Jag är uppvuxen i Malmö på Bellevue, ett villaområde med ganska höga häckar. Man visste lite om de närmaste grannarna, men egentligen inte så hemskt mycket, och man var måttligt intresserad annat än om de kanske hade ny bil eller något liknande.
Mina lov under uppväxten tillbringade jag till stor del på Östermalm hos släkten där eller ute på deras sommarstuga vid Dreviken.
Jag växte upp i en skyddad miljö.
Det har varit svårt för mig att förstå skvallret och intresset för andra människor så som det är på mindre orter.
Två gånger har jag fått klara bevis för detta.
Den första gången var när jag under ett halvt års tid, 1989, sammanbodde med en av våra lokala reportrar (nio år yngre än jag) och vi förlovade oss. Vi hade bara annonsen i en tidning, men den stora uppmärksamhet detta fick i min omvärld, hade jag aldrig kunnat föreställa mig.
Den andra gången var när jag hade gett ut mitt memoarhäfte från min rektorstid i Oskarshamn och lokaltidningen där hade en stor artikel om det. (första sidan stor rubrik). De omskrivna hade redan fått häftet då.
Redan på morgonen ringde bibliotek till min skola (inte till mig, fast det är mycket lätt att få tag på uppgifter om hur man når mig) och undrade var de kunde köpa häftet. Jag sålde det till två bibliotek och något enstaka privat, men bestämde mig sedan för att bara skänka bort det, för att det inte skulle heta att jag ville tjäna pengar på det.
Nu har jag kvar några exemplar om någon vill köpa det. Mejla mig i så fall.
Men jag fattade inte att detta häfte kunde vara så intressant för folk! Helt otroligt!
Men det är väl som en mig närstående sade efter vår flytt till Stockholm.
- Har du hört att här talar människor om sig själva? I xxx talade de bara om varandra!
-Så sant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar