På en prästblogg diskuteras det skilsmässor just nu. En del är medvetna om att sådana kan vara nödvändiga, andra menar att man skiljer sig för lätt. Men man kanske gifter sig för lätt i stället? Man visste kanske inte vad man gav sig in på.
Efter ett rikt relationsliv skulle jag idag aldrig uppmana någon att fortsätta i något som helt klart är ett destruktivt förhållande. Sådana relationer kan ändras temporärt, men risken för återfall i destruktiva mönster är stor. Men det kan vara lätt att hoppas på en ljusning! Och ingenting är svart eller vitt.
Man är nog själv en god indikator på hur man har det. När människor känner att de förlorar energi i stället för att energin stiger av en kontakt eller ett förhållande med en annan person, då är detta ett säkert tecken att det inte är en frisk relation. Sådana ska man lämna!
Är man gift är detta tragiskt, har man barn ännu mera ledsamt. Men är man varken gift eller har barn är det faktiskt bara att konstatera att nu är nog verkligen nog. Nu tackar vi och tar farväl, oavsett vilka löften vi en gång gav varandra.
Man ska inte gräva varandras gravar! Det är inte till gagn för någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar