Min almanacka är ganska så full, ibland med flera aktiviteter, som jag måste välja mellan. Det är dock jätteskönt att det mesta ligger senare på dagen, så när som på vissa konferenser och nätverksträffar. En sådan var jag på häromdagen. Den handlade om turism i länet och om marknadsföring. Intressant med många bra idéer.
Men något saknas mig på vinterhalvåret. Efter ett helt yrkesliv med nära arbete med människor är bristen på det nära samarbetet en brist på vintern. Alltid var det någon elev som blev glad för något man gjorde. Ja, det fanns säkert en och annan med annan uppfattning också, men i stort sett är jag nöjd med mitt arbete med människor, även om jag inte alltid har haft det så lätt med mina sentida rektorer och en och annan kollega, som jag tyckte spelade dubbelspel.
Just detta att göra någon glad, att få en människa att växa är viktigt, inte minst för en sorts kristen självkänsla, tycker jag. På somrarna är det bra när gästerna, som jag har guidat, säger sig ha haft en bra tur, men vad gör jag de kommande månaderna?
Igår fick jag en idé. På en jubileumsfest satt jag vid trevliga människor som verkade så positiva och alerta, och där blev jag påmind om något jag tänkt på tidigare, nämligen Röda Korsets besöksverksamhet. Det är nog en idé, tror jag.
Ska kolla nästa vecka. Tron utan gärningar är död, tror jag! Kanske kan detta att besöka en gammal människa kännas värdefullt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar