onsdag 30 april 2014
måndag 28 april 2014
Hur ser Leif Norrgård på pedofiler nu då?
Jag bryter min tystnad för idag måste jag kommentera den artikel jag har läst i min lokaltidning om pedofilhistorien i Högsby där jag ser vik. kyrkoherden Leif Norrgård som är involverad i krisarbetet där.
Gud kanske vill att Leif Norrgård ska inse allvaret med pedofilhistorier? För mig, som av honom, vice ordförande i styrelsen för folkhögskolan där jag var rektor, fick höra att det värsta jag hade gjort under min rektorstid var att jag hade plockat fram domen på en anställd som hade varit dömd för pedofili. Jag fick så många påpekanden om detta att jag var tvungen att undersöka saken.
Visst straffet var avtjänat, men var det lämpligt att anställa människor med den bakgrunden på en skola? Och borde inte styrelsen känna till det? Anställningen skedde före min rektorstid.
(Artikel om rektorstjänsten med mig och Norrgård intervjuade i Expressen 22 juni 1999 sid.12)
Jag undrar vad församlingsborna i Högsby skulle säga om de kände till hur deras kyrkoherde den gången nonchalerade allvaret och till och med anklagade rektorn (mig) för att ha gjort ett fel!!!
Gud kanske vill att Leif Norrgård ska inse allvaret med pedofilhistorier? För mig, som av honom, vice ordförande i styrelsen för folkhögskolan där jag var rektor, fick höra att det värsta jag hade gjort under min rektorstid var att jag hade plockat fram domen på en anställd som hade varit dömd för pedofili. Jag fick så många påpekanden om detta att jag var tvungen att undersöka saken.
Visst straffet var avtjänat, men var det lämpligt att anställa människor med den bakgrunden på en skola? Och borde inte styrelsen känna till det? Anställningen skedde före min rektorstid.
(Artikel om rektorstjänsten med mig och Norrgård intervjuade i Expressen 22 juni 1999 sid.12)
Jag undrar vad församlingsborna i Högsby skulle säga om de kände till hur deras kyrkoherde den gången nonchalerade allvaret och till och med anklagade rektorn (mig) för att ha gjort ett fel!!!
tisdag 22 april 2014
Jag är trött på ord!
Det känns som om jag har vräkt ur mig ord utan verkan i ett halvt liv. Punkt och slut med bloggandet!
onsdag 16 april 2014
Går Fan lös i Högsby?
Någonting tickade i bakhuvudet på mig igen när det gäller Högsby, och så kollade jag.
Och mycket riktigt det var här det hedersrelaterade mordet på en afghansk ung man ägde rum 2006, och det fanns också två andra mord, ett knivmord i Berga på en 55-årig man och ett mord lite senare på en man i 60-årsåldern.
Jag har ingen lust att gå in på dessa närmare.
Men en så liten plats!
Visst är det märkligt?
Jag har alltid trott att det åtminstone bodde smådjävlar i de här trakterna! Jag hade kanske rätt!
Och mycket riktigt det var här det hedersrelaterade mordet på en afghansk ung man ägde rum 2006, och det fanns också två andra mord, ett knivmord i Berga på en 55-årig man och ett mord lite senare på en man i 60-årsåldern.
Jag har ingen lust att gå in på dessa närmare.
Men en så liten plats!
Visst är det märkligt?
Jag har alltid trott att det åtminstone bodde smådjävlar i de här trakterna! Jag hade kanske rätt!
Vems budbärare är jag?
Det är lätt att falla in i ett kverulerande. Vi är via massmedia omgivna av hemskheter såvida det inte gäller idrottsresultat där de tillåter sig att sprida de goda nyheterna.
Jag är inget undantag till att vara det ondas budbärare ibland.
Igår tänkte jag på det som har hänt den senaste tiden. Dödsskjutningen av polisen tystades helt ner av pedofilhistorien i Högsby, och där var ju faktiskt alla barnen levande. Man kan kanske dessutom riskera att kalabaliken runt dem är det som eventuellt kommer att skapa ett trauma för framtiden.
Så tänkte jag också på diskussionen på vissa håll inom Svenska kyrkan där man ältar kvinnoprästfrågan och äktenskapet, men tiger om de sena aborterna.
De här tankarna måste vidare till berörda, tänkte jag, och så skrev jag några rader till den intervjuade prosten om detta.
Tror ni att han kommer att bemöta mejlet - eller tacka för de kloka orden- för de var nog kloka?
Nej, det kommer han inte att göra! Hans kostym är nämligen förmodligen alldeles för liten! Så stora män kan inte svara människor som förmodligen hade blivit brända som häxor på 1600-talet. Naturligtvis ska man överhuvudtaget inte besvära sig med att höra av sig till den sortens översittare, men jag kunde faktiskt inte låta bli att ge mina tankar vidare. Det är ju inte säkert att han läser min blogg!
Bemötandet av människor är naturligtvis viktigt för det smittar av sig på allt det man representerar. Och det verkar vara ganska så vanligt att man inom Svenska kyrkan anser att man inte behöver svara. Om detta nu beror på att man vill markera att man är vansinnigt upptagen, om den som skriver inte är värdig nog att få ett svar, eller vad det nu handlar om, så är det mycket illa. Så ska inte en kristen kyrkas representanter demonstrera en kristen lära.
Gud ser! Det är jag övertygad om. Kanske är det till och med så att han visar på var ondskan härskar genom konkreta händelser som gör den tydlig! Vad sägs om den tolkningen till ett skeende?
Vi måste alla tänka på vems budbärare vi är! Att alltid i alla lägen lyfta fram ondskan gör oss inte till det godas hantlangare!
Om inte annat så finns det ju vitsippor och påskliljor!
Jag är inget undantag till att vara det ondas budbärare ibland.
Igår tänkte jag på det som har hänt den senaste tiden. Dödsskjutningen av polisen tystades helt ner av pedofilhistorien i Högsby, och där var ju faktiskt alla barnen levande. Man kan kanske dessutom riskera att kalabaliken runt dem är det som eventuellt kommer att skapa ett trauma för framtiden.
Så tänkte jag också på diskussionen på vissa håll inom Svenska kyrkan där man ältar kvinnoprästfrågan och äktenskapet, men tiger om de sena aborterna.
De här tankarna måste vidare till berörda, tänkte jag, och så skrev jag några rader till den intervjuade prosten om detta.
Tror ni att han kommer att bemöta mejlet - eller tacka för de kloka orden- för de var nog kloka?
Nej, det kommer han inte att göra! Hans kostym är nämligen förmodligen alldeles för liten! Så stora män kan inte svara människor som förmodligen hade blivit brända som häxor på 1600-talet. Naturligtvis ska man överhuvudtaget inte besvära sig med att höra av sig till den sortens översittare, men jag kunde faktiskt inte låta bli att ge mina tankar vidare. Det är ju inte säkert att han läser min blogg!
Bemötandet av människor är naturligtvis viktigt för det smittar av sig på allt det man representerar. Och det verkar vara ganska så vanligt att man inom Svenska kyrkan anser att man inte behöver svara. Om detta nu beror på att man vill markera att man är vansinnigt upptagen, om den som skriver inte är värdig nog att få ett svar, eller vad det nu handlar om, så är det mycket illa. Så ska inte en kristen kyrkas representanter demonstrera en kristen lära.
Gud ser! Det är jag övertygad om. Kanske är det till och med så att han visar på var ondskan härskar genom konkreta händelser som gör den tydlig! Vad sägs om den tolkningen till ett skeende?
Vi måste alla tänka på vems budbärare vi är! Att alltid i alla lägen lyfta fram ondskan gör oss inte till det godas hantlangare!
Om inte annat så finns det ju vitsippor och påskliljor!
tisdag 15 april 2014
Jag får ångest när jag minns den sjuka miljön.
Ja, det är verkligen sant att historien med Högsbypedofilen väcker en gammal ångest hos mig, som jag fick av den, som jag uppfattade det, helt sjuka miljön på arbetsplatsen i Oskarshamn.
Det har nu skrivits att praktikanten hade råkat ut för en trafikolycka för tio år sedan och blivit svårt hjärnskadad och därefter inte fungerat normalt.
Kan sådana arbeta med barn? Man blir ju rädd när man läser detta, blir man inte det?
Men ingenting, som utspelar sig i de trakterna, förvånar mig!
Miljön var det konstigaste och märkligaste jag har upplevt i mitt liv. Allt ifrån att det berättades hur man gick med rökelse i vissa hus till att man påstod att en tidigare anställd var en djävul, och djävulen var ju charmig, precis som han!
Jag är naturligtvis jätteglad över att jag inte levde på 1600-talet, för då hade jag definitivt varit bränd som häxa där! Nu kom jag ju undan med fallskärm och hemska minnen!
Hoppas nu att prosten ber ordentligt i kyrkan! Speciellt för förövaren, skulle jag tro! Sedan kan han ju ta in honom i kyrkokören bland småpojkarna!
Och så kan han väl vara medhjälpare till jultomten!
Det har nu skrivits att praktikanten hade råkat ut för en trafikolycka för tio år sedan och blivit svårt hjärnskadad och därefter inte fungerat normalt.
Kan sådana arbeta med barn? Man blir ju rädd när man läser detta, blir man inte det?
Men ingenting, som utspelar sig i de trakterna, förvånar mig!
Miljön var det konstigaste och märkligaste jag har upplevt i mitt liv. Allt ifrån att det berättades hur man gick med rökelse i vissa hus till att man påstod att en tidigare anställd var en djävul, och djävulen var ju charmig, precis som han!
Jag är naturligtvis jätteglad över att jag inte levde på 1600-talet, för då hade jag definitivt varit bränd som häxa där! Nu kom jag ju undan med fallskärm och hemska minnen!
Hoppas nu att prosten ber ordentligt i kyrkan! Speciellt för förövaren, skulle jag tro! Sedan kan han ju ta in honom i kyrkokören bland småpojkarna!
Och så kan han väl vara medhjälpare till jultomten!
måndag 14 april 2014
Hur många har löshår i TV?
Är det inte fantastiskt så många kvinnor som har långt, tjockt hår i TV-rutan? Inte tror jag att detta alltid är deras eget.
Men varför måste plötsligt alla ha långa, vackra korkskruvar? Det är faktiskt inte alla ansikten som passar till sådana!
Ibland är korkskruvarna mycket malplacerade på någon medelålders människa.
Nu verkar det i alla fall som om man får vara blond igen! Det var ju skönt! Ett tag trodde jag att Svt bara anställde andra invandrargenerationens mörkögda skönheter.
Att sedan någon som till synes är blondin, ibland med ibland utan korkskruvar, har så många fel på sitt uttal av de svenska vokalerna så att varje gammal invandrarlärare, i likhet med mig, måste rysa, är en annan sak, som dock finns att reta sig på.
Å andra sidan hade jag aldrig hört att Bildt talade engelska om jag befann mig i ett annat rum och bara hörde språkintonationen. Är det inte märkligt att han inte har en mera engelsk intonation i så många internationella sammanhang som han har befunnit sig? Det låter ju så svenskt, så svenskt!
Men varför måste plötsligt alla ha långa, vackra korkskruvar? Det är faktiskt inte alla ansikten som passar till sådana!
Ibland är korkskruvarna mycket malplacerade på någon medelålders människa.
Nu verkar det i alla fall som om man får vara blond igen! Det var ju skönt! Ett tag trodde jag att Svt bara anställde andra invandrargenerationens mörkögda skönheter.
Att sedan någon som till synes är blondin, ibland med ibland utan korkskruvar, har så många fel på sitt uttal av de svenska vokalerna så att varje gammal invandrarlärare, i likhet med mig, måste rysa, är en annan sak, som dock finns att reta sig på.
Å andra sidan hade jag aldrig hört att Bildt talade engelska om jag befann mig i ett annat rum och bara hörde språkintonationen. Är det inte märkligt att han inte har en mera engelsk intonation i så många internationella sammanhang som han har befunnit sig? Det låter ju så svenskt, så svenskt!
Borde inte förskolan i Högsby med alla pedofilbrotten stängas?
Om det verkligen är sant att en praktikant på en förskola har förgripit sig på tio barn (är det väl nu?) - vilket jag inte tror på när det gäller antalet- men OM det är sant, då bör naturligtvis förskolan stängas omedelbart!
Då visar nämligen detta att det inte finns något ansvar för hur verksamheten bedrivs och ingen tillsyn.
Med sådant slarv kan ännu värre saker hända, som olyckor och barn som försvinner ut från området och liknande.
För inte så länge sedan hängde sig ju ett barn i sin hjälm när tillsynen brast på en förskola så att man inte såg att barnet hade fastnat i bandet.
Det är nog hög tid att kolla upp hur den förskolan sköts! Och hög tid att föräldrarna tar bort sina barn från den, tror jag! Det hade jag gjort- omedelbart!
Då visar nämligen detta att det inte finns något ansvar för hur verksamheten bedrivs och ingen tillsyn.
Med sådant slarv kan ännu värre saker hända, som olyckor och barn som försvinner ut från området och liknande.
För inte så länge sedan hängde sig ju ett barn i sin hjälm när tillsynen brast på en förskola så att man inte såg att barnet hade fastnat i bandet.
Det är nog hög tid att kolla upp hur den förskolan sköts! Och hög tid att föräldrarna tar bort sina barn från den, tror jag! Det hade jag gjort- omedelbart!
Tror fler än Högsby-borna på alla övergreppen?
Börjar det inte bli lite väl konstigt med alla de påstådda övergreppen på förskolan i Högsby?
Hur skulle något sådant gå till rent konkret?
Fanns det ingen annan personal på förskolan? Hur skulle en praktikant kunna få tillfälle att sexuellt antasta så många barn på en förskola med andra anställda? När skulle han göra det?
Nej, nu tror jag inte längre på alla de som dyker upp.
Detta påminner om Tomas Quick- morden eller häxprocesser!
Men det är kanske lite spännande också att i lilla Högsby ha det värsta som har hänt vad gäller övergrepp på barn!?
Är det fler än Högsby-borna som tror på detta? Inte jag i vart fall!
Hur skulle något sådant gå till rent konkret?
Fanns det ingen annan personal på förskolan? Hur skulle en praktikant kunna få tillfälle att sexuellt antasta så många barn på en förskola med andra anställda? När skulle han göra det?
Nej, nu tror jag inte längre på alla de som dyker upp.
Detta påminner om Tomas Quick- morden eller häxprocesser!
Men det är kanske lite spännande också att i lilla Högsby ha det värsta som har hänt vad gäller övergrepp på barn!?
Är det fler än Högsby-borna som tror på detta? Inte jag i vart fall!
söndag 13 april 2014
Att åka tillbaka i tiden
Det känns lite konstigt att på något sätt plötsligt förflyttas femton år tillbaka i sitt liv.
Först den präst, som var vice ordförande i styrelsen på folkhögskolan i Oskarshamn, och ytterst involverad i mitt entledigande därifrån, på TV i samband med pedofilhistorien i Högsby, där han vikarierar som kyrkoherde - 70 år gammal! Sedan hela pedofilhistorien som påminner mig om de bekymmer jag hade med en dömd pedofil som lärare, och så idag den präst, som var skolpräst hos oss, på radiogudstjänsten. Han ville gärna ha rektorstjänsten, sökte den efter mig, fick den inte och slutade då på skolan för att bli komminister i en av församlingarna i staden. Nu är han sedan många år kyrkoherde- och tydligen prost- i Jönköping.
Igår tittade jag på och läste en del av artiklarna i samband med konflikten på skolan. Vad hände? Ja, det kan man fråga sig, för värre röra får man nog leta efter. I tidningarna var jag uppsagd långt innan det var fattat några beslut om detta.
Styrelsen varslade alltså om avskedande (omedelbar verkan) efter en tidningsartikel i Expressen, samtidigt lovade de mig lön tills konflikten var löst, och sedan fick jag en bra fallskärm. Mitt fackliga ombud suckade och undrade om de visste vad de gjorde egentligen! Varken styrelsen eller tidningarna hade någon ordning på förloppet.
Samtidigt måste jag skratta åt mig själv när jag helt oskyldigt uttalade mig i tidningen om att jag väl inte hade gjort något fel, för jag hade ju bara sagt i media att hela styrelsen var inkompetent!
Det var den, enligt min uppfattning, också! Med råge!
Jag minns en replik den sista dagen jag arbetade på skolan - men det visste jag inte då. Kyrkoherden och ordföranden (en ingenjör från Oskarshamn) stod på min expedition. Kyrkoherden sade att jag hade sagt att styrelsen var inkompetent varvid jag svarade
- Det värsta är väl inte att jag har SAGT att styrelsen är inkompetent, det värsta är väl att den ÄR inkompetent!
Så oförskämt sant! Kyrkoherden är död sedan flera år nu.
Vad som till slut blev den stora anledningen till mitt entledigande var reaktionerna på det drev jag utsattes för.
Jag skrev alltså 2002 ett häfte om händelserna med spridda minnesbilder från tiden på skolan. Frågan är om det inte skulle vara värt att göra historien känd i större sammanhang och försöka få ut historien på ett stort förlag. Det är den nog värd!
Den är ju en mycket god illustration på total inkompetens i kyrkliga sammanhang. Och biskopen i Växjö stift blev sedan ärkebiskop. Men då fick han visst också bort en hel hög av människor ifrån Kyrkokansliet i Uppsala.
Snart ska jag dricka champagne, när han byts ut som ärkebiskop!
Först den präst, som var vice ordförande i styrelsen på folkhögskolan i Oskarshamn, och ytterst involverad i mitt entledigande därifrån, på TV i samband med pedofilhistorien i Högsby, där han vikarierar som kyrkoherde - 70 år gammal! Sedan hela pedofilhistorien som påminner mig om de bekymmer jag hade med en dömd pedofil som lärare, och så idag den präst, som var skolpräst hos oss, på radiogudstjänsten. Han ville gärna ha rektorstjänsten, sökte den efter mig, fick den inte och slutade då på skolan för att bli komminister i en av församlingarna i staden. Nu är han sedan många år kyrkoherde- och tydligen prost- i Jönköping.
Igår tittade jag på och läste en del av artiklarna i samband med konflikten på skolan. Vad hände? Ja, det kan man fråga sig, för värre röra får man nog leta efter. I tidningarna var jag uppsagd långt innan det var fattat några beslut om detta.
Styrelsen varslade alltså om avskedande (omedelbar verkan) efter en tidningsartikel i Expressen, samtidigt lovade de mig lön tills konflikten var löst, och sedan fick jag en bra fallskärm. Mitt fackliga ombud suckade och undrade om de visste vad de gjorde egentligen! Varken styrelsen eller tidningarna hade någon ordning på förloppet.
Samtidigt måste jag skratta åt mig själv när jag helt oskyldigt uttalade mig i tidningen om att jag väl inte hade gjort något fel, för jag hade ju bara sagt i media att hela styrelsen var inkompetent!
Det var den, enligt min uppfattning, också! Med råge!
Jag minns en replik den sista dagen jag arbetade på skolan - men det visste jag inte då. Kyrkoherden och ordföranden (en ingenjör från Oskarshamn) stod på min expedition. Kyrkoherden sade att jag hade sagt att styrelsen var inkompetent varvid jag svarade
- Det värsta är väl inte att jag har SAGT att styrelsen är inkompetent, det värsta är väl att den ÄR inkompetent!
Så oförskämt sant! Kyrkoherden är död sedan flera år nu.
Vad som till slut blev den stora anledningen till mitt entledigande var reaktionerna på det drev jag utsattes för.
Jag skrev alltså 2002 ett häfte om händelserna med spridda minnesbilder från tiden på skolan. Frågan är om det inte skulle vara värt att göra historien känd i större sammanhang och försöka få ut historien på ett stort förlag. Det är den nog värd!
Den är ju en mycket god illustration på total inkompetens i kyrkliga sammanhang. Och biskopen i Växjö stift blev sedan ärkebiskop. Men då fick han visst också bort en hel hög av människor ifrån Kyrkokansliet i Uppsala.
Snart ska jag dricka champagne, när han byts ut som ärkebiskop!
Så sade Högsbys nuvarande vik.kyrkoherde 1999 om en pedofildömd
Någonting tickar i bakhuvudet på mig de här dagarna, och jag har just fått fram en artikel i Expressen den 22 juni 1999, där jag och också den nu vik. kyrkoherden i Högsby, som ska be böner i samband med pedofilskandalen där i kyrkan på söndag, men som då var vice ordförande i styrelsen för den folkhögskola, där jag var rektor, var intervjuade. Ja, Anders Wejryd också!
Expressen hade rubriken "Rektor avslöjade sexbrott- nu kan hon få sparken." (Jag hade ju inte satt rubriken!)
Detta hade alltså, enligt dåvarande vice ordföranden, nu vik. kyrkoherden i Högsby, varit det värsta jag hade gjort under min tid som rektor. Mannen var dömd och fängelsestraffet var avtjänat, men skolan hade missat detta vid anställningen.
Jag hade haft anledning att undersöka, då elever inte ville vara i lärarens grupp eftersom de hade hört talas om detta. Det hade inte jag, så jag undersökte, fick napp och informerade styrelseledamöterna en och en per telefon för att detta inte skulle protokollföras, och elevrepresentanterna inte skulle få vetskap om förhållandena. Jag talade också med mannen ifråga som snarast var lättad eftersom han hela tiden hade varit rädd för att hans bakgrund skulle komma fram.
Jag berättade för Expressens reporter, som hade ringt upp mig, vad jag hade fått höra av vice ordföranden när jag hade plockat fram domen.
Och vad svarade vice ordföranden i artikeln?
Jo, han sade så här:
- Straffet är ju avtjänat och man kan inte använda det som värdering av en person.
(Jag citerar vad som står i artikeln.)
Vi får väl hoppas att han har en annan och mindre tolerant inställning till pedofiler vid söndagens gudstjänster! Annars tror jag inte att församlingsmedlemmarna gillar det! För tänk vad de kan ställa till med!
Expressen hade rubriken "Rektor avslöjade sexbrott- nu kan hon få sparken." (Jag hade ju inte satt rubriken!)
Detta hade alltså, enligt dåvarande vice ordföranden, nu vik. kyrkoherden i Högsby, varit det värsta jag hade gjort under min tid som rektor. Mannen var dömd och fängelsestraffet var avtjänat, men skolan hade missat detta vid anställningen.
Jag hade haft anledning att undersöka, då elever inte ville vara i lärarens grupp eftersom de hade hört talas om detta. Det hade inte jag, så jag undersökte, fick napp och informerade styrelseledamöterna en och en per telefon för att detta inte skulle protokollföras, och elevrepresentanterna inte skulle få vetskap om förhållandena. Jag talade också med mannen ifråga som snarast var lättad eftersom han hela tiden hade varit rädd för att hans bakgrund skulle komma fram.
Jag berättade för Expressens reporter, som hade ringt upp mig, vad jag hade fått höra av vice ordföranden när jag hade plockat fram domen.
Och vad svarade vice ordföranden i artikeln?
Jo, han sade så här:
- Straffet är ju avtjänat och man kan inte använda det som värdering av en person.
(Jag citerar vad som står i artikeln.)
Vi får väl hoppas att han har en annan och mindre tolerant inställning till pedofiler vid söndagens gudstjänster! Annars tror jag inte att församlingsmedlemmarna gillar det! För tänk vad de kan ställa till med!
lördag 12 april 2014
Men dödsskjutningen då...
Dagarna efter dödsskjutningen av Fadimes bror väntade jag en kommentar i någon ledare i lokalpressen. Men jag har i vart fall inte upptäckt att något har skrivits.
Sedan kom pedofilskandalen i Högsby. Och så har en dödats och en skadats i en rallyolycka, plus annat elände i världen.
Ska ingenting mer sägas om att polisen har skjutit ihjäl ÄNNU EN person?
När det gäller Högsby är jag mycket förvånad över att ingen har frågat hur det var möjligt för en praktikant att vara sexuellt närgången mot så många barn- om det nu verkligen är så många.
En praktikant är väl inte ensam på förskolan? Var fanns den övriga personalen? Man kan väl inte överlämna ansvaret för barnen till en praktikant.
Är det inte så att hela den här historien visar på oerhört stora missförhållanden på den förskola det gäller? Varför säger ingen det?
Sedan får väl dessutom alla se till att inte reaktionerna efter det som har hänt blir det som skapar framtida trauma för barnen!
Där håller jag med vik. kyrkoherden i Högsby att man bör se till att stämningarna inte blir alltför uppjagade, eller hur han nu uttryckte sig.
Det blir säkert bra efter bönerna i kyrkan på söndag! Dessa kan säkert ersätta en del samtal också, för så är det ju ibland i kyrkan!
Sedan kom pedofilskandalen i Högsby. Och så har en dödats och en skadats i en rallyolycka, plus annat elände i världen.
Ska ingenting mer sägas om att polisen har skjutit ihjäl ÄNNU EN person?
När det gäller Högsby är jag mycket förvånad över att ingen har frågat hur det var möjligt för en praktikant att vara sexuellt närgången mot så många barn- om det nu verkligen är så många.
En praktikant är väl inte ensam på förskolan? Var fanns den övriga personalen? Man kan väl inte överlämna ansvaret för barnen till en praktikant.
Är det inte så att hela den här historien visar på oerhört stora missförhållanden på den förskola det gäller? Varför säger ingen det?
Sedan får väl dessutom alla se till att inte reaktionerna efter det som har hänt blir det som skapar framtida trauma för barnen!
Där håller jag med vik. kyrkoherden i Högsby att man bör se till att stämningarna inte blir alltför uppjagade, eller hur han nu uttryckte sig.
Det blir säkert bra efter bönerna i kyrkan på söndag! Dessa kan säkert ersätta en del samtal också, för så är det ju ibland i kyrkan!
Vårrunda i strålande sol
Snart slår träden och buskarna ut här i Blekinge och forsytian blommar i min trädgård. Solen strålar idag.
En väninna och jag varit på Vårrunda arrangerad av Blekingepärlor, som är en sammanslagning av småföretagare, konsthantverkare och konstnärer. Vi har tittat på akvarell- och oljemålningar, konsthantverk och vävnader, och så har vi fikat.
Vi började på Äggaboden i Gärestad och slutade med Gerds Vävstuga utanför Listerby, varifrån bilderna är. Tre timmar var en lagom lång tur, tycker jag. Och så träffade jag många bekanta, som jag inte sett på länge.
En väninna och jag varit på Vårrunda arrangerad av Blekingepärlor, som är en sammanslagning av småföretagare, konsthantverkare och konstnärer. Vi har tittat på akvarell- och oljemålningar, konsthantverk och vävnader, och så har vi fikat.
Vi började på Äggaboden i Gärestad och slutade med Gerds Vävstuga utanför Listerby, varifrån bilderna är. Tre timmar var en lagom lång tur, tycker jag. Och så träffade jag många bekanta, som jag inte sett på länge.
Att dämpa upprördheten över pedofilen
Är inte historien med pedofilen på förskolan i Högsby lite konstig? Hur har han lyckats vara närgången mot så många? Fanns det inga andra på förskolan? Arbetade han ensam med barnen? Var fanns de andra när detta pågick?
Jag undrar om man kan tro på alla historierna, berättade av barn från två års ålder!
Vikarierande kyrkoherden menade att man måste dämpa stämningarna. Det kan man nog tycka. Men samtidigt minns jag ju hur man skulle låtsas som om det regnade när jag själv var så upprörd över att ha en före detta pedofildömd anställd. Ja, detta var en skola för vuxna, men vuxna elever har barn. Och så hade jag ju inte fått idén om att undersöka saken från luften.
Allt skulle tystas ner, fast jag berättade, till och med för Expressen, som ringde mig en sen kväll när jag var i Sundsvall på besök.
Efter det kom två styrelseledamöter med ett hot om avskedande. Observera inte uppsägning, utan avskedande! Det betyder omedelbar avgång utan lön, och sådant kan det ta åratal att få prövning för i AD. A-kassan kan också strypas (för hur länge vet jag inte) om man själv orsakat sin arbetslöshet. Så jag var illa ute genom mitt avslöjande.
Nåväl, nu blev det inte så. Jag hade ju ett fack också. I stället kom jag från platsen med fallskärm, väl försörjd ett och ett halvt år framöver. Men det var inte pedofilhistorien som man åberopade.
Allt finns beskrivet i ett häfte, som jag fortfarande har några exemplar av om någon är intresserad av det. Det skrevs 2002 och fick förstasides rubriker i en av lokaltidningarna.
Och bibliotek ringde bara några timmar efter det att tidningen kommit och ville köpa det!
Varför skulle jag inte berätta min historia? Alla borde berätta sina historier, så kanske det inte fanns så mycket dämpad förljugenhet!
Jag undrar om man kan tro på alla historierna, berättade av barn från två års ålder!
Vikarierande kyrkoherden menade att man måste dämpa stämningarna. Det kan man nog tycka. Men samtidigt minns jag ju hur man skulle låtsas som om det regnade när jag själv var så upprörd över att ha en före detta pedofildömd anställd. Ja, detta var en skola för vuxna, men vuxna elever har barn. Och så hade jag ju inte fått idén om att undersöka saken från luften.
Allt skulle tystas ner, fast jag berättade, till och med för Expressen, som ringde mig en sen kväll när jag var i Sundsvall på besök.
Efter det kom två styrelseledamöter med ett hot om avskedande. Observera inte uppsägning, utan avskedande! Det betyder omedelbar avgång utan lön, och sådant kan det ta åratal att få prövning för i AD. A-kassan kan också strypas (för hur länge vet jag inte) om man själv orsakat sin arbetslöshet. Så jag var illa ute genom mitt avslöjande.
Nåväl, nu blev det inte så. Jag hade ju ett fack också. I stället kom jag från platsen med fallskärm, väl försörjd ett och ett halvt år framöver. Men det var inte pedofilhistorien som man åberopade.
Allt finns beskrivet i ett häfte, som jag fortfarande har några exemplar av om någon är intresserad av det. Det skrevs 2002 och fick förstasides rubriker i en av lokaltidningarna.
Och bibliotek ringde bara några timmar efter det att tidningen kommit och ville köpa det!
Varför skulle jag inte berätta min historia? Alla borde berätta sina historier, så kanske det inte fanns så mycket dämpad förljugenhet!
fredag 11 april 2014
Vilken vecka!
Först bikten och det jag fick skrivet om mina erfarenheter av läckande präst(er) och nu detta med pedofilen! Och saker kommer inte tillbaka till oss?
Pedofilen och kyrkan i Högsby
För mig var det mycket intressant att se vik. kyrkoherden i Högsby bli intervjuad angående den växande pedofilskandalen där, med en praktikant på förskolan, som har förgripit sig på barnen.
Jag hoppas att kyrkoherden, tidigare vice ordförande i styrelsen som gav mig fallskärm som rektor från Oskarshamns folkhögkola, tänkte på att jag kunde se programmet. Jag, som hade haft sådana bekymmer när jag fick höra att vi hade en pedofildömd lärare anställd på skolan. För att kolla om detta stämde kontaktade jag tingsrätterna och fick fram domen.
Detta att jag hade plockat fram den domen var det värsta jag hade gjort som rektor, sade då min vice ordförande, den nu intervjuade vik.kyrkoherden i Högsby! Och han tillade att det tyckte alla på skolan!
Jag hoppas att kyrkoherden, tidigare vice ordförande i styrelsen som gav mig fallskärm som rektor från Oskarshamns folkhögkola, tänkte på att jag kunde se programmet. Jag, som hade haft sådana bekymmer när jag fick höra att vi hade en pedofildömd lärare anställd på skolan. För att kolla om detta stämde kontaktade jag tingsrätterna och fick fram domen.
Detta att jag hade plockat fram den domen var det värsta jag hade gjort som rektor, sade då min vice ordförande, den nu intervjuade vik.kyrkoherden i Högsby! Och han tillade att det tyckte alla på skolan!
Pinsam vänster i Debatt
I Debatt diskuterade man också om det var rätt att demonstrera mot Jimmie Åkesson när han gjorde studiebesök i Malmö. Några vänstertjejer, som tydligen var i behov av att vara MOT något, tyckte att de var demokratiska när de försökte hindra företrädare för Sveriges tredje största parti att komma in på sjukhuset. Givetvis har de här människorna inte det minsta hum om hur en demokrati fungerar. Är man invald i riksdagen har man inte bara möjlighet, utan också skyldighet att besöka verksamheter som man fattar beslut om.
Det är väl hög tid att allt tramset kring SD upphör! Vi har en demokrati i det här landet, och några kan inte bestämma att det andra röstar på och tycker inte får förekomma. Så fungerar inte samhället! Vänsterbrudarna borde vakna till insikt! De är faktiskt ganska så tröttsamma! Och vilka vinner på att vara i fokus?
Det är väl hög tid att allt tramset kring SD upphör! Vi har en demokrati i det här landet, och några kan inte bestämma att det andra röstar på och tycker inte får förekomma. Så fungerar inte samhället! Vänsterbrudarna borde vakna till insikt! De är faktiskt ganska så tröttsamma! Och vilka vinner på att vara i fokus?
En märklig debatt i Debatt
Igår utspelade sig en ytterst märklig debatt i tv-programmet Debatt. Ansvarig för "Uppdrag granskning" anklagades av en präst(?) för att ha skändat bikten genom att ha spelat in en fejkad bikt för att få fram hur präster i Svenska kyrkan kan ställa sig till homosexualitet.
Hur kan man skända något som inte är? Det var ju ingen bikt. En präst kan väl inte ha tystnadsplikt om något som är ett inspelat tv-program?
Det kom mig osökt att tänka på mina egna erfarenheter och den upprördhet jag en gång kände när jag av en (annan) styrelseledamot på en före detta arbetsplats fick höra att brev som jag hade ansett var själavårdsbrev, och som jag hade bett skulle gå under en prästs tystnadsplikt, hade visats upp för andra i styrelsen. För hur många vet jag dock inte. Prästen var också styrelseledamot.
När jag kontaktade personalansvarig i stiftet om detta, fick jag veta att prästen i det fallet inte hade varit präst utan endast styrelseledamot.
Det borde han kanske ha upplyst mig om! Han borde ha sagt att jag inte kunde ge honom förtroenden som präst, för han kunde vilken sekund som helst förvandlas till enbart styrelseledamot, och då gällde ingen integritet eller någon tystnadsplikt!
Man lär så länge man lever. Och man ska vara försiktig med sin tilltro!
Hur kan man skända något som inte är? Det var ju ingen bikt. En präst kan väl inte ha tystnadsplikt om något som är ett inspelat tv-program?
Det kom mig osökt att tänka på mina egna erfarenheter och den upprördhet jag en gång kände när jag av en (annan) styrelseledamot på en före detta arbetsplats fick höra att brev som jag hade ansett var själavårdsbrev, och som jag hade bett skulle gå under en prästs tystnadsplikt, hade visats upp för andra i styrelsen. För hur många vet jag dock inte. Prästen var också styrelseledamot.
När jag kontaktade personalansvarig i stiftet om detta, fick jag veta att prästen i det fallet inte hade varit präst utan endast styrelseledamot.
Det borde han kanske ha upplyst mig om! Han borde ha sagt att jag inte kunde ge honom förtroenden som präst, för han kunde vilken sekund som helst förvandlas till enbart styrelseledamot, och då gällde ingen integritet eller någon tystnadsplikt!
Man lär så länge man lever. Och man ska vara försiktig med sin tilltro!
Trött på fånerier och lögner
Som hastigast ögnade jag igenom bloggen som den man som jag senast, olyckligtvis, råkade dra in i mitt liv skriver.
Egentligen borde jag inte bemöta dumheterna, men bara kort.
Nej, personen är inte i onåd. Däremot vill han inte acceptera att jag inte längre vill umgås. Skälen till detta är inte några fånerier om att man ska avskaffa borgerliga vigslar, utan en lång rad av händelser under fyra år bakåt. Det är nog nu för min del, helt enkelt!
Jag har aldrig tyckt att man ska avskaffa kyrkliga vigslar. Varför skulle jag tycka det? Jag gifte mig själv i kyrkan en gång. Men däremot borde man kanske fundera över hur många gånger samme person kan gifta sig i kyrkan med tidigare äkta hälfter ännu i livet.
Jag har heller aldrig ansett att man ska förbjuda välsignelser i skolan. Däremot har man naturligtvis att följa de regler som gäller i skolan om man medverkar i en skolavslutning. Nu har man ju från regeringens sida dessutom lättat på de reglerna.
Och slutligen var har jag bedrivit "bloggkampanjer mot präster som inte vill viga samkönat"?
Egentligen borde man bara tiga inför den här sortens dravel, men någon kan ju tro på tramset...
Egentligen borde jag inte bemöta dumheterna, men bara kort.
Nej, personen är inte i onåd. Däremot vill han inte acceptera att jag inte längre vill umgås. Skälen till detta är inte några fånerier om att man ska avskaffa borgerliga vigslar, utan en lång rad av händelser under fyra år bakåt. Det är nog nu för min del, helt enkelt!
Jag har aldrig tyckt att man ska avskaffa kyrkliga vigslar. Varför skulle jag tycka det? Jag gifte mig själv i kyrkan en gång. Men däremot borde man kanske fundera över hur många gånger samme person kan gifta sig i kyrkan med tidigare äkta hälfter ännu i livet.
Jag har heller aldrig ansett att man ska förbjuda välsignelser i skolan. Däremot har man naturligtvis att följa de regler som gäller i skolan om man medverkar i en skolavslutning. Nu har man ju från regeringens sida dessutom lättat på de reglerna.
Och slutligen var har jag bedrivit "bloggkampanjer mot präster som inte vill viga samkönat"?
Egentligen borde man bara tiga inför den här sortens dravel, men någon kan ju tro på tramset...
torsdag 10 april 2014
Slump eller sedd av Gud?
Jag tror inte på Gud för att jag har läst en massa i Bibeln eller för att jag tror att jag genom Jesu död på korset blev befriad från mina synder.
Nej, min tro är mycket mera aningar om något som finns och som träder in. Det har hänt flera gånger i mitt liv. För några år sedan minns jag hur jag kände mig ödslig, och så var jag nere i vår affär, och där träffade jag en person som öppnade nya aktiviteter i mitt liv, och dagen kändes helt annorlunda när jag gick ut från affären.
Idag var det också en dag, då jag vaknade och kände mig övergiven. Och sedan liksom bara rasslade det in kontakter per telefon och mejl, som om någon hade hört mig säga detta.
Självklart kan detta vara en slump, men varför ska jag tro det?
Någon öppnar på något sätt dörrar till nytt ljus när man tycker att man befinner sig i mörker.
Och det gör våren också. Den här bilden tog jag för några veckor sedan i Brunnsparken.
Nej, min tro är mycket mera aningar om något som finns och som träder in. Det har hänt flera gånger i mitt liv. För några år sedan minns jag hur jag kände mig ödslig, och så var jag nere i vår affär, och där träffade jag en person som öppnade nya aktiviteter i mitt liv, och dagen kändes helt annorlunda när jag gick ut från affären.
Idag var det också en dag, då jag vaknade och kände mig övergiven. Och sedan liksom bara rasslade det in kontakter per telefon och mejl, som om någon hade hört mig säga detta.
Självklart kan detta vara en slump, men varför ska jag tro det?
Någon öppnar på något sätt dörrar till nytt ljus när man tycker att man befinner sig i mörker.
Och det gör våren också. Den här bilden tog jag för några veckor sedan i Brunnsparken.
Bilden blir bra i Google Chrome, man inte i Internet Explorer
Vi har olika preferenser
Jag fick en lång kommentar på mitt inlägg om männen som jag blev förälskad i, men kommentaren hade inte riktigt med saken att göra och var dessutom skriven under ett andra namn, som jag visserligen känner, men förmodligen inte andra läsare.
Min avsikt var inte att nedvärdera männen, utan bara att skriva att det är märkligt om man blir förälskad i någon som absolut inte är i samklang med ens egen livshållning.
Vi kan ta ett exempel. När Åke Greens vedervärdiga predikan för ett antal år sedan plågade många av oss genom att upprepas gång på gång i media, var jag en av dem som hårt kritiserade honom och ansåg att han borde straffas.
Hur kan man sedan bli förälskad i någon som har kämpat hårt för att påverka att Åke Green blev frikänd?
Visst är detta märkligt!
Och hur kan man bli förälskad i någon som hela tiden nedvärderar ens politiska uppfattning och kämpar med näbbar och klor i bloggvärlden för att oppositionen ska vinna, samtidigt som han gör ner det parti du själv tillhör?
Eller i någon som inte kan ta nattvarden med en för att vinet inte har alkohol i sig.
Nej, man måste inse när ens relationer är sneda och inte friska och försöka bli lite klar i knoppen inför dem!
Det handlar ju inte om vem som har rätt eller fel, utan om hur man egentligen passar samman och om det är en relation som man växer i eller krymper i.
När man börjar krympa ska man ge sig av innan man har försvunnit!
Min avsikt var inte att nedvärdera männen, utan bara att skriva att det är märkligt om man blir förälskad i någon som absolut inte är i samklang med ens egen livshållning.
Vi kan ta ett exempel. När Åke Greens vedervärdiga predikan för ett antal år sedan plågade många av oss genom att upprepas gång på gång i media, var jag en av dem som hårt kritiserade honom och ansåg att han borde straffas.
Hur kan man sedan bli förälskad i någon som har kämpat hårt för att påverka att Åke Green blev frikänd?
Visst är detta märkligt!
Och hur kan man bli förälskad i någon som hela tiden nedvärderar ens politiska uppfattning och kämpar med näbbar och klor i bloggvärlden för att oppositionen ska vinna, samtidigt som han gör ner det parti du själv tillhör?
Eller i någon som inte kan ta nattvarden med en för att vinet inte har alkohol i sig.
Nej, man måste inse när ens relationer är sneda och inte friska och försöka bli lite klar i knoppen inför dem!
Det handlar ju inte om vem som har rätt eller fel, utan om hur man egentligen passar samman och om det är en relation som man växer i eller krymper i.
När man börjar krympa ska man ge sig av innan man har försvunnit!
De hatar, hatar, hatar...
Jimmie Åkesson har gjort studiebesök i Malmö och mötts av protester från människor, som till synes är ute i ädelt syfte, nämligen att de är mot rasism.
Jag tror dock, tyvärr, inte riktigt på detta.
Nej, jag tror snarare att de är ute för att hata Jimmie Åkesson än för att de i hjärtat är mot rasism.
Behovet att hata verkar nämligen oändligt i vårt samhälle idag.
Mitt fotbollsintresse sträcker sig till att jag ser de stora, viktiga matcherna på fotboll när de går på kanaler som jag har. Den tid då jag var närvarande på fotbollsmatcher är långt, långt borta.
I min enfald trodde jag att supportrar var med på matcherna för att stödja sitt lag och heja på dem. Och inte, som verkar vara fallet efter den senaste tidens rapportering, för att hata det andra laget.
TV har ju, efter det att en supporter har blivit dödad, visat hur man skriker att man hatar från läktarna.
Vart är vi på väg? Vi har fått ett samhälle som är genomsyrat av hat och konkurrens. Till och med förpackat i ädla motiv! För så tror jag att det är!
Jag tror dock, tyvärr, inte riktigt på detta.
Nej, jag tror snarare att de är ute för att hata Jimmie Åkesson än för att de i hjärtat är mot rasism.
Behovet att hata verkar nämligen oändligt i vårt samhälle idag.
Mitt fotbollsintresse sträcker sig till att jag ser de stora, viktiga matcherna på fotboll när de går på kanaler som jag har. Den tid då jag var närvarande på fotbollsmatcher är långt, långt borta.
I min enfald trodde jag att supportrar var med på matcherna för att stödja sitt lag och heja på dem. Och inte, som verkar vara fallet efter den senaste tidens rapportering, för att hata det andra laget.
TV har ju, efter det att en supporter har blivit dödad, visat hur man skriker att man hatar från läktarna.
Vart är vi på väg? Vi har fått ett samhälle som är genomsyrat av hat och konkurrens. Till och med förpackat i ädla motiv! För så tror jag att det är!
onsdag 9 april 2014
Snedtändningar
Den senaste tiden har jag funderat en hel del över mina känslor, det vill säga vilka män jag har blivit förälskad i.
Helt klart har de senaste männen i mitt liv varit personer vars stil, åsikter och tro inte alls är något som jag uppskattar eller högaktar. Tvärtom, så tycker jag egentligen att dessa män är fruktansvärt osympatiska. Och när förälskelsen har gått över är de ju enbart osympatiska och inget annat.
Men varför blev jag förälskad i dem? Undrar om inte de där flicktidningarna, där männen ofta framställdes som osympatiska machotyper har en del i skulden. Annars sitter det djupare.
Hade jag trott på terapeuter borde jag kanske ha sökt terapi.
Men nu är det som det är, och jag tror inte på dem. Jag får betrakta fenomenet som en sorts snedtändning och se upp - om man nu kan bli förälskad igen i min ålder!
Barnens pappa har skjutits ihjäl av polismän
Vi ser nu följderna i ett familjedrama, med säkert många kulturkrockar i sig, utspelas i media. En man, som har visat sig våldsam och kriminell, har skjutits ihjäl av poliser. Ännu ett polisdödande i vårt land!
Men mannen var inte bara en sambomisshandlare och kriminell.
Han var också son, svärson, bror och pappa.
Hur blir de barn som ska leva med att deras far sköts ihjäl av polisen? Hur kommer de att se på samhället och samhällets skydd? Hur stor är risken att de redan från början känner sig icke-tillhöriga?
Jag har många gånger funderat över Fadime - historien. Naturligtvis var det fruktansvärt att hennes far mördade henne.
Men samtidigt har jag inte förstått varför hon så uppenbart provocerade i en kultur där hon visste reglerna. Var det nödvändigt att driva sin frigörelse på ett sätt så att hennes föräldrar blev bortgjorda i det sammanhang de levde? Varför var det så nödvändigt?
Och hur känner sig sedan familjen när hon hyllas som ett föredöme medan de själva har upplevt en stor kränkthet genom hennes sätt att leva?
Allting har faktiskt två sidor!
Mona Sahlin förvånar mig ibland! Man kan inte värna mångkulturen utan att försöka förstå andra kulturers uppförandekoder.
Vi behöver inte gå mer än några generationer tillbaka i tiden för att finna att det var en stor skandal att få barn ogift. De som blev gravida i min ungdom fick illa kvickt gifta sig!
Hur känner sig nu den skjutne mannens mor när hennes man sitter i fängelse för att ha dödat sin dotter, men de poliser som har dödat hennes son kommer med all sannolikhet att gå fria? Om inte annat så kan man ju inte veta vems kulor som dödade. Det har ju redan framgått att alla säger sig ha skjutit samtidigt. Tre polisers skott mot en enda mans knivar!!! Det är tydligen så som samhällets skydd fungerar!
tisdag 8 april 2014
Intressant möte
Idag har jag varit på ett mycket intressant Spf-möte, där vi fick höra ett föredrag om Eriksberg Vilt och Natur, den stora, öppna djurparken, där det bland annat finns dovhjortar och visenter och en konferensanläggning. Förra året föddes två visentungar, vilket är sensationellt. Jag visste inte att historien gick tillbaka ända till slutet av 1600-talet. Vi fick också höra hur en torparfamilj kunde ha det. Kanske fick de tio barn, men endast ett par överlevde, för många blev bara några månader eller några år gamla. Detta var vanligt, berättade föredragshållaren.
Och så serverades det härliga räkmackor och drömrulltårta, och matbordet var fint dukat.
Och så serverades det härliga räkmackor och drömrulltårta, och matbordet var fint dukat.
Ännu en man dödad av polisen
Ska det bara få fortsätta så här? Hur många är de nu som har dödats av polis vid ett ingripande? I morse var det ju ännu en man som föll offer för flera skott som avlossades av polis. Poliserna kände sig hotade! Kan man inte bepansra polisen eller träna dem mentalt så att inte detta inträffar gång på gång?
Snart vågar väl ingen ringa polisen vid ett bråk längre! Jag trodde att polisen skulle vara en trygghet och inte en skräck!
Eller man ska kanske avväpna dem? De verkar ju inte kunna handskas med vapen.
Janne Josefsson gjorde ju för en tid sedan ett program om hur det hade gått till när den gamle pensionären blev ihjälskjuten av polis i Husby.
Är det inte snart dags att han tittar över HUR MÅNGA som har dödats av polis?
Snart vågar väl ingen ringa polisen vid ett bråk längre! Jag trodde att polisen skulle vara en trygghet och inte en skräck!
Eller man ska kanske avväpna dem? De verkar ju inte kunna handskas med vapen.
Janne Josefsson gjorde ju för en tid sedan ett program om hur det hade gått till när den gamle pensionären blev ihjälskjuten av polis i Husby.
Är det inte snart dags att han tittar över HUR MÅNGA som har dödats av polis?
Att leva i morgon
Trots att jag är mycket trött lyckas ibland någon få iväg mig, som idag till en guideträff i Blekinge Guideförening på Lokstallarna i Karlshamn. Det var ett bra och givande möte, det tror jag att vi alla tyckte, och då kände jag mig lite piggare.
Annars var ju dagen en sorts minnesdag som jag skrev tidigare då min gamle, nu avlidne, vän skulle ha fyllt 75 år idag.
Många av mina vänner är borta. Flera av dem som jag hade tät kontakt med. Och de var inte så gamla. Mina äldre släktingar var äldre när de gick bort, i vart fall åttio till nittiofem år gamla, men flera vänner och gamla pojkvänner har dött före sextio års ålder, eller åtminstone innan de fyllde sjuttio år. Flera saknar jag. Väninnor som jag hade stort utbyte av i många år, och vars röster jag aldrig mer kommer att höra.
På något sätt har jag kanske ibland i kontakter, både med vänner och framförallt med släkten, tänkt mig en framtid i umgänget. Vi har bott långt ifrån varandra, och jag har på något löst sätt planerat för ett "sedan". Ett sedan som aldrig kom.
I morgon är en ny dag, och veckorna, månaderna och åren rullar på mot våra livs slut.
måndag 7 april 2014
För femton år sedan.
Idag för femton år sedan var jag med dåvarande Vännen på Öland och vi två firade hans 60-årsdag med bland annat middag på Halltorps gästgiveri. Det var kallt och lite blåsigt, och vi var ensamma på restaurangen. Men det var en fin dag som avslutades i mitt hus, som jag då endast hade som fritidshus.
Idag skulle han ha fyllt 75 år. Frid över hans minne!
Idag skulle han ha fyllt 75 år. Frid över hans minne!
Kortet är gästgiveriets eget, och då var träden kala.
söndag 6 april 2014
Klassisk kristen tro, vad är det?
Ingen tror att jag är teolog, men man kan ju försöka förstå vad det är för skillnad på olika människor med kristen tro i alla fall.
Idag tycker jag mig ha förstått vad de som säger sig vara klassiskt kristna tror är det viktigaste. Det måste ju vara det som de hela tiden, varje dag nästan, ältar om och om igen som gamla senila på äldreboenden.
Jo, för det första anser de att Svenska kyrkan är i totalt förfall. Det har blivit ännu värre nu sedan det har valts en kvinna som tillträdande ärkebiskopen. Skadan är dessutom redan skedd, för kvinnor kan ju inte föra vidare den apostoliska successionsordningen, och det finns ju redan kvinnliga biskopar. För successionsordningen behöver de tydligen saker som de inte har mellan benen. Ja, hur ska man annars tolka det? Annars vore väl det logiska att de hade en livmoder?
Naturligtvis ska inte heller homosexuella få gifta sig. Paulus sade ju för tvåtusen år sedan att en man inte fick ligga med en man, så det måste man ju rätta sig efter.
Ja, egentligen började förfallet på allvar 1958 när beslutet om kvinnor som präster togs för Svenska kyrkan. Paulus har ju också sagt att kvinnan ska tiga i församlingen! Ack, denne Paulus, visste han vad han ställde till med?
Flera av dem som gnäller var knappt födda 1958 eller mycket små då, men detta var ju den direkta utförsbacken.
Nattvarden är det också fel på många gånger i kyrkan idag. Man kan inte ha glutenfritt bröd, och det ska vara riktigt vin med alkohol i annars kan inte brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod under måltiden! Jo, de tror det! På allvar! Visst är det äckligt! Rena kannibalismen! Varför skulle vi äta Jesus? Det har han väl aldrig sagt med orden att man ska göra måltiden till hans åminnelse? Det behöver man väl inte äta honom för?
Deras gamla kroppar ska också uppstå rent fysiskt på den yttersta dagen. Hoppas att de är unga och vackra då! För det kan väl inte vara kul att gå runt i evigheten i halvskabbigt tillstånd?
Och då ska de träffa alla dem som har dött tidigare, så det blir trångt, det vill jag lova. Om någon har tyckt att det var skönt att en icke-önskvärd person lämnade det jordiska, så ska han veta att han på nytt kommer att möta denne på den yttersta dagen för att umgås i evighet.
Nej, jag tror inte att jag vill vara klassiskt kristen!
Jag är nog mera ämnad för symbolspråk och en Gud som i kärlek verkar i oss. En sådan Gud är inte upphovet till bespottelse och förtal av kvinnor som har valts till ämbeten av de folkvalda. Ja, jag tror faktiskt inte alls att han har något emot folkvalda. Var det inte Jesus som var så kritisk till fariséerna? Han borde kanske skynda sig att komma tillbaka till de här kverulanterna!
Vi andra ser att han redan är här! Men inte bland dem tydligen!
Idag tycker jag mig ha förstått vad de som säger sig vara klassiskt kristna tror är det viktigaste. Det måste ju vara det som de hela tiden, varje dag nästan, ältar om och om igen som gamla senila på äldreboenden.
Jo, för det första anser de att Svenska kyrkan är i totalt förfall. Det har blivit ännu värre nu sedan det har valts en kvinna som tillträdande ärkebiskopen. Skadan är dessutom redan skedd, för kvinnor kan ju inte föra vidare den apostoliska successionsordningen, och det finns ju redan kvinnliga biskopar. För successionsordningen behöver de tydligen saker som de inte har mellan benen. Ja, hur ska man annars tolka det? Annars vore väl det logiska att de hade en livmoder?
Naturligtvis ska inte heller homosexuella få gifta sig. Paulus sade ju för tvåtusen år sedan att en man inte fick ligga med en man, så det måste man ju rätta sig efter.
Ja, egentligen började förfallet på allvar 1958 när beslutet om kvinnor som präster togs för Svenska kyrkan. Paulus har ju också sagt att kvinnan ska tiga i församlingen! Ack, denne Paulus, visste han vad han ställde till med?
Flera av dem som gnäller var knappt födda 1958 eller mycket små då, men detta var ju den direkta utförsbacken.
Nattvarden är det också fel på många gånger i kyrkan idag. Man kan inte ha glutenfritt bröd, och det ska vara riktigt vin med alkohol i annars kan inte brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod under måltiden! Jo, de tror det! På allvar! Visst är det äckligt! Rena kannibalismen! Varför skulle vi äta Jesus? Det har han väl aldrig sagt med orden att man ska göra måltiden till hans åminnelse? Det behöver man väl inte äta honom för?
Deras gamla kroppar ska också uppstå rent fysiskt på den yttersta dagen. Hoppas att de är unga och vackra då! För det kan väl inte vara kul att gå runt i evigheten i halvskabbigt tillstånd?
Och då ska de träffa alla dem som har dött tidigare, så det blir trångt, det vill jag lova. Om någon har tyckt att det var skönt att en icke-önskvärd person lämnade det jordiska, så ska han veta att han på nytt kommer att möta denne på den yttersta dagen för att umgås i evighet.
Nej, jag tror inte att jag vill vara klassiskt kristen!
Jag är nog mera ämnad för symbolspråk och en Gud som i kärlek verkar i oss. En sådan Gud är inte upphovet till bespottelse och förtal av kvinnor som har valts till ämbeten av de folkvalda. Ja, jag tror faktiskt inte alls att han har något emot folkvalda. Var det inte Jesus som var så kritisk till fariséerna? Han borde kanske skynda sig att komma tillbaka till de här kverulanterna!
Vi andra ser att han redan är här! Men inte bland dem tydligen!
Bäst före tid passerad!
Det finns par som, efter kanske ett nästan livslångt lidande, äntligen skiljer sig vid 70 års ålder!
Att allting har sin tid är verkligen en sanning att beakta.
Så är det med många saker i livet. Allt går inte att reparera.
Alla sönderslagna saker går inte att limma ihop.
Naturligtvis är det mycket tråkigt om bara ena parten i en tvåsamhet förstår att nu är gränsen passerad, nu finns det ingen återvändo, ingen möjlighet att hela denna sönderslagna kruka.
Men faktum förändras ju inte för att bara den ena är klar över detta. Man kan inte leva i en halv relation!
På liknande sätt är tiden gången också för olika aktiviteter när åldern tar ut sin rätt. Man behöver inte vara hurtfrisk och spänstig när man har passerat 70-års strecket, tycker jag. För visst har man rätt att ha de krämpor som hör till åldern. Sådant är ju livet!
Att allting har sin tid är verkligen en sanning att beakta.
Så är det med många saker i livet. Allt går inte att reparera.
Alla sönderslagna saker går inte att limma ihop.
Naturligtvis är det mycket tråkigt om bara ena parten i en tvåsamhet förstår att nu är gränsen passerad, nu finns det ingen återvändo, ingen möjlighet att hela denna sönderslagna kruka.
Men faktum förändras ju inte för att bara den ena är klar över detta. Man kan inte leva i en halv relation!
På liknande sätt är tiden gången också för olika aktiviteter när åldern tar ut sin rätt. Man behöver inte vara hurtfrisk och spänstig när man har passerat 70-års strecket, tycker jag. För visst har man rätt att ha de krämpor som hör till åldern. Sådant är ju livet!
lördag 5 april 2014
Vad hatas och föraktas idag?
Jag erkänner att jag inte läser särskilt noga på f.d. ölandsprästens blogg, men jag ögnar igenom en del av det som skrivs ibland. Och visst är det fascinerande att de lyckas hitta så mycket och många att hata och förakta. Är bloggen någon sorts aggressionsutlösare för blogginnehavaren och hans fan club? Vissa teman återkommer i kommentarsfälten, även om dessa inte finns i blogginlägget. Jämställdhet och psykiatriska sjukdomar och bedömningar av dessa är omhuldade teman för vissa kommentatorer, som aldrig verkar kunna hålla sig till ämnet.
Annars brukar jag få min beskärda del av vetskap om det som hatas och föraktas direkt på morgonen per mejl fastän jag gång på gång har upprepat att jag INTE längre vill ha någon kontakt. Att allt som jag tycker, tror och är anses vara fel i någons ögon har jag nämligen redan förstått!
Men varför blir jag då inte lämnad ifred av vederbörande? Är inte detta märkligt?
Det är väl alltid enklare att ha kontakt med någon vars uppfattningar man gillar. Och mera givande att ha utbyte med någon som man har likstämmiga idéer med.
Att bara gå runt och reta sig på varandra kan väl inte vara bra för varken kroppen eller själen!?
Puh!
Nu ska jag försöka hitta något runt mig som kan inspirera mig. Jag ska börja med att plantera penséerna och påskliljorna, som jag köpte igår, i krukor.
Annars brukar jag få min beskärda del av vetskap om det som hatas och föraktas direkt på morgonen per mejl fastän jag gång på gång har upprepat att jag INTE längre vill ha någon kontakt. Att allt som jag tycker, tror och är anses vara fel i någons ögon har jag nämligen redan förstått!
Men varför blir jag då inte lämnad ifred av vederbörande? Är inte detta märkligt?
Det är väl alltid enklare att ha kontakt med någon vars uppfattningar man gillar. Och mera givande att ha utbyte med någon som man har likstämmiga idéer med.
Att bara gå runt och reta sig på varandra kan väl inte vara bra för varken kroppen eller själen!?
Puh!
Nu ska jag försöka hitta något runt mig som kan inspirera mig. Jag ska börja med att plantera penséerna och påskliljorna, som jag köpte igår, i krukor.
fredag 4 april 2014
Dagens rosor...
ger jag till Robert Aschberg för hans program Trolljägarna, där han jagar nättroll. Tänk om han skulle titta på de Anonyma på kyrkliga bloggar! Det kommer kanske, vem vet?
Och så vill jag ge Janne Josefsson en stor ros för hans program i Uppdrag granskning och hans djärva sätt att arbeta på för att få fram sanningar! Sådana människor behövs!
Och så vill jag ge Janne Josefsson en stor ros för hans program i Uppdrag granskning och hans djärva sätt att arbeta på för att få fram sanningar! Sådana människor behövs!
torsdag 3 april 2014
Förakt hör inte hemma i kyrkan
Nu är förvissa sådana som f.d. komministern på Öland och en del andra i hans följe pensionerade, men att jag intresserar mig för dem är för att jag anser att deras åsikter är farliga i ett samhälle med bruna och svarta ränder. Deras förakt och deras hånfullhet hör givetvis inte hemma i en kyrka.
Vad tror de att de är?
Utvalda av Gud? Med patent på Gud?
Det måste finnas ganska många personer med narcissistisk läggning i den högen. Annars hade de nog inte kunnat fortsätta att fungera som hela kyrkans spottkopp. Och vilka spottar de på?
Ja, naturligtvis kvinnor. Kvinnor kan inte enligt dem fungera fullt ut i kyrkliga sammanhang.
När jag läser på den bloggen tänker jag alltid på apartheid, och hur en del kämpade mot de svartas rättigheter med näbbar och klor.
När man använder kristendomen till att förakta och utestänga andra, så är man mycket, mycket fel på det.
En del av dem följer inte ens den lutherska läran. De skapar nya sakrament (äktenskapet är INTE ett sakrament enligt luthersk lära, vi har bara dopet och nattvarden som sakrament) och nu är någon i färd med att försöka påverka fancluben som om de vore riskdagen för han tycker inte att människor som inte är religiösa ska få gifta sig. Själv har han aldrig lyckats bli gift! Det är kanske därför!?
Jag ska sluta läsa där, för sådana människor ska man hålla sig borta ifrån om man vill leva som kristen. Risken med att läsa där är att man fylls av hat och förakt själv. Precis som de!
Vad tror de att de är?
Utvalda av Gud? Med patent på Gud?
Det måste finnas ganska många personer med narcissistisk läggning i den högen. Annars hade de nog inte kunnat fortsätta att fungera som hela kyrkans spottkopp. Och vilka spottar de på?
Ja, naturligtvis kvinnor. Kvinnor kan inte enligt dem fungera fullt ut i kyrkliga sammanhang.
När jag läser på den bloggen tänker jag alltid på apartheid, och hur en del kämpade mot de svartas rättigheter med näbbar och klor.
När man använder kristendomen till att förakta och utestänga andra, så är man mycket, mycket fel på det.
En del av dem följer inte ens den lutherska läran. De skapar nya sakrament (äktenskapet är INTE ett sakrament enligt luthersk lära, vi har bara dopet och nattvarden som sakrament) och nu är någon i färd med att försöka påverka fancluben som om de vore riskdagen för han tycker inte att människor som inte är religiösa ska få gifta sig. Själv har han aldrig lyckats bli gift! Det är kanske därför!?
Jag ska sluta läsa där, för sådana människor ska man hålla sig borta ifrån om man vill leva som kristen. Risken med att läsa där är att man fylls av hat och förakt själv. Precis som de!
Guilt by association
Nej, jag vill inte blandas in i tramset som just nu lanseras från en kommentator i en oändlig mängd ord på Bloggardag för att övertyga andra om att det borgerliga äktenskapet ska avskaffas.
Är det sådant som kan betraktas som "kloka ord"? Fånerier!
Eftersom det inte verkar som de lösa skruvarna kan skruvas fast, vill jag meddela att jag definitivt inte finns med på den banan längre! Det finns faktiskt långt överskridna gränser för min del i de sammanhangen. Helt galen är jag inte!
Dessutom har jag under de senaste åren blivit mer och mer medveten om hur full av vidskepelse Svenska kyrkans kristendomen är. Jag trodde att sådan mest existerade bland bushmän i mörkaste Afrika eller något ditåt!
Det är tur att Gud finns trots allt och att Anden inte är beroende av en viss person! Gud sänder sin Ande till oss alla!
Dags för frikyrka för min del?
Är det sådant som kan betraktas som "kloka ord"? Fånerier!
Eftersom det inte verkar som de lösa skruvarna kan skruvas fast, vill jag meddela att jag definitivt inte finns med på den banan längre! Det finns faktiskt långt överskridna gränser för min del i de sammanhangen. Helt galen är jag inte!
Dessutom har jag under de senaste åren blivit mer och mer medveten om hur full av vidskepelse Svenska kyrkans kristendomen är. Jag trodde att sådan mest existerade bland bushmän i mörkaste Afrika eller något ditåt!
Det är tur att Gud finns trots allt och att Anden inte är beroende av en viss person! Gud sänder sin Ande till oss alla!
Dags för frikyrka för min del?
onsdag 2 april 2014
Bilderna på nytt
Jag lägger på nytt ut de vackra bilderna som jag har fått som en fläkt från mitt italienska förflutna. Som en motvikt mot allt annat här!
Om "När livet vänder"
Jag såg för en stund sedan programmet "När livet vänder" om den så kallade Ängeln på Malmskillnadsgatan, där hon berättade om sitt liv och om hur hon haft det.
Nu tror jag kanske inte att man kan tro på riktigt allt i det programmet...
Men, jag tror på det där med frälsningen. För flera år sedan var jag själv med om en upplevelse efter vilken jag tyckte att jag såg tillvaron och omvärlden på ett helt nytt sätt. Jag kände igen mig i den berättelsen.
Sedan gillar jag inte offer. Det vet ni som hör till mina trogna läsare. Och jag är inte heller mycket för att man ger före detta prostituerade och fängelsekunder någon sorts helgongloria i media.
Till en del väljer vi våra liv. Det behöver inte ta 60 år innan vi ändrar inriktning. Fast självklart är det bättre om det blir då i stället för aldrig.
Många skulle kanske behöva inse att de egentligen inte är offer för omständigheter och förhållanden och kanske ändra på sina liv!
Jag också?
Nu tror jag kanske inte att man kan tro på riktigt allt i det programmet...
Men, jag tror på det där med frälsningen. För flera år sedan var jag själv med om en upplevelse efter vilken jag tyckte att jag såg tillvaron och omvärlden på ett helt nytt sätt. Jag kände igen mig i den berättelsen.
Sedan gillar jag inte offer. Det vet ni som hör till mina trogna läsare. Och jag är inte heller mycket för att man ger före detta prostituerade och fängelsekunder någon sorts helgongloria i media.
Till en del väljer vi våra liv. Det behöver inte ta 60 år innan vi ändrar inriktning. Fast självklart är det bättre om det blir då i stället för aldrig.
Många skulle kanske behöva inse att de egentligen inte är offer för omständigheter och förhållanden och kanske ändra på sina liv!
Jag också?
Ack dessa tockar!
Det var kanske inte så konstigt att tockarna dök upp i mina eftermiddagsdrömmar just idag när det hade varit biskopsval i Lunds stift.
Vad var nu på gång?
Först såg jag bara ett myller av tockar, en del med svarta huvor och andra utan. De verkade vilsna. Vad skulle hända? Nu hade det ju varit val. Ingen var från Tyskland, utan båda ganska så tryggt från den södra delen av landet. Men en hade ju arbetat i Tyskland, men det var väl inte så stor möjlighet att han hade varit knuten till STASI, nej det var han nog för ung för.
Flocken börjar se stressad ut, där de for runt, runt...
Men så kommer Stortocken då äntligen.
Och då börjar det...
Vad hade de där kandidaterna tänkt under studietiden?
Och inte kunde de bli biskopstockar när det hade varit en höna före dem! Då hade ju successionsordningen brutits!
Gruppen ser lättad ut och alla börjar gala: " O, nej, O, nej, vi har ingen biskop, vi har ingen biskop, och vi kommer ALDRIG att få några biskopar igen när det blir en Storhöna som ska leda alla! Aldrig! Aldrig! Hela kyrkan har sjunkit och den sjunker djupare och djupare..."
Och i ena hörnet satt en tocke som inte riktigt hörde på de andra. Han satt mest för sig själv och upprepade:"Kyrkan skulle aldrig ha skilts från staten, kyrkan skulle aldrig ha skilts från staten." eller också sade han "De politiska partierna har inget som helst inflytande, nej, de politiska partierna har inget som helst inflytande!"
Och så satt där en annan- ogift- som bara gol om att man bara skulle få gifta sig i kyrkan. Ingen som inte var religiös behövde gifta sig. Så han skulle ändra hela den svenska äktenskapslagstiftningen. Det hade han föreslagit de andra där i fan cluben, så nu blev det så klart så.
En tredje tocke satt och gol : " Gå till Moderskyrkan, gå till Moderskyrkan i stället! Där är inte förfallet så stort! Man behöver inte diskutera äktenskap, för de manliga prästerna har ju sina korgossar under sina vingars skydd..."
Men visst saknades någon idag? Den där lilla hönan, som alltid försökte göra sig så stor! Var fanns hon? Satt hon kanske hemma och försökte tänka ut vilka av alla dem som hade bett henne lämna fältet som var mest förälskade i henne? För så måste det ju vara, för annars hade de väl inte svarat henne och bett henne dra...?
Nå, till slut ställde sig alla i ring och höll varandras fjädrar och gol i kör: " Vi är de förlorade! Herre förbarma dig!"
Då såg jag något på ett moln. Det måste väl vara deras Herre som hade klättrat ur trycksvärtan och satt sig där för att titta på dem. Han skakade bara på sitt huvud, gång, på gång, på gång!
För nog behövde tockesamlingen hjälp alltid, men vad skulle han göra? Då dök det upp någon vid hans sida, nej, jag tror inte det var Kristus, kan det ha varit Paulus...? Men, då vaknade jag!
Vad var nu på gång?
Först såg jag bara ett myller av tockar, en del med svarta huvor och andra utan. De verkade vilsna. Vad skulle hända? Nu hade det ju varit val. Ingen var från Tyskland, utan båda ganska så tryggt från den södra delen av landet. Men en hade ju arbetat i Tyskland, men det var väl inte så stor möjlighet att han hade varit knuten till STASI, nej det var han nog för ung för.
Flocken börjar se stressad ut, där de for runt, runt...
Men så kommer Stortocken då äntligen.
Och då börjar det...
Vad hade de där kandidaterna tänkt under studietiden?
Och inte kunde de bli biskopstockar när det hade varit en höna före dem! Då hade ju successionsordningen brutits!
Gruppen ser lättad ut och alla börjar gala: " O, nej, O, nej, vi har ingen biskop, vi har ingen biskop, och vi kommer ALDRIG att få några biskopar igen när det blir en Storhöna som ska leda alla! Aldrig! Aldrig! Hela kyrkan har sjunkit och den sjunker djupare och djupare..."
Och i ena hörnet satt en tocke som inte riktigt hörde på de andra. Han satt mest för sig själv och upprepade:"Kyrkan skulle aldrig ha skilts från staten, kyrkan skulle aldrig ha skilts från staten." eller också sade han "De politiska partierna har inget som helst inflytande, nej, de politiska partierna har inget som helst inflytande!"
Och så satt där en annan- ogift- som bara gol om att man bara skulle få gifta sig i kyrkan. Ingen som inte var religiös behövde gifta sig. Så han skulle ändra hela den svenska äktenskapslagstiftningen. Det hade han föreslagit de andra där i fan cluben, så nu blev det så klart så.
En tredje tocke satt och gol : " Gå till Moderskyrkan, gå till Moderskyrkan i stället! Där är inte förfallet så stort! Man behöver inte diskutera äktenskap, för de manliga prästerna har ju sina korgossar under sina vingars skydd..."
Men visst saknades någon idag? Den där lilla hönan, som alltid försökte göra sig så stor! Var fanns hon? Satt hon kanske hemma och försökte tänka ut vilka av alla dem som hade bett henne lämna fältet som var mest förälskade i henne? För så måste det ju vara, för annars hade de väl inte svarat henne och bett henne dra...?
Nå, till slut ställde sig alla i ring och höll varandras fjädrar och gol i kör: " Vi är de förlorade! Herre förbarma dig!"
Då såg jag något på ett moln. Det måste väl vara deras Herre som hade klättrat ur trycksvärtan och satt sig där för att titta på dem. Han skakade bara på sitt huvud, gång, på gång, på gång!
För nog behövde tockesamlingen hjälp alltid, men vad skulle han göra? Då dök det upp någon vid hans sida, nej, jag tror inte det var Kristus, kan det ha varit Paulus...? Men, då vaknade jag!
Vem försöker förföra vem- svara gärna!
- Anonym 24 mars 2014 09:07
-
Har ni tänkt på att en konversation av detta slag betraktas och begrundas av inte så få. Tragiskt kan jag tänka. Har ni varit bekanta? Intressant dock att LFL tar bladet från mun. "Anthony" - som om det skulle säga något om vem som skriver - är rapp i käften men har mindre att berätta. Eftersom konvertering till Rom kommer upp så förvånande ofta på denna blogg som ett alternativ är det intressant med lite inblick hur man behandlar gamla och nya bröder och systrar.
Anonym22 mars 2014 19:29
Det låter väldigt bra om
du "stramar upp" möjligheterna för oss kommentatorer att häva ur oss
allt som i skrivandets hetta dyker upp i våra tankebanor. Och jag utnyttjar
tacksamt möjligheten att också fortsättningsvis få vara...
... Jag i Halland (även om Dag har tillgång till min fullständiga identitet.)
... Jag i Halland (även om Dag har tillgång till min fullständiga identitet.)
Anonym24 mars 2014 08:58
-
Spännande. Hur mycket ska berättas innan ens fullständiga identitet är klargjord? Har en känsla av att andra har betydligt klarare bild över vem jag är än jag själv har. Vi säger kanske mer med våra ord om vilka vi är än med ett eller flera namn eller en adress. Att bjuda på en kommentar är att bjuda på sig själv. Intressant att sådana som uppenbart vill förföra också gör ett försök här.
Ovanstående kommentarer på Bloggardag hittade jag först igår. De kom efter kommentarer där LFL hade anklagat sign. Anna för att försöka splittra "fästfolk" genom att elda på mig med att jag inte skulle tolerera att LFL inte hade försvarat mig inför påhopp från några anonyma debattörer, vilket jag har skrivit om tidigare. Dessutom skrev han om hur de katoliker som konverterat ibland uppträdde.
Vad är detta? Vem åsyftas? Är det LFL? Är det Sign. Anna?
Är det katoliken sign. Antony?
För det kan väl inte gälla MIG, en 71- årig gammal kvinna!?
Den förföriska tiden är nog förbi i den åldern!
Jag vill gärna veta vad som åsyftas!
Jag vill gärna veta vad som åsyftas!
Tiden har sin gång- tack och lov!
Ja, som det står i rubriken tänkte jag idag när jag hade läst all dynga och hånfullhet som sprids på f.d. ölandskomministerns blogg över biskopskandidaterna i Lund, och då inte minst över den nyvalde, där hans förflutnas åsikter dras fram.
Tänk om man skulle göra så med oss alla!
Jag själv stod på 1970-talet på barrikaderna och sjöng "Oj, oj, oj tjejer..." Och inte blev jag någon sorts feminist för det! Jag är inte ens med i det stora partiet längre, som jag var i 28 år.
Fult, det är vad det som skrivs idag är. Som så mycket annat som står där! Jättefult!
Sedan måste man naturligtvis ha i minnet att grunden för detta troligtvis är en stor besvikelse över egna missade möjligheter. Faktum är ju att det var få som röstade på nämnda person i biskopsvalet i Växjö, där han var med bland kandidaterna vid sista valet. Ja, han hade väl till och med varit aktiv i att få bort den förre biskopen!
Usch!
Här i Blekinge läser vi positiva artiklar idag efter biskopsvalet av en blekingsk kyrkoherde och kontraktsprost. Att gå in på f.d. ölandsprästens blogg, som jag definitivt ska sluta att läsa, var som att dra ner en rullgardin!
Att de som sjunger i doakören bara orkar! De måste ju ha liv fyllda av galla! Det kan definitivt inte vara livgivande!
Slutligen en ful kommentar från mig.
Om en biskop inte blir biskop om en kvinna har varit före honom i ämbetet och den apostoliska successionsordningen därmed har gått förlorad, som f.d. ölandsprästen insinuerar, så undrar jag en sak.
Vad är en hustru när mannen har två före detta levande, frånskilda hustrur i sitt bagage? Är hon, trots detta, mannens hustru? Vad säger Bibeln om sådant?
Tänk om man skulle göra så med oss alla!
Jag själv stod på 1970-talet på barrikaderna och sjöng "Oj, oj, oj tjejer..." Och inte blev jag någon sorts feminist för det! Jag är inte ens med i det stora partiet längre, som jag var i 28 år.
Fult, det är vad det som skrivs idag är. Som så mycket annat som står där! Jättefult!
Sedan måste man naturligtvis ha i minnet att grunden för detta troligtvis är en stor besvikelse över egna missade möjligheter. Faktum är ju att det var få som röstade på nämnda person i biskopsvalet i Växjö, där han var med bland kandidaterna vid sista valet. Ja, han hade väl till och med varit aktiv i att få bort den förre biskopen!
Usch!
Här i Blekinge läser vi positiva artiklar idag efter biskopsvalet av en blekingsk kyrkoherde och kontraktsprost. Att gå in på f.d. ölandsprästens blogg, som jag definitivt ska sluta att läsa, var som att dra ner en rullgardin!
Att de som sjunger i doakören bara orkar! De måste ju ha liv fyllda av galla! Det kan definitivt inte vara livgivande!
Slutligen en ful kommentar från mig.
Om en biskop inte blir biskop om en kvinna har varit före honom i ämbetet och den apostoliska successionsordningen därmed har gått förlorad, som f.d. ölandsprästen insinuerar, så undrar jag en sak.
Vad är en hustru när mannen har två före detta levande, frånskilda hustrur i sitt bagage? Är hon, trots detta, mannens hustru? Vad säger Bibeln om sådant?
tisdag 1 april 2014
Till synes klar
När jag som 19-åring första gången började arbeta som vikarierande mentalskötare var kontrasten mellan ett borgerligt liv i Limhamns församling och villakvarter och den instängda, illaluktande tillvaron på ett sjukhus chockerande. Det var en helt ny värld.
Under några år som följde arbetade jag sedan som student då och då på sjukhuset, och senare, som nygift, inom långvård och åldringsvård.
Detta var arbeten som jag har mycket starka i mitt minne, och speciellt kommer jag ihåg vissa patienter.
Jag minns hur jag en dag satt och pratade med en gammal kvinna. Hon föreföll helt okey och klar och redig i det hon samtalade om. Tills plötsligt något oväntat dök upp.
De där uppe i ventilationsluckan mådde inte bra, sade hon.Det var därifrån hon hörde röster.
Det har senare i livet hänt mig att jag har råkat på liknande saker. Någon säger eller skriver något, som verkar hur klokt och bra som helst, men så dyker det upp konstiga tankar och något som verkar som ren paranoia och vantolkningar.
I sådana fall tänker jag på tanten med rösterna i ventilationsluckan i en svunnen tid för länge, länge sedan. Den lilla tanten lärde mig en del nyttiga saker för framtiden.
Under några år som följde arbetade jag sedan som student då och då på sjukhuset, och senare, som nygift, inom långvård och åldringsvård.
Detta var arbeten som jag har mycket starka i mitt minne, och speciellt kommer jag ihåg vissa patienter.
Jag minns hur jag en dag satt och pratade med en gammal kvinna. Hon föreföll helt okey och klar och redig i det hon samtalade om. Tills plötsligt något oväntat dök upp.
De där uppe i ventilationsluckan mådde inte bra, sade hon.Det var därifrån hon hörde röster.
Det har senare i livet hänt mig att jag har råkat på liknande saker. Någon säger eller skriver något, som verkar hur klokt och bra som helst, men så dyker det upp konstiga tankar och något som verkar som ren paranoia och vantolkningar.
I sådana fall tänker jag på tanten med rösterna i ventilationsluckan i en svunnen tid för länge, länge sedan. Den lilla tanten lärde mig en del nyttiga saker för framtiden.
Psykopati är ingen sinnessjukdom- det är värre!
Läs en artikel här!
I motsats till vad många nog tror är psykopati inte någon sinnessjukdom. Det rör sig om en brist i personligheten, en karaktärsavvikelse.
Oenigheten bland expertisen är stor om vad psykopati egentligen är. Genom tiderna har diagnosen haft olika namn, till exempel ”galenskap utan vanföreställningar” och ”moraliskt vanvett”. I dag säger man i USA ”sociopat” i stället för psykopat, och inom den amerikanska psykiatrin används diagnosen ”antisocial personlighetsstörning”. Inom den europeiska psykiatrin kallas diagnosen ”antisocial personlighetsstruktur”. Att det har kommit fram nya termer beror dels på att ordet ”psykopat” ofta används som skällsord och dels på att definitionen på psykopaten hittills felaktigt har fokuserat på individen och inte har innefattat psykopatens problematiska förhållande till sin omgivning.
Trots oenigheten kring definitionen är experterna i mångt och mycket eniga om flera saker som karakteriserar den antisociala personlighetsstrukturen. Psykopaten är charmerande, har lätt för att prata med andra, gestikulerar ofta och förefaller väldigt målinriktad. Han eller hon har emellertid ingen som helst empati, saknar alltså förmåga att leva sig in i vad andra människor tänker och känner. Psykopater övervärderar sig själva, utnyttjar andra människor, manipulerar dem och känner ingen skuld, när någon lider på grund av dem. De är ofta opålitliga och lögnaktiga. De kan inte överblicka konsekvenserna av sina handlingar. De kan strunta i en utbildning eller säga upp sig från sitt jobb, om något eller någon lägger hinder i vägen för dem. De skuldsätter sig – även å andras vägnar – och återfinns inte sällan bland våldsamma äkta män. Psykopater kan inte ens medge att de har ett problem, vilket gör det väldigt svårt att behandla dem. De bakomliggande orsakerna till ett sådant här asocialt beteende är sannolikt en kombination av arv och miljö, där bristande omsorg i barndomen anses vara en avgörande faktor.
Den traditionella synen på psykopaten som en skrupelfri brottsling håller inte. Forskarna har på senare åren framhållit att det finns många psykopater ute i samhället, som lever ett vanligt liv. Deras antal anses dessutom öka snabbt.
I motsats till vad många nog tror är psykopati inte någon sinnessjukdom. Det rör sig om en brist i personligheten, en karaktärsavvikelse.
Oenigheten bland expertisen är stor om vad psykopati egentligen är. Genom tiderna har diagnosen haft olika namn, till exempel ”galenskap utan vanföreställningar” och ”moraliskt vanvett”. I dag säger man i USA ”sociopat” i stället för psykopat, och inom den amerikanska psykiatrin används diagnosen ”antisocial personlighetsstörning”. Inom den europeiska psykiatrin kallas diagnosen ”antisocial personlighetsstruktur”. Att det har kommit fram nya termer beror dels på att ordet ”psykopat” ofta används som skällsord och dels på att definitionen på psykopaten hittills felaktigt har fokuserat på individen och inte har innefattat psykopatens problematiska förhållande till sin omgivning.
Trots oenigheten kring definitionen är experterna i mångt och mycket eniga om flera saker som karakteriserar den antisociala personlighetsstrukturen. Psykopaten är charmerande, har lätt för att prata med andra, gestikulerar ofta och förefaller väldigt målinriktad. Han eller hon har emellertid ingen som helst empati, saknar alltså förmåga att leva sig in i vad andra människor tänker och känner. Psykopater övervärderar sig själva, utnyttjar andra människor, manipulerar dem och känner ingen skuld, när någon lider på grund av dem. De är ofta opålitliga och lögnaktiga. De kan inte överblicka konsekvenserna av sina handlingar. De kan strunta i en utbildning eller säga upp sig från sitt jobb, om något eller någon lägger hinder i vägen för dem. De skuldsätter sig – även å andras vägnar – och återfinns inte sällan bland våldsamma äkta män. Psykopater kan inte ens medge att de har ett problem, vilket gör det väldigt svårt att behandla dem. De bakomliggande orsakerna till ett sådant här asocialt beteende är sannolikt en kombination av arv och miljö, där bristande omsorg i barndomen anses vara en avgörande faktor.
Den traditionella synen på psykopaten som en skrupelfri brottsling håller inte. Forskarna har på senare åren framhållit att det finns många psykopater ute i samhället, som lever ett vanligt liv. Deras antal anses dessutom öka snabbt.
Jag:en som inte syns
I natt har jag varit irriterad. Det är ju helt sjukt i denna bloggvärld att folk tar sig friheter och går hur nära eller är hur kränkande som helst, som om det inte fanns personer bakom det skrivna, personer som lever i sammanhang, kanske med varandra. Men kan ana att det är människor som har problem genom att vara okontrollerat distanslösa, men då borde de veta detta och inte härja fritt utan hålla sig på sin kant.
Smicker sitter bra hos en del, och ju mer narcissistiskt lagd man är, desto mer suger man åt sig. Då bortförklarar man också den kritik man får från annat håll med att det är något fel på dem som ger kritiken.
Till slut skickade jag mejl till en gammal själasörjare. Inte för att jag tror på respons numera, men det kändes som en säkerhetsventil. Då var jag riktigt uppretad.
Jag har fått nog! Jag tänker inte längre ta min tid till irritationer på personer som alldeles uppenbart spelar ut sitt psykiska illamående på bloggarna! Det får de fortsättningsvis göra utan min inblandning!
Om man lever ett så tunt liv att man endast blir synlig genom provokationer ute i bloggvärlden, ska man kanske i första hand fundera över hur ens liv ser ut och försöka förändra detta i grunden! Det ser ut att vara hög tid på de skepp som helt klart verkar vara sjunkande! Där handlar det sällan om saken, utan allt ter sig som ett enda stort rop "Se mig! O, se mig!"
Smicker sitter bra hos en del, och ju mer narcissistiskt lagd man är, desto mer suger man åt sig. Då bortförklarar man också den kritik man får från annat håll med att det är något fel på dem som ger kritiken.
Till slut skickade jag mejl till en gammal själasörjare. Inte för att jag tror på respons numera, men det kändes som en säkerhetsventil. Då var jag riktigt uppretad.
Jag har fått nog! Jag tänker inte längre ta min tid till irritationer på personer som alldeles uppenbart spelar ut sitt psykiska illamående på bloggarna! Det får de fortsättningsvis göra utan min inblandning!
Om man lever ett så tunt liv att man endast blir synlig genom provokationer ute i bloggvärlden, ska man kanske i första hand fundera över hur ens liv ser ut och försöka förändra detta i grunden! Det ser ut att vara hög tid på de skepp som helt klart verkar vara sjunkande! Där handlar det sällan om saken, utan allt ter sig som ett enda stort rop "Se mig! O, se mig!"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)