Frälsningskonceptet

En del människor brukar jag kalla för "superlativmänniskor", ni vet formen superlativ av adjektiven som bäst, främst, snällast etcetera.

Dessa människor - det vet man inte minst som pedagog- måste på något sätt synas mer än andra. Är de inte bäst, så kan de bli sjukast eller också är de värst. Människor som har jobbat med problemungdomar vet att om man kan vrida de där utåtagerande, negativa attackerna och låta personen synas på ett positivt sätt, kan man ibland komma tillrätta med problemen.

Ibland kan man se hur människor som inte klarar av sina studier eller sina jobb, som det var tänkt, blir sjuka, så sjuka.

Eftersom jag har arbetat mycket med folkrörelser och föreningar har jag sett många människor som skapat en identitet genom sin sjukdom exempelvis reumatism eller fibromyalgi, något som ibland har gett framgångar och uppdrag som man aldrig annars skulle ha kunnat få. Ja, och så vet vi ju alla hur stor uppmärksamhet man kan få genom att vara före detta drogmissbrukare eller sexmissbrukare.

Men nu har det dykt upp något nytt inom den kristna världen. Gång på gång ser man hur människor som verkar vara på väg utför i sina karriärer (kan man ana av splittrade CV:n) plötsligt får nytt liv, ny identitet och nya framgångar genom att ihärdigt påstå att de blivit uppmanade av Gud eller Kristus att verka. Visst, det kan var sant, men ibland verkar Kristus ha koncentrerat sig på vissa yrkeskategorier.
Frälsningskoncept kan sälja, ge pengar och framgång. Så länge nu detta varar. För inte tror då jag att frälsning går till på det sättet!

Inte ens om man ihärdigt lierar sig med den bokstavstroende, kyrkliga innegruppen för inbördes beundran och utstötning och förakt för dem med annan bibelsyn. Det brister nog till slut, om det inte är äkta.
Och sedan har jag märkt och undrat över varför det ofta är så fula kvinnor som drabbas så otroligt starkt av Kristi kärlek.

Undantag finns, så klart, men tänk så förtalad och föraktad den vackra "Kristi brud" blev av en del av dessa. Avundsjuka?