Sedan ganska lång tid nu är jag energilös. Orkar inte. Knappt sätta ner disken i diskmaskinen, bokar av det jag borde vara med på eller har anmält mig till eller har tänkt att anmäla mig till.Just nu kunde jag ha varit på KD:s kommun- och regionalpolitiska dagar i Örebro, men jag anmälde mig inte, trots att jag var vald att åka.
Men jag har fått veta att jag har en dikt publicerad i det första numret av KD Seniors nya tidning, som ska komma ut två gånger per år.
Och så dör den ena efter den andra, och igår blev en av sonens katter troligen påkörd. De hittade honom död på morgonen vid en gata. Förskräckligt, tycker säkert varje kattälskare. Han var bara fyra år gammal.
Livet känns på något sätt- slut. Och jag har så svårt att hitta skönheten och framtidstron i allt negativt och alla hot, mot åldringar inte minst, som sköljer över oss varje dag genom media.
Är jag allvarligt sjuk eller bara djupt deprimerad? Jag vet inte.
Kanske blir det bättre när våren blommar på riktigt.
Jag hade en liten grupp krokus på framsidan av huset. Är glad att jag hann ta en bild på dem, för i natt hade någon ätit upp dem. Det känns som om de tog våren ifrån mig!
Ebba Busch Thor, min partiledare, har talat om att kristdemokraterna i riksdagen tänker låta politiken gå i första hand och tänker samtala med ALLA partier, inklusive SD och V.
Detta borde ha varit en självklarhet för varje demokrat, som inte är lagd för mobbning. Men givetvis blir det på vissa håll nu ett ramaskri. När någon bryter utfrysning eller mobbning blir alltid mobbarna förskräckta! Själva idén med mobbningen är ju att alla är med på tåget.
Men Ebbas uttalande väcker jubel hos alla oss som anser att detta är en självklarhet! Jag vet när jag själv har skrivit insändare om denna mobbning, som har pågått så länge, då har jag fått många uppskattande ord.
Heja Ebba! Hon är klok och demokratisk!
Igår hade vi årsmöte i Skrivarklubben i Blekinge. Jag blev då omvald som ordförande och går in på mitt fjärde år.
Groblad är vår tidskrift som kommer ut fyra gånger per år.
Idag har jag begärt utträde ur Rebeckalogen efter 25 år. Mötena är 2 mil härifrån, och jag har svårt att köra bil i mörker. Så varför fortsätta att betala 960 kronor i årsavgift när jag inte kan delta på mötena? Jag har redan betalat i flera år utan att vara där. Förr hade de lunchmöten, och jag hade hoppats att sådana skulle komma tillbaka, men det har de inte gjort.
Idag har vi i Skrivarklubben i Blekinge ställt ut på Berättarkrafts bokmässa på Lokstallarna i Karlshamn.
Jag i mitten.
