måndag 21 januari 2019

Ja, skicka ministrarna på utbildning!

Jag lyssnar just på statsministern! Han menar att kunskapsnivån ska öka i landet.
Igår tittade jag på vilken utbildning han och några ministrar har.
Han själv har avbrutit en AMU-kurs i svetsning och efter 1,5 år på Socialhögskolan gav han upp. Margot Wallström har bara gymnasium. Anders Ygeman har en termins kurs på universitetet i kriminologi. För att nämna några.
Ja, nog behöver kunskapsnivån öka!

Nog är det löjligt att höra hur han talar om allt som ska göras! Mycket av detta borde ju redan ha gjorts! Snacka går ju!!!

lördag 19 januari 2019

Maktlöshet

Upplever inte många av oss medborgare stor maktlöshet just nu?
Majoriteten av oss ville inte ha kvar Stefan Löfven. Han fick bara en tredjedel av riksdagens ja -röster. Han är som en äkta hälft som tvingar sig kvar i ett äktenskap, där den andra parten är svenska folket som inte vill ha honom.
En sverigedemokrat vill tydligen väcka upp Christer Pettersson från de döda. (Om han nu mördade Olof Palme?)
Det var hemskt skrivet, men faktiskt ganska kul, tycker jag! Men folk har ingen humor i sådana lägen, så nu får väl han också lämna in!

Stefan Löfven, dubbelspel är inte styrka!

Annie Lööf utsätts nu för stark kritik. Stefan Löfven går in och försvarar henne och påstår att folk är rädda för starka kvinnor.
Vilket dravel!
Det är väl ingen styrka att vaja som ett rö för vinden mellan höger och vänster. Hon har ju spräckt Alliansen och förstört möjligheterna för en borgerlig regering, säkert för lång tid framåt.
Hennes fruktansvärda illojalitet är hemsk! Och Björklund har hängt med, men han, tror jag, försvinner nog snart från partiledarposten.
Och varför är liberalerna så löjligt trogna mot ett beslut att de inte vågar rösta mot detta när så mycket står på spel?
Vi har haft en inkompetent regering i fyra år. Får vi behålla dem i fyra år till?
Annie Lööf kan gott bli starkt kritiserad och börja äta på sina skor! Eller sviker hon det löftet också?

Ett omvänt förtryck

Det finns dagar då jag bara vill säga "Snälla, låt mig få vara  så gammal som jag är!" Sådana dagar är det när trycket att vara som om man var tjugo år yngre känns hårt.
Är verkligen dagens 70-åringar som tidigare generationers 50-åringar? Jag betvivlar det!
Själv känner jag ingen i åldern 70-plus som inte klagar på trötthet, långsamhet och sviktande minnesfunktioner. Det senare lär vara normalt i viss utsträckning. Och i flera fall påtalar de svårigheterna med den snabba digitaliseringen.

Genom att en del högljudda mediapersoner klagar över att de inte får fortsätta att jobba trots sin pensionering, så blir det lätt att tro att alla vill fortsätta. Så är det så klart inte alls! Många med tunga jobb, vare sig de är fysiskt tunga eller psykiskt påfrestande ser med glädje fram mot pensioneringen.
Jag är trött på bilden av leende gamla par som reser runt, har styrketräning och sägs ha sex som tjugoåringar. I det senare fallet kanske med hjälp av Viagra och salvor mot sköra slemhinnor och inkontinensbesvär. Sexologerna ger råd till de ovilliga!

Kan vi inte få vara så gamla som vi är? Vad är det för hysteri som vi ska leva upp till?
Detta om något är väl förtryck av oss äldre!

Pinsam masshysteri

Fenomenet när alla börjar ropa samma sak skrämmer mig. Det är som om folk blir förblindade och bara följer med som en skock varelser som inte kan tänka själva. Lika väl som man hyllar någon i kör, kan man spotta och förfölja någon eller begråta någon som man inte alls känner. Det är samma mynt med olika sidor.

De senaste dagarna har vi sett två exempel på sådant här. Dagny är fantastisk, sägs det. Hon är 106 år och måste hålla skenet av att vara fantastisk uppe. När jag såg henne i Finland  tänkte jag på hur trött hon måste vara av en sådan resa. Fast det framgår inte om och när hon vilade eller besökte toan.
Jag fick personligen inte ut något av det hon sade mer än att man inte ska gamla till sig. Men hennes blogg är kanske intressant. Och visst är det fascinerande att ålder plötsligt är en tillgång.

Andra händelsen är fokuseringen på den 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg, som får mig att må riktigt dåligt. För vad kan driva henne? Jag ser en fruktansvärd ångest. Att drivas av en sådan i stället för av ett engagemang är en stor skillnad. Och är det värt en hyllning att man skolkar varje fredag från skolan? För att inte tala om konstigheterna och pinsamheterna när hon i Skavlan säger att hon har tvingat sin mor att  byta karriär och att hon synar föräldrarnas kvitton. Sådana märkligheter  borde man tiga med och inte lyfta fram som något positivt. Det är nog synd om tjejen!

Hur skulle samhället gå runt om alla slutade konsumera? Och om alla slutade köra bil och åka flyg? Eller äta kött?

När ska det bli slut på fånigheterna? Vi måste väl ha tillväxt och inte stagnation?

Säg sanningen om Löfven högt!

Nog är det så att man går som katten kring het gröt när det gäller kommentarerna om Löfven. Sanningen är naturligtvis att den mannen inte är tillräckligt begåvad för att vara statsminister.
Detta har inget med hans tidigare jobb som svetsare att göra, för det finns säkert många intelligenta svetsare, men det är ju alldeles tydligt hur enkelspårig han är och hur han brister i analysförmågan.
Idag hade han en svensk flagga på sig. För det finaste som finns är tydligen att vara svensk, enligt honom. Om någon påstår att någon i första hand vill betrakta sig själv som same eller jude, då kränker vederbörande personen på det grövsta! För svensk, det ska man vara! Annat är av ondo! 
Tre personer med tydliga mobbartendenser, uppvuxna på småorter, har tillsammans med ett litet parti, som de flesta vill förpassa ur riksdagen, ingått en pakt. 
Vad har de gemensamt? Någon gemensam politik?
Nej, de vill bara se till att de väljare som har röstat på V och SD blir utan inflytande, för Löfven, Lööf och Björklund och Mp tycker nämligen inte att de ska ha detta! Vad väljarna säger, det struntar de i!

Vad kommer att hända härnäst? Ja, Annie Lööf får väl börja äta på den där högen skor som ligger utanför riksdagshuset, och Liberalerna, tror jag, kommer att se till att deras partiledare byts ut.
Men heder åt den centerpartist i riksdagen som röstade mot partilinjen! Borde inte alla följa sin övertygelse och sina väljares önskan?
Och hur känns det att vara statsminister med bara en tredjedel jaröster från riksdagen?

Vi har nu en statsminister som de flesta ville ha bort, som har lovat att till stor del bedriva liberal politik, som är den politik som är minst populär i Sverige. Han sviker dessutom på det grövsta sina egna väljare som inte gillar borgerlig politik.
Hur kan det bli så här tokigt?

tisdag 15 januari 2019

Kusligt många dödsfall

För en stund sedan var jag inne och tittade på hemsidan på folkhögskolan i Oskarshamn, där jag var rektor i 6,5 år. Undrar hur många rektorer de har avverkat sedan dess?. Nu var det en tf igen, fast jag vet ju inte skälet till detta.
Det är inte många som är kvar sedan min tid, men å andra sidan slutade jag för snart tjugo år sedan. Men kusligt många har dött. Några har varit gamla, men flera har inte alls varit detta, däribland ordföranden, som på min tid inte var ordförande utan kantor i en församling i staden och lärare på skolan. Han var inte ens 60 år gammal.
Märkligt. 
Funderar ibland om jag inte ska skriva en bok, så här tjugo är efteråt, när synen på vad som hände känns lite klarare och försöka få den utgiven på ett av de etablerade förlagen. Jag ska tänka på detta.
Det finns ju redan ett häfte" Spåren av nio år", som jag gav ut på eget förlag 2002, men idag är jag nog mera klarsynt.

Mejla mig om du är intresserad av detta häfte
beselin.lisbeth@telia.com