Idag har jag tagit tillbaka det manus jag hade inskickat till ett förlag. Anledningen är att en intervju med en författare i Gomorron Sverige fick mig att tänka till. De intervjuande pressade honom hårt på hur mycket i hans senaste roman som var äkta, hur mycket han själv hade upplevt, om huvudpersonerna var verkliga människor och om han själv hade varit med om en sådan historia.
Det var, tycker jag, en mycket osmaklig intervju. Sådant ska inte en författare behöva uppge, och han hade svårt att inte svara, det var helt uppenbart.
Så jag tog tillbaka mitt manus.
Jag har ingen lust att bli granskad- om det nu skulle bli utgivet- av yngre reportrar som förmodligen aldrig har sett de verkligheter vi äldre har sett, och därmed kommer att tro att vi skriver osannolika historier.
Frågan är ju hur människor uppfattar det man skriver. Jag tänker på Guillous "Ondskan" som det blev ett sådant rabalder om för att människor intygade att så där var det inte alls i verkligheten. Men det var ju en roman! Man kan väl inte svara för det som man uppger vara en roman på det sättet.
Annat var det med Liza Marklund när hon hade uppgett att den historia hon skrev var sann. Det skulle hon inte ha gjort.
Nej, jag ska nog vila lite på det där med att ge ut. Tiden har nog i vilket fall som helst gått ifrån mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar