Jag nekar att tro att de manus jag har skickat in till förlag har varit dåliga, för jag är nog medveten om att en dålig skribent är jag inte.
Men det verkar som om förlagen överhuvudtaget inte är intresserade av debutanter om de inte redan är kända eller unga och hippa på något sätt.
Och ändå kan ingen ungdom ha min intressanta, privata levnadshistoria, för det har de helt enkelt inte haft tid till!
Jag tycker att förlagen borde drägla över mig med mina livserfarenheter!
Visst låter jag som Ranelid nu, eller hur?
Det känns motigt att försöka bli utgiven i synnerhet som en del förlag inte ens verkar ta sig tiden att läsa igenom det man har skickat in. Jag har i vart fall fått tillbaka papper som garanterat ingen har så mycket som bläddrat i.
Man måste kanske också fråga sig vilka som är redaktörer. Är det hippa ungdomar utan större livserfarenhet, så att de inte kan se allmängiltigheten och värdet i det man skriver?
1 kommentar:
Marknadsdirektörer?
Skicka en kommentar