Nu ska jag berätta en historia, som är alldeles sann, men så gammal att den bör vara preskiberad, och personen som ställde till det, är död sedan många år.
När jag var rektor på en skola höll skolans grundare fortfarande ett järngrepp om denna, trots att det hade varit två rektorer före mig efter hans rektorstid.
Nu skulle vi ha dit Mona Sahlin på ett stort möte, som socialdemokraterna hade bokat lokal till.
Då vart det ett himla liv, för hon fick inte vara i kapellet/hörsalen och tala, för detta var inte till för socialdemokrater. Och jag blev som rektor tvingad av en styrelseledamot att se till att lokalen ändrades till gymnastiksalen.
Det var första gången jag uppfattade att det kanske fanns lite konstigheter på skolan.
Men några år senare blev det fritt fram, och Håkan Juholt stod bakom flera internationella konferenser där, och Lisbeth Palme stod i självaste hörsalen/kapellet (man vek ihop altartavlan när man hade lokalen som en sekulär lokal) och talade om pedofiler.
Fast jag glömmer aldrig den dagen vi fick byta lokal, och då ska ni veta att då var jag själv aktiv inom S. Så vad hände med dem som ogillade att sossar var i kapellet när jag höll morgonbönerna ibland?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar