Det här är ett fritt arbete. Man har ingen aning om hur mycket eller lite jobb det kan bli. Förra säsongen blev det lite för mycket, inte minst för att jag led av svår bronkit en stor del av sommaren, vilket gjorde mig lite trött.
Att guida är roligt, inte minst för att man lär sig så mycket själv. Och man måste liksom alltid vara på gång och dra med sig broschyrer från olika ställen. Vad jag har haft nytta av den där ekorrmentaliten! Det är en guldgruva att ha kvar exempelvis tidningar från Ronnebys 600-årsjubileum. Men på den tiden guidade jag här bara när jag var på väg med en buss till Italien eller Tyskland och hämtade upp gäster eller när jag hade någon kortkurs på folkhögskolan, som ville ha utflykter.
I övrigt lever jag med tre katter drygt en vecka till. De två gästande börjar finna sig tillrätta. En av dem har bott här ett halvt år en gång för tio år sedan och den andra har nu krupit fram från gömställena under sängar och soffor. Hon är jättevacker, korpsvart med gula ögon.
Den andra har varit dyr. Tänkte på det när jag såg Debatt på TV igår där de pratade om veterinärkostnader. För ett par år sedan kostade hon min dotter 11000 (!) kronor, för inläggning och utredning om varför hon höll på att bita av sig pälsen. Katten hade då följt min dotter i tretton år. Nu är hon jättefin och pälsen är tjock och helt utan skavanker. En jättesöt katt, som var så ful som kattunge med stora öron att den som dottern köpte den från uttryckte tvivel om att hon skulle ta henne med sig hem när hon fick se henne.
Även katter kan förvandlas till svanar!
Själv hade jag nu, som pensionär, aldrig haft råd med sådana veterinärkostnader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar