Markeringar i riksdagen

Vid riksdagen igår kunde vi äntligen se lite tecken på bättre uppförande, fast några fall av övergrepp fanns det fortfarande.
Talmannen sade åt partiledarna att inte dua varandra. Det var ett gott tecken.Det är lättare att uppträda illa om man duar.

Och Fridolin fick veta att han som tillhörde regeringen borde ha annat att komma med än ett citat av Mussolini som Mattias Karlsson hade skrivit på facebook.
Annie Lööf och Löfven brukar tävla i att vara värst och Annie Lööf kunde inte hålla sig från oförskämdheter igår heller. Vad är det här för sorts människor? Och de ska vara partiledare!
Och det värsta av allt, så finns det personer som överhuvudtaget inte uppfattar hur illa partiledarna uppträder i talarstolen! Makalöst!

Dagens ros!

Idag får jag "Dagens ros" i BLT för min insändare om att man borde uppträda bättre i riksdagen.
Då har jag både fått "Tummen upp" i Sydöstran och "Dagens ros" i BLT. Det gläder mig!

Det jag aldrig skrivit

Kanske borde jag ha insett hur svårt det är att debattera idag i lokaltidningarna, för folk har mycket dålig läsförståelse.
Detta borde jag klart ha insett när Pride - debatten gick för några år sedan, och jag verkligen slogs med väderkvarnar.

Nu börjar jag komma i samma sits när jag har klagat på partiledarnas uppträdande i riksdagen. Detta blir till något helt annat när man svarar mig.

Jag kan förstå om våra ministrar, flera utan högre utbildning, inte har någon läsförståelse att tala om, men när en gammal kollega till mig, en lärare i samhällskunskap, förvränger saker, då blir jag ytterst fundersam.
Vart är vi på väg i ett samhälle utan en läskunnig befolkning?

Jag var på 50-årsuppvaktning

Vår far fick en hjärnblödning den 23 december 1993,  så en stor del av den julen tillbringade vi på sjukhuset. Trots en massa slarv där som att man satte honom i en rullstol utan armstöd så att han föll i golvet, och annat, blev han bättre, och det var tal om att han skulle på rehabilitering. Då plötsligt rasade det, och han dog snabbt.
Jag visste ingenting, men min bror var på sjukhuset. Själv satt jag just då på 50- års uppvaktning. Vår mor hade ringt till skolans expedition (jag var rektor) men sekreteraren tyckte att vår mor lät så pigg, så hon ringde inte vidare till min mobiltelefon, som jag hade med mig. På den tiden var det ovanligt med mobiler och man var inte van vid att söka varandra på sådana,
När jag kom tillbaka till skolan fick jag veta att min mor hade ringt. Jag var just då på väg till ett styrelsemöte och gående dit ringde jag min mor. Min bror svarade och talade om att vår far hade gått bort.
Det fanns ingen möjlighet att ställa in ett möte som vi var på väg in till, men vice ordförande meddelade vad som hade hänt.

Efter mötet var det inplanerat ett möte mellan honom, en annan ledamot i arbetsutskottet och mig, då vi skulle arbeta med förändring av skolans stadgar, Jag ville gå hem, men de insisterade på att mötet skulle genomföras. Ledamoten var min kyrkoherde.
Jag har aldrig förlåtit mig själv för att jag satt och diskuterade stadgar på min fars dödsdag.
På kvällen var det fest för att hylla skolans grundare, men den avstod jag ifrån.
Många gånger har jag tänkt att det egentligen var ganska symptomatiskt för den skolan att man inte tog hänsyn. Den var och förblir i mina ögon ett riktigt råttbo, fylld av mobbning. Som jag sade till en journalist i samband med den konflikt som gjorde att jag fick fallskärm, skolan var ett djävulens näste. Och med tanke på den fortsatta historien, inte minst med behandlingen av rektorerna som följde efter mig, så lär den nog vara detta ännu. Det var skönt att komma bort från den! När det sitter så otäcka saker i väggarna är det svårt, för att inte säga omöjligt, att tvätta bort detta.
Idag är många som jag arbetade med döda.

Pappas dödsdag

För mig är den 27 januari bara vår fars dödsdag. Han dog 1994, alltså nu för 25 år sedan. Må hans själ vila i frid!

Mobiltelefonernas förbannelse

Mobiltelefoner är bra! Tänk att på en sekund kunna få tag på någon långt, långt borta. Men man vänjer sig ju just vid detta att få tag på folk om det är någon som alltid brukar svara.
Idag ringde Mr vid lunchtid, var på stan i sin hemstad och skulle på marknad. 
Jag körde och handlade och hade för första gången en halsduk, som jag hade fått av honom, på mig och skulle på eftermiddagen bara ringa och tala om hur skön den var.
Det var då det började...
Jag ringde och ringde och ringde, men ingen svarade.
Så började fantasin löpa iväg
1. Han var rånad på telefonen. 
2. Han hade glömt mobilen någonstans.
3. Han hade halkat och slagit sig och var nu i ambulans eller på sjukhus. Kanske död. Eller så kunde han ha fått en hjärtinfarkt i kylan.
4. Någon svärdslukande dam på marknaden hade dragit iväg med honom.

Det tog cirka två timmar innan en förvånad Mr svarade - så klart helt omedveten om det drama jag hade genomlevt- för då hade han fått upp mobilen från innerfickan och tagit av sin tjocka rock, så då hörde han signalen.
Vilken pärs för en gammal människa som jag!

Hur gick tankarna under de där timmarna?
Vi borde bo ihop, för vi har blivit gamla på nio år.
Jag struntar i det här, för jag orkar inte ha relationer där jag oroar mig.

Fast mannen ifråga verkade rätt så nöjd över att jag var så orolig för honom och brydde mig!
Så kan man ju också se det! Själv var jag rätt så utmattad.

Tummen upp

Idag får jag "Tummen upp" för samma insändare i Sydöstran, som finns i BLT idag. Den handlar om hur illa man uppträder i riksdagen. Men det är svårt att få folk att läsa vad man verkligen skriver! Jag fick gå in och bemöta och förklara i Sydöstran.
Många håller med mig om att man tillåts uppträda mycket illa mot varandra i riksdagen.
Inte konstigt att ungdomar mobbar varandra när de har sådana modeller med legitim mobbning!

Styrelsemöte

Igår hade vi styrelsemöte i Skrivarklubben i Blekinge hemma hos mig. Då tog vi in två helt nya medlemmar och en återvändare. Efter mötet åt vi exotisk planka.

Just det...

Idag kom det på nätet och i morgon kommer de i papperstidningen. Det är ju konstigt att man inte kan skriva något utan att det ska förvrängas! Men det är rosor också! Och tack. Puh! Debatterna har blivit märkliga!

Tankar idag...

Idag kan jag vara farligt ute för rubriken på en insändare jag har i Sydöstran är ändrad. Min rubrik var "Talmannen måste markera!"
Jag anser nämligen att tonen i riksdagen och hur de uppträder mot varandra i talarstolen är skandalös! 

Vi ska minnas historien, säger man som kritik mot SD. Ja, men i så fall inte bara deras. Som universitetsutbildad i tyska har jag läst mycket om hur det var i det gamla Östtyskland. Jonas Sjöstedt vill inte jämföras med SD. Men hur ser kommunisternas historia ut med avlyssningar, fängslanden, insättning på mentalsjukhus av dem som var emot regimen, yrkesförbud etcetera?
Förr fick man ingen statlig tjänst i Sverige om man var kommunist. Det tror jag nästan att man får idag. Nu blir man utestängd från Transport om man är aktiv i SD. Tiderna förändras, och vi glömmer hur det var.
Och folk för ursäkta, men jag tror inte att SD kommer att bygga några koncentrationsläger!

Åsa Lindeborg har kritiserat valet av ännu en miljöpartist som kulturminister. Hennes kritik är nog i allra högsta grad befogad. Vi har två poler med önskan om politiskt styrd kultur, den ena från SD och den andra från Miljöpartiet med sina konstiga pk-kriterier för bidrag. Vi har ju också i skrivarklubben här råkat ut för sådant, då vi fick minskade bidrag för att vi inte satsar på barnverksamhet! Detta gör vi inte, och det kommer vi inte heller att göra!
__________________________

Nu ska alltså inte de ekonomiska oegentligheterna prövas vad gäller den s.k. kulturprofilen. Han sitter nog i finkan och ångrar att han tvingade ner lilla snoppen i halsen på en stackars kvinna. Kanske borde han också fundera över vad ett äktenskap innebär. Det sägs ingenting om att karlen ju faktiskt måste ha varit gift då. Och Katarina Frostenson verkar troget stå vid hans sida. Varför det? Fast henne tycker jag synd om!

Igår tänkte jag också på detta med identiteten. När jag skulle gå i pension hörde jag talas om kvinnor som var så bekymrade för att de inte längre skulle vara lärare för de hade hela sin identitet kopplat till sitt yrke. Nu är de ju lärare ändå om de har utbildning för detta, men jag tycker ändå det är konstigt. Är man bara sitt yrke och/eller sina uppdrag? 
Vad händer då den dagen när man för omgivningen är ur tiden så att säga, när man inte längre blir efterfrågad varken då det gäller yrket eller uppdrag? Då måste man ju tragiskt falla platt till marken och inte vara någon alls i sina egna ögon. För eventuella barn och  barnbarn kan nog inte uppväga det som förtroendeuppdragen har gett. Eller?

Ja, skicka ministrarna på utbildning!

Jag lyssnar just på statsministern! Han menar att kunskapsnivån ska öka i landet.
Igår tittade jag på vilken utbildning han och några ministrar har.
Han själv har avbrutit en AMU-kurs i svetsning och efter 1,5 år på Socialhögskolan gav han upp. Margot Wallström har bara gymnasium. Anders Ygeman har en termins kurs på universitetet i kriminologi. För att nämna några.
Ja, nog behöver kunskapsnivån öka!

Nog är det löjligt att höra hur han talar om allt som ska göras! Mycket av detta borde ju redan ha gjorts! Snacka går ju!!!

Maktlöshet

Upplever inte många av oss medborgare stor maktlöshet just nu?
Majoriteten av oss ville inte ha kvar Stefan Löfven. Han fick bara en tredjedel av riksdagens ja -röster. Han är som en äkta hälft som tvingar sig kvar i ett äktenskap, där den andra parten är svenska folket som inte vill ha honom.
En sverigedemokrat vill tydligen väcka upp Christer Pettersson från de döda. (Om han nu mördade Olof Palme?)
Det var hemskt skrivet, men faktiskt ganska kul, tycker jag! Men folk har ingen humor i sådana lägen, så nu får väl han också lämna in!

Stefan Löfven, dubbelspel är inte styrka!

Annie Lööf utsätts nu för stark kritik. Stefan Löfven går in och försvarar henne och påstår att folk är rädda för starka kvinnor.
Vilket dravel!
Det är väl ingen styrka att vaja som ett rö för vinden mellan höger och vänster. Hon har ju spräckt Alliansen och förstört möjligheterna för en borgerlig regering, säkert för lång tid framåt.
Hennes fruktansvärda illojalitet är hemsk! Och Björklund har hängt med, men han, tror jag, försvinner nog snart från partiledarposten.
Och varför är liberalerna så löjligt trogna mot ett beslut att de inte vågar rösta mot detta när så mycket står på spel?
Vi har haft en inkompetent regering i fyra år. Får vi behålla dem i fyra år till?
Annie Lööf kan gott bli starkt kritiserad och börja äta på sina skor! Eller sviker hon det löftet också?

Ett omvänt förtryck

Det finns dagar då jag bara vill säga "Snälla, låt mig få vara  så gammal som jag är!" Sådana dagar är det när trycket att vara som om man var tjugo år yngre känns hårt.
Är verkligen dagens 70-åringar som tidigare generationers 50-åringar? Jag betvivlar det!
Själv känner jag ingen i åldern 70-plus som inte klagar på trötthet, långsamhet och sviktande minnesfunktioner. Det senare lär vara normalt i viss utsträckning. Och i flera fall påtalar de svårigheterna med den snabba digitaliseringen.

Genom att en del högljudda mediapersoner klagar över att de inte får fortsätta att jobba trots sin pensionering, så blir det lätt att tro att alla vill fortsätta. Så är det så klart inte alls! Många med tunga jobb, vare sig de är fysiskt tunga eller psykiskt påfrestande ser med glädje fram mot pensioneringen.
Jag är trött på bilden av leende gamla par som reser runt, har styrketräning och sägs ha sex som tjugoåringar. I det senare fallet kanske med hjälp av Viagra och salvor mot sköra slemhinnor och inkontinensbesvär. Sexologerna ger råd till de ovilliga!

Kan vi inte få vara så gamla som vi är? Vad är det för hysteri som vi ska leva upp till?
Detta om något är väl förtryck av oss äldre!

Pinsam masshysteri

Fenomenet när alla börjar ropa samma sak skrämmer mig. Det är som om folk blir förblindade och bara följer med som en skock varelser som inte kan tänka själva. Lika väl som man hyllar någon i kör, kan man spotta och förfölja någon eller begråta någon som man inte alls känner. Det är samma mynt med olika sidor.

De senaste dagarna har vi sett två exempel på sådant här. Dagny är fantastisk, sägs det. Hon är 106 år och måste hålla skenet av att vara fantastisk uppe. När jag såg henne i Finland  tänkte jag på hur trött hon måste vara av en sådan resa. Fast det framgår inte om och när hon vilade eller besökte toan.
Jag fick personligen inte ut något av det hon sade mer än att man inte ska gamla till sig. Men hennes blogg är kanske intressant. Och visst är det fascinerande att ålder plötsligt är en tillgång.

Andra händelsen är fokuseringen på den 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg, som får mig att må riktigt dåligt. För vad kan driva henne? Jag ser en fruktansvärd ångest. Att drivas av en sådan i stället för av ett engagemang är en stor skillnad. Och är det värt en hyllning att man skolkar varje fredag från skolan? För att inte tala om konstigheterna och pinsamheterna när hon i Skavlan säger att hon har tvingat sin mor att  byta karriär och att hon synar föräldrarnas kvitton. Sådana märkligheter  borde man tiga med och inte lyfta fram som något positivt. Det är nog synd om tjejen!

Hur skulle samhället gå runt om alla slutade konsumera? Och om alla slutade köra bil och åka flyg? Eller äta kött?

När ska det bli slut på fånigheterna? Vi måste väl ha tillväxt och inte stagnation?

Säg sanningen om Löfven högt!

Nog är det så att man går som katten kring het gröt när det gäller kommentarerna om Löfven. Sanningen är naturligtvis att den mannen inte är tillräckligt begåvad för att vara statsminister.
Detta har inget med hans tidigare jobb som svetsare att göra, för det finns säkert många intelligenta svetsare, men det är ju alldeles tydligt hur enkelspårig han är och hur han brister i analysförmågan.
Idag hade han en svensk flagga på sig. För det finaste som finns är tydligen att vara svensk, enligt honom. Om någon påstår att någon i första hand vill betrakta sig själv som same eller jude, då kränker vederbörande personen på det grövsta! För svensk, det ska man vara! Annat är av ondo! 
Tre personer med tydliga mobbartendenser, uppvuxna på småorter, har tillsammans med ett litet parti, som de flesta vill förpassa ur riksdagen, ingått en pakt. 
Vad har de gemensamt? Någon gemensam politik?
Nej, de vill bara se till att de väljare som har röstat på V och SD blir utan inflytande, för Löfven, Lööf och Björklund och Mp tycker nämligen inte att de ska ha detta! Vad väljarna säger, det struntar de i!

Vad kommer att hända härnäst? Ja, Annie Lööf får väl börja äta på den där högen skor som ligger utanför riksdagshuset, och Liberalerna, tror jag, kommer att se till att deras partiledare byts ut.
Men heder åt den centerpartist i riksdagen som röstade mot partilinjen! Borde inte alla följa sin övertygelse och sina väljares önskan?
Och hur känns det att vara statsminister med bara en tredjedel jaröster från riksdagen?

Vi har nu en statsminister som de flesta ville ha bort, som har lovat att till stor del bedriva liberal politik, som är den politik som är minst populär i Sverige. Han sviker dessutom på det grövsta sina egna väljare som inte gillar borgerlig politik.
Hur kan det bli så här tokigt?

Kusligt många dödsfall

För en stund sedan var jag inne och tittade på hemsidan på folkhögskolan i Oskarshamn, där jag var rektor i 6,5 år. Undrar hur många rektorer de har avverkat sedan dess?. Nu var det en tf igen, fast jag vet ju inte skälet till detta.
Det är inte många som är kvar sedan min tid, men å andra sidan slutade jag för snart tjugo år sedan. Men kusligt många har dött. Några har varit gamla, men flera har inte alls varit detta, däribland ordföranden, som på min tid inte var ordförande utan kantor i en församling i staden och lärare på skolan. Han var inte ens 60 år gammal.
Märkligt. 
Funderar ibland om jag inte ska skriva en bok, så här tjugo är efteråt, när synen på vad som hände känns lite klarare och försöka få den utgiven på ett av de etablerade förlagen. Jag ska tänka på detta.
Det finns ju redan ett häfte" Spåren av nio år", som jag gav ut på eget förlag 2002, men idag är jag nog mera klarsynt.

Mejla mig om du är intresserad av detta häfte
beselin.lisbeth@telia.com

Lööf är skrattretande bortgjord!

Vad tror hon, Annie Lööf, när hon går där med högburet huvud? Att hon har kunnat genomföra liberal politik? Att hon och Jan Björklund räknas som närmare av Stefan Löfven än vad Jonas Sjöstedt gö?. Hur dum är hon? Hur lättlurad?
Nu kan man ju bara skratta. Den här uppgörelsen verkar ju inte ha hållit mer än någon dag!
Ha, ha, ha....

Stor i orden, liten på jorden!

Vad är det som får Annie Lööf att lida av sådan hybris? Centern har 31 mandat i riksdagen. Vänsterpartiet har 28 mandat. Hur kan hon ha fräckheten att tycka att det är legitimt att med tre mandats övervikt diktera villkor som utestänger V? Och- givetvis- ännu mer att utestänga SD med deras 62 mandat.
Det är något fel i systemet när saker kan landa så här!

Men hon känner nog inte de socialistiska partierna tillräckligt om hon inbillar sig att deras samarbete skulle kunna brytas genom vad hon vill.
Allra mest hårresande är naturligtvis att de liberala partierna med sina 51 mandat vill tvinga hela svenska folket till en renodlad liberal politik som vi inte vill ha. 

Det är ofattbart att demokratin får fungera så här!

Visst kan de samarbeta!

Förhandlare är hala, och kanske ska man se upp med dem! Nu berättade Löfven att det där med att V inte skulle ges inflytande över politiken det gällde bara frågor i överenskommelsen med C. Annars kunde S och V samarbeta!
Vad säger Lööf/Björklund om detta nu då?
Men ska V tåla alla förolämpningar de har fått?

Vilken cirkus det är! Måtte det bli ett omval så vi slipper några av partierna!

Sluta ringa!

Gång på gång blir jag uppringd av följande nummer, som det sedan inte går att ringa tillbaka till om jag inte hinner fram,och samtalet kopplas ner om jag svarar. Sluta ring mig! 

0701949357

Kan de inte räkna?

I överenskommelsen ligger att Vänsterpartiet inte alls får något inflytande över regeringen. Detta skroderade Annie Lööf en  dag innan V går ut och säger att de kanske ska säga nej till Stefan Löfven som statsminister.
Skrattretande! Och då faller hela regeringen för Vänsterns röster behövs! Men så långt verkar inte fru Lööf kunna räkna!

Gång på gång har hon ett ytterst märkligt beteende, anser jag. Hur kan hon ens inbilla sig att de saker som de har kommit fram till verkligen kommer att genomföras? Finns det ingen riksdag? Inga socialdemokratiska ministrar och inga tjänstemän på regeringskansliet?
Hon är väl mer än lovligt dum!
I själva verket har liberalerna inte fått igenom ett enda dugg i nuläget.
Och troligen blir det ingen Löfven-regering heller! Vänsterpartiet har väl någon stolthet och självbevarelsedrift!

Vad är det för hat och för konstig vilja att kränka andra som gång på gång visar sig hos Löfven , Lööf och delvis hos Björklund? De har inget normalt beteende!

V måste rösta NEJ till Löfven!

Givetvis är det så att Vänsterpartiet måste rösta nej till Stefan Löfven som statsminister och hoppas på ett extraval. Detta demokratiska kaos, där två partier öppet mobbas, måste ta slut! Då får ju Annie Lööf se att de är helt beroende av V för att få igenom sina förslag.
Tillvägagångssättet är hårresande! Centern försöker tvinga på svenska folket en liberal politik, som vi enligt valresultatet INTE vill ha. De tvingar också Socialdemokraterna att välja bort det parti som väl ändå står dem närmast ideologiskt sett. 
Detta är inget annat än skandal!
Jag håller med min partikamrat Sara Skyttedal! Hon har helt rätt i det hon säger!

Dikt i BLT

Idag har jag en dikt i BLT - stort uppslagen - om äldres villkor.Titeln är "Ur tiden".

Minnessaker i granen

Som att spotta i havet

Alltmer upplever jag bloggandet som att spotta i havet. Jag skriver, men utan respons. Då tröttnar man, varför jag kommer att reducera mina inlägg här.

Gott Nytt År!

GOTT NYTT ÅR!