- Det värsta jag vet är människor som ljuger, brukade min salig mor säga.
Detta har fortplantats med modersmjölken, för något av det värsta jag vet är att bli serverad lögner.
Förvisso är det skillnad på lögn och lögn, för det som den ene kan tycka är en feltolkning är för den andre en sanning. Och det är inte detta jag menar med de verkliga lögnerna. De är av annan sort.
Om jag som exempel påstår att jag har varit på bio en kväll, men i själva verket har varit hemma, då är detta inte sant, och således en lögn. Säger jag att jag gifte mig när jag var 30 år gammal, men gifte mig när jag var 23, då ljuger jag också.
Det går inte att leva i lögnernas värld, där det inte har någon betydelse om jag påstår att jag har genomfört något som jag skulle göra, men inte har gjort detta. När människor ljuger om småsaker kan man säkert med rätta förvänta sig att de också ljuger i stort.
En annan sak är hur man uppfattar saker och ting. Ibland känner man inte igen sig i det som beskrivs, som jag skrev om hur vi inledde vår kontakt, L.F. och jag. Jag har en helt annan historia.
Om tillräckligt många saker inte stämmer i tolkningarna av omvärlden lever man till slut på ett gungfly, och man känner sig som om man var på en annan planet, där saker uppfattades på ett helt annat sätt än man var van vid.
Jag vill helst hålla mig på jorden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar