Börjar det inte bli hög tid att släppa koncentrationen på fattigdom från barnfamiljer, som har bidrag i form av barnbidrag, eventuellt underhållsbidrag, eventuellt bostadsbidrag och sluta oja oss över att barnen inte får åka till Thailand, att de inte kan ha urdyra fritidssysselsättningar som vissa andra barn och att de får gå med gamla kläder och börja se den verkligt fattiga gruppen i samhället nämligen en del pensionärer?
Det finns någon sorts vanföreställning om att vi 40-talister simmar i pengar, alla verkar tro att alla pensionärer har haft dyra hus i storstäderna, som vi nu har sålt och att vi bara glassar runt.
Så är det naturligtvis inte alls!
Många pensionärer sitter med usla pensioner och har det jättesvårt att få vardagen att gå ihop. Inte minst gäller detta kvinnor som inte har förvärvsarbetat hela sitt liv utan varit hemmafruar och som inte har någon pension efter en avliden make.
I TV-.programmet Debatt kunde vi höra att en barnfamilj inte hade råd att hämta ut astmamedicinen förrän följande månad för dottern. Hur många pensionärer har inte ens råd att gå till läkaren än mindre att hämta ut dyra mediciner?
Min nye partiledare inbillar sig att ett tandläkarbesök inte kostar med än ett besök hos frisören. Var klipper han sig? Jag klipper mig för 250 kronor. Kan han få ett tandläkarbesök för den summan?
Nej, det är tid att pensionärerna blir synliga i sin helhet, inte bara de golfspelande, rika pensionärerna utan vi helt vanliga utan kapital och med svårigheter att få pengarna att räcka månaden ut!
3 kommentarer:
Detta är något jag brinner för.
Bra att du tar upp det.
Vad säger KD?
Jag vet inte vad KD säger, jag är ju helt ny där. Men man värnar ju om pensionärerna.
Utan vuxenfattigdom finns självfallet ingen barnfattigdom. Och självfallet finns det fattiga vuxna utan barn. Det handlar inte om att ha råd, eller inte, att åka till Thailand. Utan det är en högst personlig definition bland anställda på Sveriges Television. Säger en del om vilken bubbla de lever i. Den här definitionen stämmer nog bättre med verkligheten:
Barnfattigdom beräknas enligt Rädda Barnen utifrån två kriterier:
1/ antal barn som växer upp i familjer med låg inkomststandard enligt SCB:s definition. Med låg inkomststandard avses att familjen har en lägre disponibel inkomst än normen för boendekostnad och baskonsumtion.
2/ antal barn som växer upp i familjer som får försörjningsstöd
Överlappningen mellan de två kriterierna subtraheras.
Årets rapport grundas på den senaste tillgängliga statistiken från SCB från 2009.
För en ensamstående förälder med 10-årigt barn är normen 5.310 kr /mån + hyra. Barnfattigdom, enligt denna definition, föreligger alltså inte om föräldern har en högre disponibel inkomst än 9.000 kr /mån, om hyran är 3.690 kr.
Hur mycket kostar en biljett till Thailand för en vuxen + ett barn? Hur länge måste man stanna i Thailand för att reskostnaderna ska betalas av de lägre levnadskostnaderna på plats?
Det är alltså många som inte räknas som fattiga, fastän de inte har råd att åka till Thailand under skolloven.
Skicka en kommentar