lördag 8 oktober 2011

Ska man skratta eller gråta över sossarna?

Faktiskt så föreslog jag Håkan Juholt som en kandidat till partiledarposten på en sosseblogg långt innan han var påtänkt. Det verkade i alla fall inte som om han var påtänkt då.
Dåvarande särbon var fullt upptagen med att försöka lansera L. Sommestad,  som han hade fattat en för mig oförklarlig förtjusning i. Men det är ju inte lätt att förstå vad karlar ser hos folk.

Men nu...Först var det Håkan Juholts sambos olagliga förehavanden på jobbet. Sedan undrar man ju var karlen bor någonstans. Nu verkar det ju som om han har flyttat in i damens lägenhet och fått hennes hyra betald. Handlar inte riksdagsersättningen om ÖVERNATTNINGSLÄGENHETER? Vad är det vi ser spelas upp nu då?

Samtidigt kan man på vissa sossebloggar läsa hur kommentatorer försvarar skiten! Precis som en del försvarade Litorin när han hade varit hos en hora, vilket f d horan berättade.
Men, vad är det här för moral?
Vi ska inte ha några olagliga fuskare som är företrädare för oss i Sverige! Vi är värda bättre än så.

Och att dra in Jesus i resonemanget och tala om att kasta första stenen är oerhört pinsamt. Man får trösta sig med att djupt troende människor aldrig skulle skända sin Herre på det sättet utan att det måste handla om dem som inte har någon tro. Men de borde ju respektera oss andra, tycker jag. Eller hur?

Vi ska inte heller ha någon sorts STASI- land där journalisterna kontrolleras och tystas. Vi har en fri press, (ja, nästan fri i vart fall) och det är banne mig journalisternas uppgift att avslöja när förtroendevalda inte håller det mått man som väljare måste har rätt att förvänta sig.
Men visst, man kan ju förstå att de avslöjade tycker att det är mycket pinsamt...

Inga kommentarer: