare, för jag hade gått metodiken för undervisning i moderna språk på lärarhögskolan, så tanken hade hela tiden varit att göra detta. Men tidigare hade jag inte haft ekonomiska möjligheter. Det hade jag nu med fallskärmen.
Engelskan var fulltecknad, men det fanns plats på tyskan.
Därmed började ett nytt liv för mig. Jag läste tyska på heltid på Högskolan i Karlskrona och Musikvetenskapliga fält i Växjö på halvtid. Och det gick jättebra! Mina "Väl godkänd" på tentorna rasslade in. Givetvis hade jag nytta av alla mina år som svensklärare när det gällde den tyska grammatiken. Grammatik kan jag!
Det blev två terminer, 40p (nuvarande 60 p) i tyska och 20 p (nuv.30p) i musikvetenskap. Sedan fick jag lätt nytt jobb som lärare, fortsatte att läsa vid universitetet som en fritidssyssla och hade en fantastisk nytta av tyskan, både vad gäller jobb och senare när jag, efter pensioneringen, utbildade mig till guide. Jag har senare läst ytterligare 22,5 poäng i tyska plus många andra ämnen.
Den sista kursen läste jag 2011.
Så vände livet, och blev faktiskt mycket bättre än tidigare. Och vändpunkten blev den där dagen, då jag fylldes av ny energi! Den tror jag kom från Gud!
Detta är något som jag har funderat på ända sedan en händelse på sommaren 1999.
Igår var det igen en sådan där dag, då jag, utan förklaring, fick energi att göra saker ifrån att ha varit dödstrött dagen före.
Men tillbaka till 1999. Jag hade förlorat rektorstjänsten i Oskarshamn. Genom en uppgörelse var jag ekonomiskt oberoende ett bra tag framöver, men jag var 56 år och rädd att inte kunna få ett nytt jobb. Min dåvarande särbo var inte världens enklaste person att umgås med och hade dessutom återkommande alkoholproblem. Så man visste inte riktigt vilken dag det var.
Dessutom blir det otäckt tyst omkring en i sådana situationer. Man är en looser, och sådana gillar människor inte. Det är endast de allra mest pålitliga och trognaste vännerna och släkten som blir kvar.
Då var det skönt och opretentiöst att kunna gå på logemöten. Dit kunde jag gå utan att behöva fixa något här hemma för att umgås med folk.
I detta tillstånd gick dagarna, och jag minns att jag gick mellan köket och sjumannasoffan i vardagsrummet, där jag mest låg hela tiden. Kraftlös.
Men så en dag hände något märkligt. Jag kände mig plötsligt buren rent fysiskt och en stark energi fyllde mig. Samtidigt hittade jag en annons om en kurs i musikvetenskap på dåvarande Växjö universitet. Den vore det bra att komplettera min konsthistoria med, tänkte jag. Jag ringde och kollade om mina gamla studentbetyg och de akademiska betygen var gångbara, och det var de.
Kanske skulle jag också komplettera min examen med engelska, tänkte jag. Detta hade jag haft funderingar på tidigare, för jag hade gått metodiken för undervisning i moderna språk på lärarhögskolan, så tanken hade hela tiden varit att göra detta. Men tidigare hade jag inte haft ekonomiska möjligheter. Det hade jag nu med fallskärmen.
Engelskan var fulltecknad, men det fanns plats på tyskan.
Därmed började ett nytt liv för mig. Jag läste tyska på heltid på Högskolan i Karlskrona och Musikvetenskapliga fält i Växjö på halvtid. Och det gick jättebra! Mina "Väl godkänd" på tentorna rasslade in. Givetvis hade jag nytta av alla mina år som svensklärare när det gällde den tyska grammatiken. Grammatik kan jag!
Det blev två terminer, 40p (nuvarande 60 p) i tyska och 20 p (nuv.30p) i musikvetenskap. Sedan fick jag lätt nytt jobb som lärare, fortsatte att läsa vid universitetet som en fritidssyssla och hade en fantastisk nytta av tyskan, både vad gäller jobb och senare när jag, efter pensioneringen, utbildade mig till guide. Jag har senare läst ytterligare 22,5 poäng i tyska plus många andra ämnen.
Den sista kursen läste jag 2011.
Så vände livet, och blev faktiskt mycket bättre än tidigare. Och vändpunkten blev den där dagen, då jag fylldes av ny energi! Den tror jag kom från Gud!
söndag 24 maj 2015
Ondska mår man inte bra av
Det är klart att man inte mår bra när man blir åskådare till ondska. Men det är intressant med mobbning.
Med åren har jag lärt mig mycket om hur det går till och vilka karaktäristika mobbning har.
Som detta att man försöker intala någon att denne är ensam och alla andra är emot honom/henne. Effektivt sätt att få någon att tappa fotfästet. Eller att inbilla någon att man har hört något om honom som han själv inte får veta.
När drevet börjar gå hänger den ene efter den andre på och även osanningar blir till sanningar om den det gäller. Det är som en häxprocess. Så gick det ju till! Fast nu tror man inte att någon kopulerar med djävulen- bara näst intill.
Men det magiska är att man faktiskt kan stoppa mobbning. Om inte alla ställer upp får den inte riktig effekt. Det kan räcka att en eller två står på offrets sida.Visst är detta fascinerande! Mobbning kräver på något sätt total uppslutning.
Med åren har jag lärt mig mycket om hur det går till och vilka karaktäristika mobbning har.
Som detta att man försöker intala någon att denne är ensam och alla andra är emot honom/henne. Effektivt sätt att få någon att tappa fotfästet. Eller att inbilla någon att man har hört något om honom som han själv inte får veta.
När drevet börjar gå hänger den ene efter den andre på och även osanningar blir till sanningar om den det gäller. Det är som en häxprocess. Så gick det ju till! Fast nu tror man inte att någon kopulerar med djävulen- bara näst intill.
Men det magiska är att man faktiskt kan stoppa mobbning. Om inte alla ställer upp får den inte riktig effekt. Det kan räcka att en eller två står på offrets sida.Visst är detta fascinerande! Mobbning kräver på något sätt total uppslutning.
Energislukare och energigivare
Efter ett tungt år, då jag har haft svårt att röra mig med ett skadat ben och fått en känsla av hopplöshet, börjar livet återvända.Och benet är läkt.
Nu gäller det verkligen att inte dra på sig energislukare, utan att ta tillvara den energi man kan få. Jag behöver den, för här finns det mycket som ligger efter av praktiska slag.
Jag har därför bestämt att reducera guidningarna och kommer inte att ta några förrän dem jag redan har inbokade i augusti.
I stället ska jag måla, rita och läsa.
Idag har jag beställt roliga saker på "min" affär på nätet; block, tusch och kol. Nu ska jag förutom akvarellmålandet återvända till att rita vilket jag gjorde mycket som ung. Det ska bli trevligt!
Nu gäller det verkligen att inte dra på sig energislukare, utan att ta tillvara den energi man kan få. Jag behöver den, för här finns det mycket som ligger efter av praktiska slag.
Jag har därför bestämt att reducera guidningarna och kommer inte att ta några förrän dem jag redan har inbokade i augusti.
I stället ska jag måla, rita och läsa.
Idag har jag beställt roliga saker på "min" affär på nätet; block, tusch och kol. Nu ska jag förutom akvarellmålandet återvända till att rita vilket jag gjorde mycket som ung. Det ska bli trevligt!
Några av årets tulpaner.
En otrolig elakhet
Är det konstigt att barn mobbar varandra i skolorna?
Hade det inte varit konstigare om de inte hade gjort det med de modeller som vuxna ibland utgör?
Hur kan mobbningen flöda över alla bräddar på ställen som ska representera kyrkan?
Det är helt ofattbart!
Vad tror de som iscensätter denna mobbning eller håller den igång att de åstadkommer med detta?
En sann kristendom!?
Jag måste tillstå att de sammanhang, där jag har hittat de elakaste människorna - och jag har träffat mängder av folk och arbetat och varit med i föreningar av skiftande slag- är definitivt på de ställen som är Svenska kyrkan eller har anknytning till denna. Ingenstans- mer än möjligtvis på högstadieskolor- har jag hittat den slags subtila och ibland helt öppna mobbning.
Visst är det otäckt och obegripligt! Där kärleken ska råda!
Hade det inte varit konstigare om de inte hade gjort det med de modeller som vuxna ibland utgör?
Hur kan mobbningen flöda över alla bräddar på ställen som ska representera kyrkan?
Det är helt ofattbart!
Vad tror de som iscensätter denna mobbning eller håller den igång att de åstadkommer med detta?
En sann kristendom!?
Jag måste tillstå att de sammanhang, där jag har hittat de elakaste människorna - och jag har träffat mängder av folk och arbetat och varit med i föreningar av skiftande slag- är definitivt på de ställen som är Svenska kyrkan eller har anknytning till denna. Ingenstans- mer än möjligtvis på högstadieskolor- har jag hittat den slags subtila och ibland helt öppna mobbning.
Visst är det otäckt och obegripligt! Där kärleken ska råda!
lördag 23 maj 2015
Idag är jag nöjd...
för insändaren i BLT ser ut så här.
Och så har jag fått yttra mig om den turistbyrå som man har lagt ner i Ronneby.
fredag 22 maj 2015
Miljöpartiet- en samhällsfara!
Hur långt kan dumheterna i besluten gå när MP är med? Den frågan ställer sig säkert många efter det horribla beslutet i Stockholm, där man ska ge återvändande jihadister förtur till jobb och bostad. Denna rödgröna-Fi styrning är ju direkt samhällsfarlig.
De, om några borde stoppas! Här ska det inte gulligullas med människor som har begått krigsbrott! Så klart inte! Hur naiv får man vara?
De, om några borde stoppas! Här ska det inte gulligullas med människor som har begått krigsbrott! Så klart inte! Hur naiv får man vara?
torsdag 21 maj 2015
Inget kollektivavtal och inga anställda
Jag har inget till övers för Stefan Löfven och sossepolitiken idag, men ibland skjuter verkligen journalister mygg med gevär.
Stefan Löfven har anlitat en byggfirma utan kollektivavtal. Men firman hade inga anställda, utan det var en egenfirma. Vad i hela fridens namn skulle de då ha kollektivavtal för? För vem om det inte finns några anställda? Nej, leta fram något bättre!
Stefan Löfven har anlitat en byggfirma utan kollektivavtal. Men firman hade inga anställda, utan det var en egenfirma. Vad i hela fridens namn skulle de då ha kollektivavtal för? För vem om det inte finns några anställda? Nej, leta fram något bättre!
Insändare
Jag har nu en insändare "Äldre utan talan" på
www.sydostran.se se Insändare långt ner till höger på sidan!
www.sydostran.se se Insändare långt ner till höger på sidan!
De som inte räknas
I vårt starkt individualistiska samhälle gäller rätten för individen, men utan tankar på dem som drabbas av individens beslut. Vissa beslut är mindre allvarliga, andra är otroligt viktiga.
Till dem som inte räknas hör exempelvis äldre och deras förhållanden. Det kan vi se när man i kommunerna drar ner på äldrevården och samtidigt vräker ut massor av miljoner på idrottsanläggningar.
De som inte heller verkar räknas är de familjer där någon av föräldrarna gör könsbyten. Hur påverkas barn av sådant? Att plötsligt få sin mamma eller pappa förvandlad. Till vad?
Man räknar inte heller foster, som ska aborteras, som någonting med värde. Det är snarare som om de vore en växt som man kunde avlägsna eller behålla som man tyckte. I vårt land aborteras ju foster som i stort sett är livsdugliga! Vem driver deras rätt till liv?
Om ett barn föds för tidigt och en förälder tar död på det räknas detta som mord! Men om ett barn aborteras vid nästan samma ålder är det okey och tillåtet.
Det har varit ett oerhört ståhej kring den lilla flickan i Karlskrona som blev mördad av sina vårdnadshavare. Med all rätt. Men samtidigt är det lite märkligt att i samma veva som fallet ska upp i hovrätten läsa om ett aborterat foster som levde vid födseln och fick ligga och självdö. Om detta blev det bara tyst! För den sortens berövande av liv är tillåtet i vårt land!
Vi lever i ett konstigt samhälle! Vissa ska värnas och andra räknas inte!
Till dem som inte räknas hör exempelvis äldre och deras förhållanden. Det kan vi se när man i kommunerna drar ner på äldrevården och samtidigt vräker ut massor av miljoner på idrottsanläggningar.
De som inte heller verkar räknas är de familjer där någon av föräldrarna gör könsbyten. Hur påverkas barn av sådant? Att plötsligt få sin mamma eller pappa förvandlad. Till vad?
Man räknar inte heller foster, som ska aborteras, som någonting med värde. Det är snarare som om de vore en växt som man kunde avlägsna eller behålla som man tyckte. I vårt land aborteras ju foster som i stort sett är livsdugliga! Vem driver deras rätt till liv?
Om ett barn föds för tidigt och en förälder tar död på det räknas detta som mord! Men om ett barn aborteras vid nästan samma ålder är det okey och tillåtet.
Det har varit ett oerhört ståhej kring den lilla flickan i Karlskrona som blev mördad av sina vårdnadshavare. Med all rätt. Men samtidigt är det lite märkligt att i samma veva som fallet ska upp i hovrätten läsa om ett aborterat foster som levde vid födseln och fick ligga och självdö. Om detta blev det bara tyst! För den sortens berövande av liv är tillåtet i vårt land!
Vi lever i ett konstigt samhälle! Vissa ska värnas och andra räknas inte!
I solen
Idag är det riktigt varmt här. Katten Bellman och jag har varit ute en stund i trädgården och suttit på verandan, han i bästa stolen!
Han får, efter ett våldsamt kattslagsmål för två år sedan, inte längre gå ut fritt. En lite tunn katt på 17 år klarar nog inte stora, kraftiga hankatter som bits och klöser. För två år sedan satt han efter slagsmålet i tre dygn på fönsterkarmen och såg ut som om han skulle dö.
Men det går bra i band också!
Han får, efter ett våldsamt kattslagsmål för två år sedan, inte längre gå ut fritt. En lite tunn katt på 17 år klarar nog inte stora, kraftiga hankatter som bits och klöser. För två år sedan satt han efter slagsmålet i tre dygn på fönsterkarmen och såg ut som om han skulle dö.
Men det går bra i band också!
Och så slog jag en blick på den där tematiska bloggen som f.d. ölandskomministern kör. Tema? Som vanligt någon som mobbas. Hur orkar de som inte instämmer fortsätta att kommentera? Det är ju som att slå i cement! Men bloggen är en bra illustration på drev och mobbning!
I fel kropp?
Om min salig far, under min uppväxt, hade deklarerat för sin familj att han hade insett att han var född i "fel kropp", hade vi nog ansett honom som totalt galen, och jag tror att risken för att jag själv skulle ha hamnat på hispan, när min far plötsligt blev förvandlad till något som skulle föreställa en kvinna (för man kan ju inte byta kön fullt ut egentligen!) hade nog varit stor. Vilken mardröm!
Hur mår familjerna till människor som förvandlas på det sättet?
I Karlskrona ska man ha en Pridefestival, ett sådant där jippo som förmodligen mera motverkar än gagnar synen på helt vanliga homosexuella par. För det är väl inte någon sorts lössläppt gaykultur som Fredrikskyrkan vill hylla och driva?
Då ska en känd f.d. manlig präst, som har bytt kön, framträda och tala om hur det är att "komma ut", som om den naturliga följden av att "komma ut" vore att byta kön.
Jag tycker synd om familjerna till dem som har bytt kön. Och jag förstår inte alls att man inte är tacksam över den kropp som Gud har gett en! En del kvinnor som försöker bli män, vill dock ha kvar möjligheten att få barn! Och det får de ju nu med gällande lagstiftning. Så mera män än så blev de inte! Och hur ser deras snoppar ut? Jag måste säga att jag undrar! Kan man vara man utan en snopp? En gravid man?
Är inte världen tillräckligt problematisk för att man ska ha tid att ägna sig åt sådana psykologiska avvikelser och dessutom sätta igång att hylla dem som gör det! Se lidandet i kölvattnet i stället!
Men detta är nog inget värt i jämförelse med individens rätt till någon sorts falskt självförverkligande, för, som sagt, man kan inte byta kön fullt ut! I själva verket är man ju varken kvinna eller man efter ett så kallat könsbyte. Kan detta tillstånd vara så eftertraktansvärt? Märkligt samhälle vi lever i, är det inte det?
Och idéerna sprider sig. Nu har ju till och med barn hyllats för att de säger sig ha upptäckt att de är i fel kropp!
Låt oss stoppa detta vansinne!!!
Hur mår familjerna till människor som förvandlas på det sättet?
I Karlskrona ska man ha en Pridefestival, ett sådant där jippo som förmodligen mera motverkar än gagnar synen på helt vanliga homosexuella par. För det är väl inte någon sorts lössläppt gaykultur som Fredrikskyrkan vill hylla och driva?
Då ska en känd f.d. manlig präst, som har bytt kön, framträda och tala om hur det är att "komma ut", som om den naturliga följden av att "komma ut" vore att byta kön.
Jag tycker synd om familjerna till dem som har bytt kön. Och jag förstår inte alls att man inte är tacksam över den kropp som Gud har gett en! En del kvinnor som försöker bli män, vill dock ha kvar möjligheten att få barn! Och det får de ju nu med gällande lagstiftning. Så mera män än så blev de inte! Och hur ser deras snoppar ut? Jag måste säga att jag undrar! Kan man vara man utan en snopp? En gravid man?
Är inte världen tillräckligt problematisk för att man ska ha tid att ägna sig åt sådana psykologiska avvikelser och dessutom sätta igång att hylla dem som gör det! Se lidandet i kölvattnet i stället!
Men detta är nog inget värt i jämförelse med individens rätt till någon sorts falskt självförverkligande, för, som sagt, man kan inte byta kön fullt ut! I själva verket är man ju varken kvinna eller man efter ett så kallat könsbyte. Kan detta tillstånd vara så eftertraktansvärt? Märkligt samhälle vi lever i, är det inte det?
Och idéerna sprider sig. Nu har ju till och med barn hyllats för att de säger sig ha upptäckt att de är i fel kropp!
Låt oss stoppa detta vansinne!!!
Kvinnlig frigörelse bygger på ekonomi
Idag ska jag nästan vara feministisk, fastän jag inte alls räknar mig som feminist. Nästan tvärtom, så tror jag att mansrollen egentligen är den mest förtryckta.
Men jag tänker tillbaka på mitt liv så finns det nog en hel del som jag hade gjort annorlunda om jag hade fått leva om det, men en sak är jag idag tacksam över. Jag jobbade alltid heltid och när jag efter sex års lärarjobb kom in på en lärarhögskola som låg fyrtio mil bort, så tog jag tillfället, trots att det var svårt med små barn hemma, och gick utbildningen. Den gången insåg jag behovet av den utbildningen, och den var på den tiden mycket svår att komma in på, för den var eftersökt.
Och så åkte jag hem varje veckoslut och eftersom jag gick vår-höst hade jag en lång sommar hemma hos barnen.
Men detta obekväma gav mig, trots allt, möjligheten att vara självständig och kunna försörja mig själv. Detta är ju faktiskt förutsättningen för en frigörelse eller för ett självständigt liv.
Jag tänker ibland på den generation som min mor tillhörde, där många inte hade något val. De fick stanna där de var, även om de hade velat lämna förhållandena.
¨
Det är inte alltid lätt att leva ensam, men det är mycket, mycket värre att leva i destruktiva relationer eller i relationer, där man helt enkelt har vuxit ifrån varandra och blivit alltför olika för att det ska kunna fungera. Man får välja när man kan.
Men jag tänker tillbaka på mitt liv så finns det nog en hel del som jag hade gjort annorlunda om jag hade fått leva om det, men en sak är jag idag tacksam över. Jag jobbade alltid heltid och när jag efter sex års lärarjobb kom in på en lärarhögskola som låg fyrtio mil bort, så tog jag tillfället, trots att det var svårt med små barn hemma, och gick utbildningen. Den gången insåg jag behovet av den utbildningen, och den var på den tiden mycket svår att komma in på, för den var eftersökt.
Och så åkte jag hem varje veckoslut och eftersom jag gick vår-höst hade jag en lång sommar hemma hos barnen.
Men detta obekväma gav mig, trots allt, möjligheten att vara självständig och kunna försörja mig själv. Detta är ju faktiskt förutsättningen för en frigörelse eller för ett självständigt liv.
Jag tänker ibland på den generation som min mor tillhörde, där många inte hade något val. De fick stanna där de var, även om de hade velat lämna förhållandena.
¨
Det är inte alltid lätt att leva ensam, men det är mycket, mycket värre att leva i destruktiva relationer eller i relationer, där man helt enkelt har vuxit ifrån varandra och blivit alltför olika för att det ska kunna fungera. Man får välja när man kan.
måndag 18 maj 2015
Och plötsligt är livet förbi...
Utan att gå in i några bloggdebatter ska jag ändå ge några tankar så här på kvällen.
Dagen har varit stillsam. Natten var hemsk. Man ska inte sitta och äta jordnötter när man pratar med en väninna i ett maratonsamtal i telefonen, för att sedan upptäcka att man har ätit upp en halv påse. Det ska man i vart fall inte göra när man har fått gallblåsan bortopererad.
Natten blev full av smärta. Jag hade så ont i buken att jag funderade på att åka till sjukhuset, men så somnade jag...
Tyckte idag att jag inte hade pratat med en annan väninna på länge och ringde upp henne. Hennes man svarade, för hon var på sjukhuset. Hon och hennes man hör egentligen till mitt förgångna liv, men vi har fortsatt att ha kontakt i alla år sedan jag flyttade från Skåne.
Det var ingen rolig information jag fick av hennes familj, för hon är mycket, mycket sjuk. Jag hoppas hon klarar sig!
Men är vi så gamla? Den ene efter den andre i min egen ålder lämnar detta livet. Tre av mina bästa väninnor och en nära vän är borta. Och då talar jag verkligen om nära vänner, förtrogna vänner.
På något sätt gör detta att livet känns färdigt även för mig.
Och så fort det gick! Så otroligt snabbt! Plötsligt är man gammal och kanske vid slutet? Det är nog hög tid att försöka tänka efter hur livet blev, och hur det var, och vilka vägar som fanns att välja mellan.
Allt som borde göras känns nu så övermäktigt.
Eller också har jag min mors släkts gener. En del på hennes sida blev över 90 år! Men nej, det tror jag inte... Det skulle nog i så fall behövas någon stor, ny, genomgripande kärlek för att jag skulle leva så länge! Något som blåste liv och ande i mig igen!
Dagen har varit stillsam. Natten var hemsk. Man ska inte sitta och äta jordnötter när man pratar med en väninna i ett maratonsamtal i telefonen, för att sedan upptäcka att man har ätit upp en halv påse. Det ska man i vart fall inte göra när man har fått gallblåsan bortopererad.
Natten blev full av smärta. Jag hade så ont i buken att jag funderade på att åka till sjukhuset, men så somnade jag...
Tyckte idag att jag inte hade pratat med en annan väninna på länge och ringde upp henne. Hennes man svarade, för hon var på sjukhuset. Hon och hennes man hör egentligen till mitt förgångna liv, men vi har fortsatt att ha kontakt i alla år sedan jag flyttade från Skåne.
Det var ingen rolig information jag fick av hennes familj, för hon är mycket, mycket sjuk. Jag hoppas hon klarar sig!
Men är vi så gamla? Den ene efter den andre i min egen ålder lämnar detta livet. Tre av mina bästa väninnor och en nära vän är borta. Och då talar jag verkligen om nära vänner, förtrogna vänner.
På något sätt gör detta att livet känns färdigt även för mig.
Och så fort det gick! Så otroligt snabbt! Plötsligt är man gammal och kanske vid slutet? Det är nog hög tid att försöka tänka efter hur livet blev, och hur det var, och vilka vägar som fanns att välja mellan.
Allt som borde göras känns nu så övermäktigt.
Eller också har jag min mors släkts gener. En del på hennes sida blev över 90 år! Men nej, det tror jag inte... Det skulle nog i så fall behövas någon stor, ny, genomgripande kärlek för att jag skulle leva så länge! Något som blåste liv och ande i mig igen!
söndag 17 maj 2015
För att bevara det goda inom mig
Jag hittar ingen värme, ingen kärlek, ingen omtanke om medmänniskan i många ord som vräks över oss. Jag hittar ingen kristendom i hånfullhet och översitteri och hos dem som är rätt, till skillnad från dem (oss) som är fel.
Det finns ingen möjlighet att bevara sin känslighet och hela tiden få vräkt ondska över sig, vare sig det är i nyhetsflödet eller i elaka kommentarer till en själv eller till andra.
Därför avstår jag från bloggandet tills vidare. Mitt hem, min familj och mina vänner behöver mig bättre! Min (positiva) kreativitet går annars förlorad i det destruktiva och ondskefulla flödet.
Det finns ingen möjlighet att bevara sin känslighet och hela tiden få vräkt ondska över sig, vare sig det är i nyhetsflödet eller i elaka kommentarer till en själv eller till andra.
Därför avstår jag från bloggandet tills vidare. Mitt hem, min familj och mina vänner behöver mig bättre! Min (positiva) kreativitet går annars förlorad i det destruktiva och ondskefulla flödet.
lördag 16 maj 2015
Guidebloggar
Välkommen att besöka mina guidebloggar
http://lilaguide.blogspot.com
och den tidigare
www.metrobloggen.se/lilaguide
eller min hemsida
http://lisbethbeselin.wordpress.com
http://lilaguide.blogspot.com
och den tidigare
www.metrobloggen.se/lilaguide
eller min hemsida
http://lisbethbeselin.wordpress.com
torsdag 14 maj 2015
måndag 11 maj 2015
Med syfte att förnärma och förnedra
Mitt liv rymmer mycket positiv, och jag försöker hålla mig ifrån det som bara ger negativ energi.
LFL verkar inte ta detta på allvar, utan gör försök på försök att tala om för mig att jag har fel som inte längre vill ha kontakt.
Samtidigt skriver han långa haranger på f.d. ölandsprästens blogg, där han talar om hur illa bemött jag har blivit och försöker förklara hur hans tro och min avviker. Man ska akta sig för "guilt by association". Fast egentligen skulle det väl vara jag som borde göra detta! Och vem tror han att han är?
Har försöken att spela på "de stora gossarnas" planhalva misslyckats på andra håll, så att det enda som återstår nu är bloggen där förmågan att kränka har högsta rang?
Dessutom har jag väl knappast blivit sämre bemött än han har blivit ibland!
Jag har gång på gång påtalat att jag inte vill figurera i de sammanhangen. Bloggen ter sig sjuk! Visst kan den innehålla guldkorn, men på det stora hela går det ju ut på att förnärma och förnedra någon. Nu har man ägnat mycket tid till att försöka bevisa att påven på något sätt egentligen har nedvärderat och förolämpat vår ärkebiskop genom det sätt som han titulerade henne på vid hennes besök hos honom.
Ja, och så är det ju nye biskopen i Växjö som är utsatt för nedvärderingar på olika sätt. Blogginnehavaren har visst väldigt svårt att klara av att han själv bara fick (var det) 35 röster i det biskopsval som han deltog i. Ja, det var kanske inte fler än 33, jag minns bara ungefär, inte den exakta siffran.
Äldre förnedras på grund av att de är äldre. Människor kränks.
Någon delar hela tiden ut helt sjuka kommentarer.
En medelålders kvinna försöker hysteriskt få uppmärksamhet genom sina provokationer.
Utan att på något sätt vara psykiatrisk expertis, måste man väl ändå, som helt vanlig lekman, lugnt kunna konstatera följande.Om man i stort sett dagligen harvar om ett beslut taget 1958, som man har varit emot hela tiden, och har jobbat i den organisation där följden av detta finns, och inte har kommit loss eller bytt samfund, då kan man nog säga att vederbörande antingen är otroligt oföretagsam eller också har flera skruvar lösa!
Finns det någon mer än de som själva har spybehov som får energi av dessa ständiga uppkastningar? God kristendom?
LFL verkar inte ta detta på allvar, utan gör försök på försök att tala om för mig att jag har fel som inte längre vill ha kontakt.
Samtidigt skriver han långa haranger på f.d. ölandsprästens blogg, där han talar om hur illa bemött jag har blivit och försöker förklara hur hans tro och min avviker. Man ska akta sig för "guilt by association". Fast egentligen skulle det väl vara jag som borde göra detta! Och vem tror han att han är?
Har försöken att spela på "de stora gossarnas" planhalva misslyckats på andra håll, så att det enda som återstår nu är bloggen där förmågan att kränka har högsta rang?
Dessutom har jag väl knappast blivit sämre bemött än han har blivit ibland!
Jag har gång på gång påtalat att jag inte vill figurera i de sammanhangen. Bloggen ter sig sjuk! Visst kan den innehålla guldkorn, men på det stora hela går det ju ut på att förnärma och förnedra någon. Nu har man ägnat mycket tid till att försöka bevisa att påven på något sätt egentligen har nedvärderat och förolämpat vår ärkebiskop genom det sätt som han titulerade henne på vid hennes besök hos honom.
Ja, och så är det ju nye biskopen i Växjö som är utsatt för nedvärderingar på olika sätt. Blogginnehavaren har visst väldigt svårt att klara av att han själv bara fick (var det) 35 röster i det biskopsval som han deltog i. Ja, det var kanske inte fler än 33, jag minns bara ungefär, inte den exakta siffran.
Äldre förnedras på grund av att de är äldre. Människor kränks.
Någon delar hela tiden ut helt sjuka kommentarer.
En medelålders kvinna försöker hysteriskt få uppmärksamhet genom sina provokationer.
Utan att på något sätt vara psykiatrisk expertis, måste man väl ändå, som helt vanlig lekman, lugnt kunna konstatera följande.Om man i stort sett dagligen harvar om ett beslut taget 1958, som man har varit emot hela tiden, och har jobbat i den organisation där följden av detta finns, och inte har kommit loss eller bytt samfund, då kan man nog säga att vederbörande antingen är otroligt oföretagsam eller också har flera skruvar lösa!
Finns det någon mer än de som själva har spybehov som får energi av dessa ständiga uppkastningar? God kristendom?
Att blanda bort korten
Visst råder det någon sorts förvirring på sak och sak. Igår kunde vi på lokaltv se hur man i en kyrka i Karlskrona förberedde en Pridefestival. Och där berättar man om att man som gäst ska ha en präst som har bytt kön, och hen ska tala om hur det var att "komma ut".
Men hallå! Blandar ni inte bort korten nu? Att dras till samma kön betyder inte att man ska byta sitt eget! Detta är liksom två helt olika saker, eller hur?
Vad man kan bli trött!
Korten blandades inte i partiledardebatten igår. Jag såg bara halva, för sedan var SVT 1 intressantare, så jag bytte kanal. Men det fanns inget i aviseringen som tydde på att inriktningen skulle ändras. Det handlade om jobb, jobb, jobb, invandring- där alla verkar vara i arbetsför ålder och arbetsfört tillstånd - om bostäder, för UNGA och om skolan.
Har man inte glömt bort en stor del av Sveriges befolkning, nämligen oss som är 65 plus och äldre? Inte ett ord nämndes om vår grupp! Det är faktiskt skrämmande!
Och det visar med stor tydlighet att vi inte bara kan dra oss tillbaka och tro att andra fixar våra förhållanden!
Men hallå! Blandar ni inte bort korten nu? Att dras till samma kön betyder inte att man ska byta sitt eget! Detta är liksom två helt olika saker, eller hur?
Vad man kan bli trött!
Korten blandades inte i partiledardebatten igår. Jag såg bara halva, för sedan var SVT 1 intressantare, så jag bytte kanal. Men det fanns inget i aviseringen som tydde på att inriktningen skulle ändras. Det handlade om jobb, jobb, jobb, invandring- där alla verkar vara i arbetsför ålder och arbetsfört tillstånd - om bostäder, för UNGA och om skolan.
Har man inte glömt bort en stor del av Sveriges befolkning, nämligen oss som är 65 plus och äldre? Inte ett ord nämndes om vår grupp! Det är faktiskt skrämmande!
Och det visar med stor tydlighet att vi inte bara kan dra oss tillbaka och tro att andra fixar våra förhållanden!
söndag 10 maj 2015
lördag 9 maj 2015
Brister i analysförmågan
Visst är jag humanist, och jag har en rätt så gedigen utbildning i svenska och även en del utbildning i journalistik. Men ändå förvånar det mig att akademiker med hög utbildning är så dåliga på att analysera en text att de anser att det debattinlägg som SLJ gjorde i Dagen om förhållandena i Visby domkyrkoförsamling är granskande journalistik. Och bland dem som hävdar detta finns inte bara präster, utan också en som påstår att hon har varit domare! Jag säger bara Herre Gud, bevare oss! Hur blir domarna med en till synes så dålig förmåga att analysera, och hur är bibelläsningen när man inte förstår ords laddning?
Det är nog inte konstigt att det ser ut som det gör i kommunikationen mellan människor- och att domar växlar på ett skrämmande sätt från tingsrätten till hovrätterna och ibland anses helt felaktiga.
Nu har tidningen Helagotland en ledare som behandlar bristerna i Dagens artikel av SLJ, som alltså vill framstå som en granskning.
Därmed inte sagt något om förhållandena i församlingen, men en "riktig" journalist, som känner de etiska spelreglerna, hade inte låtit en sådan artikel publiceras under skenet av granskande journalistik.
Den har alltså snarast kriterier uppfyllda för ett debattinlägg!
Enligt uppgift från en kommentator idag har SLJ gått ur Svenska kyrkan och hon är alltså inte medlem i domkyrkoförsamlingen i Visby.
Man kan ju också fundera över trovärdigheten hos kommentatorer på Bloggardag, där några är katoliker, några hör till Missionsprovinsen, och andra snarast verkar vara ateister. Vari ligger deras intresse av Svenska kyrkan? De verkar ju enbart vara ute efter att smutskasta Svenska kyrkan och tala om hur dålig den är idag. De har kanske aldrig ens varit medlemmar, och om de nu har gått ur, så borde de väl vara mera intresserade av sitt nya samfund.Eller?
Jag håller fast vid min uppfattning att bloggen till en del är en spykopp för frustrerade personer, som på något sätt måste få ur sig sin frustration- av vilket slag nu denna är!
Det är nog inte konstigt att det ser ut som det gör i kommunikationen mellan människor- och att domar växlar på ett skrämmande sätt från tingsrätten till hovrätterna och ibland anses helt felaktiga.
Nu har tidningen Helagotland en ledare som behandlar bristerna i Dagens artikel av SLJ, som alltså vill framstå som en granskning.
Därmed inte sagt något om förhållandena i församlingen, men en "riktig" journalist, som känner de etiska spelreglerna, hade inte låtit en sådan artikel publiceras under skenet av granskande journalistik.
Den har alltså snarast kriterier uppfyllda för ett debattinlägg!
Enligt uppgift från en kommentator idag har SLJ gått ur Svenska kyrkan och hon är alltså inte medlem i domkyrkoförsamlingen i Visby.
Man kan ju också fundera över trovärdigheten hos kommentatorer på Bloggardag, där några är katoliker, några hör till Missionsprovinsen, och andra snarast verkar vara ateister. Vari ligger deras intresse av Svenska kyrkan? De verkar ju enbart vara ute efter att smutskasta Svenska kyrkan och tala om hur dålig den är idag. De har kanske aldrig ens varit medlemmar, och om de nu har gått ur, så borde de väl vara mera intresserade av sitt nya samfund.Eller?
Jag håller fast vid min uppfattning att bloggen till en del är en spykopp för frustrerade personer, som på något sätt måste få ur sig sin frustration- av vilket slag nu denna är!
Föreningar för gemenskap
Igår hade vi en sammankomst för att hedra vår avgångne ordförande i Seniorföreningen. Det är viktigt, tycker jag, som ny ordförande, att de människor som har lagt ner ett mångårigt och gediget arbete också får veta att de uppskattas för detta.
Och en person som har startat en förening är naturligtvis värd
extra uppmärksamhet!
Och en person som har startat en förening är naturligtvis värd
extra uppmärksamhet!
fredag 8 maj 2015
Jag måste erkänna...
att jag inte orkar läsa igenom långa harangar på bloggarna, vare sig det är kommentarer eller inlägg.
Kastade ett öga på f.d. ölandsprästens blogg och såg min signatur, så de raderna läste jag.
Han påstod att jag hade försökt sätta en sjukdomsdiagnos på honom.
Det var väl inte riktigt med sanningen överensstämmande, för vad jag hade skrivit var att han kanske inte mådde så psykiskt bra.
Gör man det när man hela tiden hittar fel på allt och alla?
Det är väl tydligt för alla som följer bloggen att det där finns många människor som verkar ha som sin sysselsättning att kräkas över andra människor. Eller? Inte är det där enbart djuplodande teologiska diskussioner! Det är ju ett ständigt ifrågasättande av dem som de inte anser värdiga som kristna!
Kastade ett öga på f.d. ölandsprästens blogg och såg min signatur, så de raderna läste jag.
Han påstod att jag hade försökt sätta en sjukdomsdiagnos på honom.
Det var väl inte riktigt med sanningen överensstämmande, för vad jag hade skrivit var att han kanske inte mådde så psykiskt bra.
Gör man det när man hela tiden hittar fel på allt och alla?
Det är väl tydligt för alla som följer bloggen att det där finns många människor som verkar ha som sin sysselsättning att kräkas över andra människor. Eller? Inte är det där enbart djuplodande teologiska diskussioner! Det är ju ett ständigt ifrågasättande av dem som de inte anser värdiga som kristna!
torsdag 7 maj 2015
Provokation för att synas
I skolan var de tydliga, de där bråkiga eleverna som provocerade och provocerade för att synas. Så fick de uppmärksamhet.
En del vuxna har kvar det beteendet.
Nog är det tragiskt att se och förstå att det bakom dessa utspel med all sannolikhet döljer sig en trasig och ensam person och en därmed troligen mycket jobbig person. Ingen som man får kraft och energi av precis!
Och visst är det ännu tråkigare när man vet att de med all sannolikhet stöter bort andra med sitt sätt. Taktiken för att få kontakt och bli sedd misslyckas ju i de flesta fall, förutom att det kan komma några spontana reaktioner.
För till slut tröttnar folk rejält och struntar i dem.
En del vuxna har kvar det beteendet.
Nog är det tragiskt att se och förstå att det bakom dessa utspel med all sannolikhet döljer sig en trasig och ensam person och en därmed troligen mycket jobbig person. Ingen som man får kraft och energi av precis!
Och visst är det ännu tråkigare när man vet att de med all sannolikhet stöter bort andra med sitt sätt. Taktiken för att få kontakt och bli sedd misslyckas ju i de flesta fall, förutom att det kan komma några spontana reaktioner.
För till slut tröttnar folk rejält och struntar i dem.
Glöm Bibeln och lev som kristna!
Givetvis är det så att kristendomen blir riktigt farlig om den inskränker sig till en massa hårklyverier om vad Bibeln säger.
Det viktiga är NATURLIGTVIS att uppfatta budskapet!
De som inte verkar göra detta och ägnar sin tid åt att tala om hur fel andra människor har och hur lite kristna andra är, borde kanske ta och glömma Bibeln ett tag och försöka ägna sig åt att vara goda kristna mot omvärlden och sina medmänniskor!
Då tror jag att man gör sin himmelske faders vilja!
Det viktiga är NATURLIGTVIS att uppfatta budskapet!
De som inte verkar göra detta och ägnar sin tid åt att tala om hur fel andra människor har och hur lite kristna andra är, borde kanske ta och glömma Bibeln ett tag och försöka ägna sig åt att vara goda kristna mot omvärlden och sina medmänniskor!
Då tror jag att man gör sin himmelske faders vilja!
När yttrandefriheten värnar pinsamheter
Jag tyckte alltså att inslaget om tioåringen som befann sig i"fel kropp" var pinsamt. Varför hänger SVT ut en liten tjej på det sättet? Om nu föräldrarna hänger med i tjejens föreställningar om att egentligen vara en kille, och skolpsykologen inte reagerar, så borde väl Sveriges television åtminstone ha stoppat upp- för tjejens skull. Jag kan tänka mig den mobbningssituation som kan uppstå efter ett sådant inlägg.
Det är mycket som borde stoppas för avsändarnas skull. Oändliga maratoninlägg på kommentarsfält, som egentligen hör hemma på den egna bloggen kanske borde vara där i stället.
Ett ändlöst harvande och försök att få ljuset riktat på sig genom till synes halvgalna och i sammanhanget totalt irrelevanta kommentarer borde kanske till viss mån censureras.
Och sådana fåniga kommentarer som denne Antony presenterar på Bloggardag kan man ju vara utan.
Sådana kommentarer hade åkt direkt till skräpposten på min blogg.
För vad har sådant ovärdigt fjanteri med yttrandefriheten att göra?
Människor som helt uppenbart inte mår psykiskt bra borde inte exponeras på detta sätt.
Frågan är hur det är med bloggpappan själv?
Det är mycket som borde stoppas för avsändarnas skull. Oändliga maratoninlägg på kommentarsfält, som egentligen hör hemma på den egna bloggen kanske borde vara där i stället.
Ett ändlöst harvande och försök att få ljuset riktat på sig genom till synes halvgalna och i sammanhanget totalt irrelevanta kommentarer borde kanske till viss mån censureras.
Och sådana fåniga kommentarer som denne Antony presenterar på Bloggardag kan man ju vara utan.
Sådana kommentarer hade åkt direkt till skräpposten på min blogg.
För vad har sådant ovärdigt fjanteri med yttrandefriheten att göra?
Människor som helt uppenbart inte mår psykiskt bra borde inte exponeras på detta sätt.
Frågan är hur det är med bloggpappan själv?
Vi och våra felaktiga kroppar
Igår kunde vi se ett inslag på nyheterna om en tioåring som ansåg sig vara född i fel kropp! Och så fick vi höra en skolpsykolog berätta att om ett barn ansåg sig vara född i fel kropp, kunde man fördröja puberteten! Får man handskas hur som helst med ungas kroppar?
Är det ingen som har kommit på att detta med könsroller och vad de olika könen har för lekar och sysselsättningar är något tidsbundet och kulturellt betonat? Ska man inbilla ungar att de är födda i fel kön om en kille inte vill spela fotboll eller om en tjej inte gillar dockor?
Det går för långt med grillerna i samhället! I en annan typ av samhälle, där det stora problemet är att hitta föda för dagen, har man nog inte tid att fundera över vilken sorts kropp man har, rätt eller fel!
Fast jag är kanske också född i fel kropp! Jag var nog rätt rund som baby, men var ju sedan smal fram till 50-års åldern.
Om jag inte hade varit mullig som baby, hade jag varit i rätt kropp, för min kropp borde definitivt varit liten och späd. Eller?
Vad gör man åt det? Fånerier!
Kanske är det så i samhället att vi har för få verkliga uppgifter i våra liv, och då kan vi hamna i ett harvande om onödigheter och trams eller i tvångstankar av olika slag. För vad är " att leva i fel kropp". Tänk om någon hade sagt något sådant i min barndom!
Då hade man kanske satt rätt etikett på detta uttalande och inte fjantat runt och kallat in skolhälsopersonal och gett ungen bekymmer för vilket omklädningsrum hon skulle gå till, nu när hon blev behandlad som en pojke, men var en flicka. Stackars unge! Måste samhället ställa upp på sådant här?
Är det ingen som har kommit på att detta med könsroller och vad de olika könen har för lekar och sysselsättningar är något tidsbundet och kulturellt betonat? Ska man inbilla ungar att de är födda i fel kön om en kille inte vill spela fotboll eller om en tjej inte gillar dockor?
Det går för långt med grillerna i samhället! I en annan typ av samhälle, där det stora problemet är att hitta föda för dagen, har man nog inte tid att fundera över vilken sorts kropp man har, rätt eller fel!
Fast jag är kanske också född i fel kropp! Jag var nog rätt rund som baby, men var ju sedan smal fram till 50-års åldern.
Om jag inte hade varit mullig som baby, hade jag varit i rätt kropp, för min kropp borde definitivt varit liten och späd. Eller?
Vad gör man åt det? Fånerier!
Kanske är det så i samhället att vi har för få verkliga uppgifter i våra liv, och då kan vi hamna i ett harvande om onödigheter och trams eller i tvångstankar av olika slag. För vad är " att leva i fel kropp". Tänk om någon hade sagt något sådant i min barndom!
Då hade man kanske satt rätt etikett på detta uttalande och inte fjantat runt och kallat in skolhälsopersonal och gett ungen bekymmer för vilket omklädningsrum hon skulle gå till, nu när hon blev behandlad som en pojke, men var en flicka. Stackars unge! Måste samhället ställa upp på sådant här?
onsdag 6 maj 2015
Mobbarna som vuxna?
Jo, som jag redan har skrivit så är det givetvis klar mobbarstil på några i fan cluben på Bloggardag.
Antony är en tydlig mobbare, och även signaturen Elisabeth har den stilen, och HH, som går på BOD m.fl.
Man måste ju fundera på om det är skolans mobbare, som har blivit vuxna och fortsätter med mobbningen, eller om det kanske är de mobbade eleverna som ger igen?
Det är svårt att veta vilket det är.
Sedan har jag inte nämnt Fader Dag eller Dr Sandahl som denne (flåbusige) man kallas av en del!
Självklart har jag en relation till bloggen. Det var ju genom den- nej, egentligen på den gamla bloggen- som LFL och jag fick kontakt.
Undrar om detta har gett någon idéer? Det är kanske rena raggningshålan där egentligen!?
Antony är en tydlig mobbare, och även signaturen Elisabeth har den stilen, och HH, som går på BOD m.fl.
Man måste ju fundera på om det är skolans mobbare, som har blivit vuxna och fortsätter med mobbningen, eller om det kanske är de mobbade eleverna som ger igen?
Det är svårt att veta vilket det är.
Sedan har jag inte nämnt Fader Dag eller Dr Sandahl som denne (flåbusige) man kallas av en del!
Självklart har jag en relation till bloggen. Det var ju genom den- nej, egentligen på den gamla bloggen- som LFL och jag fick kontakt.
Undrar om detta har gett någon idéer? Det är kanske rena raggningshålan där egentligen!?
Man kan spotta på en sten tills den blir våt...
brukade min salig mor säga. Och man kan inte heller blåsa liv i aska. Det som är dött känslomässigt är dött. I vart fall för mig!
Jag förstår alltså inte hur man kan dyka upp efter flera månader och verka tro att det hela har varit någon sorts paus. Ett tillfälligt uppehåll. Och dessutom ha mage att offentligt uppträda (i bloggvärlden) som om vi fortfarande hade någon sorts relation.
Det har vi inte! Det är länge sedan vi hade det nu.
Och skälet är inte ett utan många. Långvarig splittring sade man visst förr som orsak till skilsmässor.
Jag förstår alltså inte hur man kan dyka upp efter flera månader och verka tro att det hela har varit någon sorts paus. Ett tillfälligt uppehåll. Och dessutom ha mage att offentligt uppträda (i bloggvärlden) som om vi fortfarande hade någon sorts relation.
Det har vi inte! Det är länge sedan vi hade det nu.
Och skälet är inte ett utan många. Långvarig splittring sade man visst förr som orsak till skilsmässor.
tisdag 5 maj 2015
Det sker som ska ske...
Just nu skulle jag ha varit på en kick-off för besöksnäringen.
Jag var säker på att denna var på Lokstallarna i Karlshamn, där vi har varit något år. Åkte dit och tyckte att det var ovanligt lite bilar. Gick in och hittade en massa barn där. Det kändes som i en Kafka-roman.
Overkligt på något sätt. En man som ledde barngruppen berättade att de skulle ha teater där.
Körde bort till turistbyrån, men de öppnade först om en halvtimme.
Då körde jag hem, för jag har ingen sådan där modern telefon (nekar!) att jag kan se mina mejl där. Ja, och så upptäckte jag att de är på Kreativum. Men nu orkar jag faktiskt inte åka till Karlshamn igen.
Men, det var kanske någon mening med det hela.
Diskussionerna på Bloggardag fortsätter och verkar - som ofta - mest handla om kränkningar. Den ena är värre än den andre.
Deras yttrandefrihet verkar ju ligga i detta; rätten att få kränka andra!
Givetvis är detta ett mobbningstillhåll! Det finns typiska mobbartyper som hör till fan cluben! Mycket klassiskt mobbningsbeteende! Bloggen skulle i undervisningssyfte (nu talar pedagogen) kunna ge en god illustration till hur mobbning fungerar och hur man försöker åstadkomma drev!
Jag var säker på att denna var på Lokstallarna i Karlshamn, där vi har varit något år. Åkte dit och tyckte att det var ovanligt lite bilar. Gick in och hittade en massa barn där. Det kändes som i en Kafka-roman.
Overkligt på något sätt. En man som ledde barngruppen berättade att de skulle ha teater där.
Körde bort till turistbyrån, men de öppnade först om en halvtimme.
Då körde jag hem, för jag har ingen sådan där modern telefon (nekar!) att jag kan se mina mejl där. Ja, och så upptäckte jag att de är på Kreativum. Men nu orkar jag faktiskt inte åka till Karlshamn igen.
Men, det var kanske någon mening med det hela.
Diskussionerna på Bloggardag fortsätter och verkar - som ofta - mest handla om kränkningar. Den ena är värre än den andre.
Deras yttrandefrihet verkar ju ligga i detta; rätten att få kränka andra!
Givetvis är detta ett mobbningstillhåll! Det finns typiska mobbartyper som hör till fan cluben! Mycket klassiskt mobbningsbeteende! Bloggen skulle i undervisningssyfte (nu talar pedagogen) kunna ge en god illustration till hur mobbning fungerar och hur man försöker åstadkomma drev!
Rättshaverister och galningar...
härjar tydligen i den bloggvärld som man måste hålla sig ifrån...
Och LFL tror, trots att vår kontakt var full av avbrott under de 4,5 år som den pågick, att det var ett julkort som blev det definitiva slutet!!!
Det är svårt att hålla huvudet kallt när man inte känner igen verkligheten, och då varje ord man säger till folk eller varje inlägg man gör på deras bloggar tas fram och läggs ut som om man hade begått ett brott.Nog verkar det sjukt!? Vare sig folk är sexfixerade eller kränger lagar hit och dit!
Idag är jag fullt upptagen och kommer inte att delta i några debatter.
Och LFL tror, trots att vår kontakt var full av avbrott under de 4,5 år som den pågick, att det var ett julkort som blev det definitiva slutet!!!
Det är svårt att hålla huvudet kallt när man inte känner igen verkligheten, och då varje ord man säger till folk eller varje inlägg man gör på deras bloggar tas fram och läggs ut som om man hade begått ett brott.Nog verkar det sjukt!? Vare sig folk är sexfixerade eller kränger lagar hit och dit!
Idag är jag fullt upptagen och kommer inte att delta i några debatter.
måndag 4 maj 2015
Jag skulle inte var lugn...
om LFL inte svarade mig i en debatt.
I stället skulle jag ha undrat vem han hade skickat kopior på mina inlägg till. Arbetsgivaren?
Eller som i mitt eget fall partikamrater, väninnor, familj, släkt...
Vad vet din arbetsgivare om dig i morgon?
I stället skulle jag ha undrat vem han hade skickat kopior på mina inlägg till. Arbetsgivaren?
Eller som i mitt eget fall partikamrater, väninnor, familj, släkt...
Vad vet din arbetsgivare om dig i morgon?
Vad gör man - tiger?
Idag hamnade jag - helt oprovocerat - på den där f.d. ölandsprästens blogg. Nu skrev någon i en kommentar (apropå vad?) att jag säkert hade en kvast på garageuppfarten.
Jo, jag brukar säga det, jag hade varit bränd som häxa om jag hade varit i Oskarshamn på 1600-talet. Men inte här. Så det är säkert någon från de trakterna.
Och de till synes sjuka kommentarerna fortsätter med sexrelaterat innehåll, nu som mitt X hade stått för till den här kommentatorn. Det är ett par år sedan, men hon slutar tydligen inte att suga på denna karamell.
Vad jag är glad över att vara ur relationen med X:et! Det var ju ständigt olika former av förolämpningar på olika håll i bloggvärlden!
Bra att bli påmind om vad jag reagerade på!
Men nu till frågan i rubriken. Vad gör man när man blir påhoppad? Jo, jag svarade- trots mina avsikter att hålla mig därifrån.
Jo, jag brukar säga det, jag hade varit bränd som häxa om jag hade varit i Oskarshamn på 1600-talet. Men inte här. Så det är säkert någon från de trakterna.
Och de till synes sjuka kommentarerna fortsätter med sexrelaterat innehåll, nu som mitt X hade stått för till den här kommentatorn. Det är ett par år sedan, men hon slutar tydligen inte att suga på denna karamell.
Vad jag är glad över att vara ur relationen med X:et! Det var ju ständigt olika former av förolämpningar på olika håll i bloggvärlden!
Bra att bli påmind om vad jag reagerade på!
Men nu till frågan i rubriken. Vad gör man när man blir påhoppad? Jo, jag svarade- trots mina avsikter att hålla mig därifrån.
söndag 3 maj 2015
Är det rätt att publicera då?
Igår var det ju verkligen höga toner mellan ett par av debattörerna på Bloggardag, och jag funderade alltså på om de kunde vara fulla helt enkelt. Det var ju lördag och så.
Men idag kom en kommentar som jag nog uppfattar som helt sjuk, långt över gränsen för vad man kan skriva.
Och då har jag tänkt. Om nu den som har skrivit detta verkligen är psykiskt sjuk just nu, är det då rätt att publicera detta?
Hur blir det om hon tillfrisknar sedan, och upptäcker vad hon har skrivit? Blir det inte väl pinsamt?
Kanske bör man ibland skydda sina medmänniskor genom censur!
Sedan vill jag också påpeka att jag är mycket förvånad över vilken dålig språkkänsla folk kan ha trots att de säkerligen är akademiker. De verkar inte alls förstå vad i språket och intervjutekniken som är så dåligt i SLJ : s artikel i Dagen. Det är konstigt, tycker jag, för det värdeladdade känslomoset borde vara tydligt för alla med lite utbildning i sitt bagage. Eller överskattar jag icke-humanister?
Och så har jag sedan igår fått läsa att jag inte har så bra källkritisk förmåga som LFL. Hur vet han det? Jag har faktiskt tre akademiska examina! Och så är han rädd att jag inte ska komma till himlen med honom! Gud bevare mig! :-)
Men idag kom en kommentar som jag nog uppfattar som helt sjuk, långt över gränsen för vad man kan skriva.
Och då har jag tänkt. Om nu den som har skrivit detta verkligen är psykiskt sjuk just nu, är det då rätt att publicera detta?
Hur blir det om hon tillfrisknar sedan, och upptäcker vad hon har skrivit? Blir det inte väl pinsamt?
Kanske bör man ibland skydda sina medmänniskor genom censur!
Sedan vill jag också påpeka att jag är mycket förvånad över vilken dålig språkkänsla folk kan ha trots att de säkerligen är akademiker. De verkar inte alls förstå vad i språket och intervjutekniken som är så dåligt i SLJ : s artikel i Dagen. Det är konstigt, tycker jag, för det värdeladdade känslomoset borde vara tydligt för alla med lite utbildning i sitt bagage. Eller överskattar jag icke-humanister?
Och så har jag sedan igår fått läsa att jag inte har så bra källkritisk förmåga som LFL. Hur vet han det? Jag har faktiskt tre akademiska examina! Och så är han rädd att jag inte ska komma till himlen med honom! Gud bevare mig! :-)
När man inte förstår eller inte vill förstå
Det händer att killar som har våldtagit tjejer påstår att de har uppfattat tjejernas nej som ett ja- egentligen. Fast tjejen klart och tydligt har sagt att hon inte vill ha samlag!
Detta sätt att vantolka verkligheten förekommer i olika sammanhang.
Igår var det ganska uppenbart att vissa av oss kommentatorer på Bloggardag tröttade de andra. Jag blev irriterad och tog bort två av mina inlägg. Och tänker inte skriva där mer.
Men döm om min förvåning när jag ser att två andra idogt fortsätter idag. De kanske tror att den där irritationen egentligen var någon sorts positivt omdöme om dem!?
Fattar folk inte signalerna? Jag har sett samma sak på en del andra bloggar, där det har varit helt uppenbart att blogginnehavaren är urtrött på någon som kommenterar, men ändå inte vill ta bort kommentarerna, men det är som om signalerna inte går fram.
På samma sätt kan det ju vara i en relation, där ena parten klart och tydligt säger att han/hon inte vill fortsätta, men detta struntar den andra i - eller vantolkar det!
Vad är sådant här? Naturligtvis en total brist på social kompetens!
Detta sätt att vantolka verkligheten förekommer i olika sammanhang.
Igår var det ganska uppenbart att vissa av oss kommentatorer på Bloggardag tröttade de andra. Jag blev irriterad och tog bort två av mina inlägg. Och tänker inte skriva där mer.
Men döm om min förvåning när jag ser att två andra idogt fortsätter idag. De kanske tror att den där irritationen egentligen var någon sorts positivt omdöme om dem!?
Fattar folk inte signalerna? Jag har sett samma sak på en del andra bloggar, där det har varit helt uppenbart att blogginnehavaren är urtrött på någon som kommenterar, men ändå inte vill ta bort kommentarerna, men det är som om signalerna inte går fram.
På samma sätt kan det ju vara i en relation, där ena parten klart och tydligt säger att han/hon inte vill fortsätta, men detta struntar den andra i - eller vantolkar det!
Vad är sådant här? Naturligtvis en total brist på social kompetens!
Man träffar alltid folk man känner...
ja, så är det naturligtvis när man bor på en liten ort och går på någon form av evenemang. Ibland, när jag inte är i form för att träffa människor, men kanske ändå vill gå på något, har tanken på en heltäckande slöja kommit för mig.
Idag har jag varit på en liten konstrunda. Det är årets Konstrunda här i Blekinge den här helgen. Och sprungit på gamla kolleger, som jag inte hade sett på snart sju år, gamla partikamrater, nuvarande kamrater på akvarellcirkeln m.fl.
Jag tycker också att det är spännande att se Lena Gunnarssons utveckling som konstnär, något hon har blivit senare i livet. Våra döttrar är väninnor, men hennes dotter bor numera i USA sedan många år. De här två kompisarna hade mycket roligt i Stockholm när vi bodde där och kompisen kom på besök under deras tonårstid. Ja, ja...
Numera ses vi på Facebook!
Idag har jag varit på en liten konstrunda. Det är årets Konstrunda här i Blekinge den här helgen. Och sprungit på gamla kolleger, som jag inte hade sett på snart sju år, gamla partikamrater, nuvarande kamrater på akvarellcirkeln m.fl.
Jag tycker också att det är spännande att se Lena Gunnarssons utveckling som konstnär, något hon har blivit senare i livet. Våra döttrar är väninnor, men hennes dotter bor numera i USA sedan många år. De här två kompisarna hade mycket roligt i Stockholm när vi bodde där och kompisen kom på besök under deras tonårstid. Ja, ja...
Numera ses vi på Facebook!
Dagens felstämpel
Jag tog en hastig blick på Bloggardag för att se hur läget var efter kriget mellan några igår. Sedan är det ju alltid intressant att se vem som får dagens felstämpel. Tänk att det kan vara så många människor som det är fel på! Och att en person lyckas hitta alla dem!
Det är klart att bloggen är viktig. Den är ju, som jag tidigare har skrivit, en spykopp för många. Var skulle fan cluben annars ta vägen med sina frustrationer?
Dock kan jag som pedagog inte låta bli att fascineras av det där med rätt och fel. Klart och tydligt är att här finns folket som har gått i den gamla skolan. Rödpenna med fel eller rätt. Förhoppningsvis är den yngre generationen mera kritiskt granskande vad gäller tron. Man sväljer inte allt. Det fick man lära sig i modern pedagogik.
Jag orkar inte delta längre. Diskussionerna om himmel och helvete och förlorade själar ser jag enbart som sagor. Om det hade funnits en himmel och ett helvete efter döden också- jag tror att det är här i jordelivet de finns- inklusive straffen! - och de människor som finns på de kommentarstrådarna hade kommit till himlen, då hade jag bett att få en biljett till helvetet vid Pärleporten.
Idag har jag annat för mig, för nu skiner solen. Igår var det dåligt väder här!
Man får väl också hoppas att de som verkade fulla, speedade på något sätt eller påtända igår på nämnda blogg har nyktrat till eller tänt av idag! För nog kan man tänka vissa saker, men skriva dem...? Då har man nog tappat kontrollen på ett sätt som kan göra en misstänksam.
PS Efter att ha slagit en hastig blick på kommentarer idag är det nog så att det finns fylle med i bilden idag också. För hur förklarar man annars vissa kommentarer? DS
Det är klart att bloggen är viktig. Den är ju, som jag tidigare har skrivit, en spykopp för många. Var skulle fan cluben annars ta vägen med sina frustrationer?
Dock kan jag som pedagog inte låta bli att fascineras av det där med rätt och fel. Klart och tydligt är att här finns folket som har gått i den gamla skolan. Rödpenna med fel eller rätt. Förhoppningsvis är den yngre generationen mera kritiskt granskande vad gäller tron. Man sväljer inte allt. Det fick man lära sig i modern pedagogik.
Jag orkar inte delta längre. Diskussionerna om himmel och helvete och förlorade själar ser jag enbart som sagor. Om det hade funnits en himmel och ett helvete efter döden också- jag tror att det är här i jordelivet de finns- inklusive straffen! - och de människor som finns på de kommentarstrådarna hade kommit till himlen, då hade jag bett att få en biljett till helvetet vid Pärleporten.
Idag har jag annat för mig, för nu skiner solen. Igår var det dåligt väder här!
Man får väl också hoppas att de som verkade fulla, speedade på något sätt eller påtända igår på nämnda blogg har nyktrat till eller tänt av idag! För nog kan man tänka vissa saker, men skriva dem...? Då har man nog tappat kontrollen på ett sätt som kan göra en misstänksam.
PS Efter att ha slagit en hastig blick på kommentarer idag är det nog så att det finns fylle med i bilden idag också. För hur förklarar man annars vissa kommentarer? DS
En parodi på kristen tro!
Ja,vad ska man kalla kvällens kommentarer på Bloggardag?
Jag blev så irriterad att jag plockade bort två kommentarer. Det var egentligen inte meningen att vara oartig, om det uppfattas så.
Jag som själv under min tid som FiSk: are fick höra både det ena och det andra om hur sådana förstörde Svenska kyrkan, och som fick uppleva att man inte kunde ta nattvarden tillsammans med mig för det var ingen alkohol i vinet, är inte speciellt förvånad över vissa tongångar ikväll.
Men glad är jag! Gud gav mig ju kraften att gå ur ett litet helvete!Tack för det!
Skönt när man till fullo inser att man definitivt gjorde rätt!
Men nu ska jag inte bara hålla mig borta från vissa personer, utan också från den bloggen! Den är ju totalt utflippad!
För det kan väl inte vara så att de som fightas helt enkelt inte är nyktra ikväll? Det är ju faktiskt lördag! Nog är väl tonen en aning opolerad!? Man måste ju undra hur det är ställt!
Jag blev så irriterad att jag plockade bort två kommentarer. Det var egentligen inte meningen att vara oartig, om det uppfattas så.
Jag som själv under min tid som FiSk: are fick höra både det ena och det andra om hur sådana förstörde Svenska kyrkan, och som fick uppleva att man inte kunde ta nattvarden tillsammans med mig för det var ingen alkohol i vinet, är inte speciellt förvånad över vissa tongångar ikväll.
Men glad är jag! Gud gav mig ju kraften att gå ur ett litet helvete!Tack för det!
Skönt när man till fullo inser att man definitivt gjorde rätt!
Men nu ska jag inte bara hålla mig borta från vissa personer, utan också från den bloggen! Den är ju totalt utflippad!
För det kan väl inte vara så att de som fightas helt enkelt inte är nyktra ikväll? Det är ju faktiskt lördag! Nog är väl tonen en aning opolerad!? Man måste ju undra hur det är ställt!
fredag 1 maj 2015
Fjärilar o blommor
Jag tror att fjärilar och blommor är bra för själen! Publicerar mina fjärilar på nytt. Vilka är bäst?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)