Egentligen borde det vara under ens värdighet att skriva på vissa bloggar, sådana som dräller av folk som tror att de genom att sätta sig själva i gräddfil och hänvisa till bokstavstro på Bibeln anser sig ha rätten att ha patent på Gud/Kristus.
Om jag inte hade suttit i styrelsen för KviSk (Kvinnor i Svenska kyrkan) i mitt stift, hade jag nog lämnat kyrkan, men detta är så givande att jag stannar kvar. Vi är också den största KviSk- föreningen i landet. I några stift tycker man inte att sådana som vi behöver finnas, så föreningen får inga bidrag. Det är visst de stiften där man mest har tagit patent på Gud, på rätt tro, och där många tycker att kvinnor inte kan vara var som helst!
För närvarande har jag ingen lust alls att gå i kyrkan. Jag har funderat på varför. Men det är nog så att jag har en känsla av att vi undervisas i oändliga predikningar av en präst som äger sanningen i stället för att vi firar gudstjänst tillsammans. Jag ska nog besöka mässorna i det nyinrättade kapellet i stället så slipper man sitta i bänkarna nedanför den upphöjda predikstolen som en liten skolflicka. Och dessutom i en kyrka som rymmer 1 200 personer. Det är lite ödsligt när det sitter ett tjugotal personer där. Formerna för gudstjänsterna har faktiskt också betydelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar