måndag 27 februari 2017

En gång om året...

brukar jag gå på Röda Korsets möte, de senaste två åren tillsammans med en väninna här i Hoby. Det är på årsmötet, och det är i princip det enda riktiga medlemsmötet vi har i Ronneby. Men det finns massor av andra aktiviteter. På årsmötet får vi räkmackor och smarriga chokladkakor till kaffet/teet. Och så får vi gratis lottor och får själva välja vinsterna.I år tog jag en trevlig bricka. Kan bli fin att ha i trädgården när den tiden kommer!




Att ta ett djupt andetag och starta på nytt

Nu har jag varit hos min husläkare. Det var tre år sedan sist. Jag förklarade att det inte berodde på att jag hade varit frisk, och så fick jag dra min lidandes historia med benet som bara vek sig efter en bilfärd t o r Stockholm plus promenader med hunden och gående i trappor på väg till en middag. Då var jag säker på att jag hade cancer i benet, förklarade jag för min doktor, så då gick jag inte och undersökte mig.Tänkte att antingen går det över eller också blir det värre. Det gick över. Så berättade jag om den tuffa influensan förra året, då jag ringde efter hostmedicin och om förkylningen för några veckor sedan då näsan rann som en öppen kran. Ja, och sedan kom allt annat trassel i mitt liv... Han tog sig god tid idag. Blodtrycket,som jag var säker på var för högt, var perfekt, andra prov får jag besked om i morgon.

Så har jag skickat kallelse till styrelsemöte i Skrivarklubben i nästa vecka till dem som inte har e-post. Det blev mycket kopierande och en gedigen bibba papper.
Ordförandeskapet är stimulerande för det mesta. Närmast ska vi vara på bokmässa på Olofströms Folkets Hus i nästa vecka och sedan ska vi framträda på Lokstallarna i Karlshamn.
Vårt Groblad, som kommer med fyra nummer per år, har nu kommit i sitt första nummer för året. Så här fint är omslaget! Vi har en ny, mycket duktig redaktör.


Inte på riktigt

Det är inte ofta jag ser tv-gudstjänsterna nu för tiden, men idag kom den i repris efter ett annat program, så jag tittade lite förstrött.
Den väckte tankar hos mig. Jag har ibland funderat över så många saker i mitt liv som jag har upplevt som en sorts skådespel,som inte är på riktigt. Fester som man har varit på,ytligt umgänge och inte minst livet inom Svenska kyrkan.Det var liksom alltid ett anpassat spel av hur saker bör vara, inte av hur de egentligen är.
Så var det väl också med kärlekens väg där. Den gick man när den inte föll utanför ramen.

Jag ber inte ofta, för jag har en tidig upplevelse som har gjort mig rädd för att bli bönhörd. Det kan man säkert bli, tror jag nämligen,men vi kan inte själva veta hur, och vilken väg Gud ger oss.

Som barn var jag till slut lite för gammal för att suga på tummen, trodde jag, men det var jag säkert inte ensam om. Fast man lämnade ju aldrig ut sig själv i min barndom.
Jag försökte sluta, men det gick dåligt. Då bad jag Gud om hjälp.
Dagen efter hade vi en lek, där en av oss stod vänd mot väggen och av någon anledning (jag minns inte varför) kom de andra fram och dunkade denna i ryggen. När jag stod där vänd mot tegelväggen kom dunkandet lite snabbt, och jag slog i ansiktet med tänderna så att framtänderna blev lösa.
Då gick det inte att suga på tummen, och jag slutade! Detta blev för mig en mycket konkret bönhörelse och en insikt i att Gud kanske hjälper oss, men han, och inte vi själva, bestämmer hur.
(Tänderna har jag ännu kvar, de växte fast igen!)

Kanske ser Gud också i vilken kärlek vi kommer att leva i Jesu efterföljd.
Han kanske inte ser till det passande eller till vår bekvämlighet vid det valet!?
Livet går mot sitt slut. Det är bara tid för begrundan och eftertanke nu, inte för nya val och vägar. Domen kommer senare.

söndag 26 februari 2017

Enough is enough

En dag når man vägs ände i något, och det finns absolut inte längre någon väg tillbaka.
Så får man ta ett steg i taget, en dag i taget. I morgon ska jag möblera om två rum.


lördag 25 februari 2017

Enkelt, men gott!

Idag har jag haft ytterligare ett trevligt födelsedagsfirande i efterskott, den här gången med Lillbrorsan och min svägerska. Det gäller att göra det enkelt för sig. Färdig smörgåstårta, ost och färdig Schwarzwaldtårta.










onsdag 22 februari 2017

Lite firande

Sonen på lördagen och Mr kom på födelsedagen, och dagen efter firade vi med några vänner. Jag har ju släkten långt borta och fyller år mitt i vintern, så det blir ofta i all enkelhet just vid födelsedagen, i år melon med skinka, olika ostar, kex, baguetter, kiwi, oliver, vindruvor, rödvin och mineralvatten.




och så tårtor och sherry förstås!
Frukten som jag fick av sonen/svärdottern kom väl till pass.


Och det vackra papegojtulpanerna från dem hade slagit ut.





söndag 19 februari 2017

Snart vår?

Säkra vårtecken är för mig tulpaner på min födelsedag.
Den är på måndag, men vi, sonen och jag, tjuvstartade firandet.


onsdag 8 februari 2017

Jag är fortfarande tveksam...

Personligen är jag fortfarande tveksam till om det gynnar KD att partiledaren deltar i en show. Kanske vinner man nya väljare. Men av kärnväljarna har väl många lämnat just på grund av att man har upplevt partiet som mindre konservativt och mera sekulärt, vilket ju framkom vid kritiken av Pride-deltagandet.
Någon jag talade med kallade programmet för ett trams-program, och det kan man väl hålla med om.
Jag tror att man ska hålla isär sina roller. Vad förknippar människor ens bild med? Är man främst politiker? Mamma? Eller hör man till show-business? Detta tål att fundera över.
Det handlar om elementära saker vid marknadsföringen.
Hur skulle det se ut om Jonas Sjöstedt eller Jimmie Åkesson ålade runt på dansgolvet i samma program. Fundera! Men kvinnor kanske kan i detta jämställdhetens land...?
Politiken måste vara tydlig. Det är så man vinner väljare!

tisdag 7 februari 2017

Höjs opinionssiffrorna nu?

Ebba Busch Thors framträdande i "Så ska det låta" får många rosor.
Men är det så ovanligt att partiledare framträder i oväntade former? Göran Hägglund har vi sett i "På spåret". Jag undrar hela tiden hur en person, som borde ha haft vansinnigt mycket att göra har haft tid att bli så allmänbildad? Partiledaruppdraget är kanske inte så tungt!?
Göran Persson dansade med en ko? Höjdes väljarantalet då? Fast Göran Persson dansade kanske inte tillräckligt bra?

Jag är ledsen, men jag kan tycka att det var trevligt att se en person som kanske med lite skolning kan bli riktigt bra, men jag kan inte på något sätt se hur detta skulle kan ge en bättre insikt i KD:s politik, om avsikten var att höja partiets stöd. Budskapen får kanske inte spreta hur mycket som helst!
Det ska bli spännande att se om väljarstödet höjs nu. I så fall ska man nog fråga sig hur seriösa väljarna är!
Visst vore det väl skönt om vi skilde på showbusiness och seriösa  sammanhang. Men det är kanske show människor vill ha?

måndag 6 februari 2017

Ett samhälle med förtryckar - och besserwissermentalitet!

Nog är vi självgoda så det visslar om det i det här landet! Och vi vet alltid bäst! Det är inte bara utrikesministern, numera också sittande i FN, som anser sig ha rätten att uppfostra arabvärldens makthavare, nu är socialministern (är hon väl?) ute och talar om hur de unga tjejer som kommer hit och är gifta mår och att de bör omhändertas. Men hallå! I min ungdom skrev folk till kungs om de blev gravida när kvinnan var ung och sedan gifte de sig. Jag känner flera kvinnor som gifte sig vid 17 års ålder, och det gick ingen nöd på dem!
Vi kan väl inte pådyvla människor våra värderingar hela tiden!
Hur känner sig en ung kvinna, som kanske känner sig trygg med sin man, om hon plötsligt får de sociala myndigheterna på sig? Var finns hennes trygghet i ett främmande land? Hos mannen som hon kommer tillsammans med eller i något slags omhändertagande av staten/kommunen?
Är makthavarna i det här landet inte riktigt kloka och saknar de totalt insikten att de inte hela tiden kan tala om för människor vilka värderingar de ska ha, om de ska visa sig nakna inför främmande män ,om de ska bada tjejer/killar etcetera.
Sluta med förmynderiet och besserwissermentaliteten! Den främjar inte jämställdhet, bara förtryck!

söndag 5 februari 2017

Blanda inte ihop tro och kyrka!

Det är väl klart att människor som studerat kristendomen på ett eller annat sätt kan tänkas ha större insikter i denna än vad andra har. Men de där människorna som mest verkar ta kristendomen som ett lämpligt varumärke och som agerar som om de vore Guds utsända sändebud utan att man riktigt begriper på vilken grund, de är enbart jobbiga och ter sig som narcissister.
Jag vet inte riktigt vad jag tror längre. Inte på Svenska kyrkan  i vart fall. Fast man ska naturligtvis inte blanda ihop Svenska kyrkan och människors tro. Mest är jag rädd att döden inte är slutet. Tänk om vi reinkarnerar. Hemska tanke! Eller om man möter dem som gått före.Dem har jag separerat mig från.
Domen och en kroppslig återuppståndelse tror jag inte alls på och finns det ett helvete så är det nog jordelivet.

Men så händer något. Plötsligt inträffar något som på beställning. Är detta en slump?
Det är sådana där händelser, till synes slumpartade, som ibland har bildat ett mönster som har lett vidare som får mig att tro att vi inte bara virrar runt i tillvaron utan att det finns mål,mening och någon som håller i trådarna även i våra enskilda liv.

Är Frimurarna jämställda?

Gustav Fridolin vet hur man bäst arbetar för jämställdhet. Det gör man genom att tvinga tjejer och killar att alltid ha lektioner ihop. Så de unga flickorna får väl stå ut med att killarna tar dem på brösten och könsorganen i badet- det sägs ju att de gör detta- för den goda sakens skull- jämställdheten.
Får de gå på tjejfotboll?
Får killarna ha sin fotboll för sig?
Och alla andra idrottsgrenar där könen (Oj, får man kalla det så i dessa hen - tider?) är uppdelade...
Hur är det sedan i vuxen ålder? Får det finnas kvinnoklubbar och loger för endast kvinnor?
Kanske man till och med ska lagstifta om att Frimurarna måste ta in kvinnor för att få bidrag - för sådana får de väl någonstans.
Jag tror nämligen inte att man kan beskylla Frimurarorden för att ha ett större jämställdhetstänkande. Eller?

Jag gick mina två sista gymnasieår på en skola med enbart tjejer. Tidigare hette skolan "Högre allmänna läroverket för flickor", fast den hade ändrat namn på min tid till Källängens läroverk.Vi tog inte skada av detta, jag lovar! Många av oss har kontakt än.


Från vårt 50-årsjubileum i den gamla klassen.

lördag 4 februari 2017

Se upp med varumärket, Jimmie Åkesson!

Vad händer nu? SD-politikern Kent Ekeroth har blivit åtalad för ringa misshandel och väntar på sin dom. Partiledaren Jimmie Åkesson verkar ha fått nog nu, och Kent Ekeroth får lämna Justitieutskottet för gott och ta time out från riksdagen.
Jo, SD ska ju vara polerade nu. Till och med Moderaterna har ju förklarat sig villiga att samtala med dem. (!) Nu kan jag tänka mig att Kent Ekeroth verkligen blev provocerad i krogkön, men å andra sidan kan man kanske tycka att bara detta att en högt uppsatt politiker ränner runt på stan packad borde vara skäl nog för att han är olämplig!
Men vad händer om han försvinner? Då försvinner ju belackarnas varumärke på SD! För vad ska de kunna säga om partiet om de inte kan säga att sverigedemokraterna är "sådana som springer runt med järnrör" på stan?
Det ska bli spännande att se! Nu kanske de till och med får börja fundera över Sverigedemokraternas politik. Det vore väl på tiden!

KD fortsätter att minska. Det sägs att inte ens kärnväljarna känner igen sig i den restriktiva flyktingpolitiken. Själv misstänker jag att det inte var lämpligt för EBT att springa runt och demonstrera "alla människors lika värde" bland stjärtviftande läderbögar (som också var med!) Kanske borde EBT hittat ett annat forum för att visa sin allomfattande kärlek.
Igår låg en intervju med henne på  facebook, där hon samtalade med och hyllade "ängeln på Malmskillnadsgatan", själv f.d.prostituerad, som hjälper prostituerade genom att dela ut kaffe och stödja dem. Hon var en av EBT:s förebilder, sade Ebba. Tja, jag kan nog tänka mig själv en del andra förebilder om jag vill stå bakom värdekonservatismen. Men så har jag aldrig haft så mycket till övers för den yrkesgrupp som ängeln ger kaffe till! Snarare tvärtom!

torsdag 2 februari 2017

Skaffa privat BB i Sollefteå!

Visst är vi inkörda på att det offentliga är den enda möjligheten.
Funderar ingen på att öppna ett privat BB/kvinnoklinik i Sollefteå?

Är ett kulturråd i Sydafrika prioriterat?

Hur många i Sverige kommer att tycka att ett kulturråd i Sydafrika är något som staten ska lägga pengar på?
Men jag bara suckar när det gäller den här regeringen!
Och de bygger sin egen grav. Så klart. Dessutom ger naturligtvis sådana beslut SD några extra väljare! Garanterat!