Efter den senaste tidens anonyma trakasserier, till synes av olika debattörer, men- det är jag ganska så övertygad om - förmodligen av en och densamma och av f. d. fästmannens hårda attacker på dels Sandahls blogg (borttaget alltså igår efter mina önskemål), dels på Storasyster i Vassens blogg (borttaget i förrgår enligt mitt önskemål) är jag urtrött och totalt håglös.
- Låt honom inte ta din energi! sade en till mig närstående.
Men det är lättare sagt än gjort.
Egentligen hade det varit lättare om man hade blivit slagen för detta hade synts.
Såren i själen syns inte. Och framförallt syns inte de gamla ärren, som kanske till och med bara har tunna sårskorpor som lätt rivs av. Då börjar det blöda igen, ibland ymnigt.
Om man som jag har varit med om en fruktansvärd massmedial turbulens, som gick i åtskilliga nummer på förstasidan i lokalpressen, och också i en artikel i Expressen, då minns man detta så tydligt när man på nytt blir hängd offentligt. Hudlösheten, utsattheten och den bristande orken.
Den gången var jag i Sundsvall när det värsta pådraget gick, långt från Oskarshamn och passade min dotters katter medan hon var ungdomsledare på en Röda Korset kurs. Hon läste på Mitthögskolan (numera Mittuniversitetet) på den tiden.
Men då hade jag en vän som stöttade mig och uppmuntrade mig i Stockholm och som kom upp över helgen och värmde min kropp och själ.
Nu har jag varit i offentlig fight med den som borde ha tagit den rollen, men som i stället har hängt mig på bloggarna. Det hade varit lättare om jag hade blivit slagen.
Idag har jag i orkeslösheten funderat på dessa som kränker mig offentligt. Att båda är män därom tvekar jag inte.
Om jag hade varit i min ungdoms skönhet och blomstring, eller åtminstone varit den vackra 40- åringen, hade jag nog trott att det var någon sorts dolt triangeldrama på gång.
Men detta är ju omöjligt i min ålder. Tror jag.
6 kommentarer:
Kom ihåg att du i det här läget själv väljer om du ska stanna eller gå.
Du kan välja att vända ryggen till skitsnacket och inte ta del i det. Omdet bara är skitsnack så kan det inte skada dig via andra heller.
Men om du stannar kvar och tar strid så gör du valet att kunna bli sårad.
Du har själv ansvaret för ditt liv och hur du mår.
Klockan är nu kvart i sex e.m. och jag har legat nästan hela dagen, trots att jag gick till sängs tidigt. Jag har haft fruktansvärt ont, varit trött och mått dåligt. Om"fästmannen med fästmön" och andra ortnamn, så hade det som tant lila nu har skrivit handlat om mig. Jag har tillbringat flera timmar med att få bort f.d. fästmöns kommentarer från Stora Syster i vassens och Ölandsprästens bloggar, vilket delviss har lyckats. Såren i själen syns inte, och att på nytt och på nytt och på nytt bli hängd offentligt gör att det blöder ur gamla sår.
Du har nog drömt eller också har du inte vaknat. Det finns inget på de bloggarna du nämner.
Tillägg:
Det som fanns plockades bort igår av chefred. på Östran via Dag och dagen före av blogginnehavaren på Storasyster. Sluta prata skit och att ljuga! Jag orkar inte se mera!
Och nu är det faktiskt så att nya tant lila faktiskt far med osanningen i det här fallet...
Detta finns att läsa idag på Sandahls blogg:
"Utan betydelse
.
.
.
Så hoppas jag att L.F. inser att hans privata förhållanden knappast är av största intresse för folk här, eller för fp eller för FiSk. Själv är jag ganska less - och uppgiven- inför det flödande förtalet.
Skrivet av: nya tant lila den 26 april 2011 10:30"
Så att det finns kommentarer från din sida med angrepp på L.F. fortfarande läsbara är rena fakta.
(Det intressanta är att detta är en första kommentar i en tråd som handlar om hela andra saker.)
nya tant lila, innan man påstår att andra ljuger kan det vara bra att kolla upp fakta...
Jag förstår ingenting.
Angrepp? Jag försöker ju avstyra en fortsättning med harvande om fp och FiSk. Det är väl inget angrepp. Den kommentaren är inte ny idag. Men det är väl den som Lars har lyckats få bort då!
Men jag lyckades ju inte avstyra något. Se kommentaren efter! Tror någon att fp och FiSk skulle vara intresserade av vad en enskild medlem säger i ett privat sammanhang? Det är fullständigt absurt att komma dragandes med sådant. Jag är inte någon politiker, vill inte ens ha uppdrag just nu. Och yttrandefrihetslagen har väl inte ett dyft med hur jag vill ha mitt privatliv. DET regleras inte lagvägen!
Skicka en kommentar