- Hej alla tittare! säger eller skriker programledaren i tv ibland.
Hejsan, svejsan och sedan kramas det i rutan fastän det är uppenbart att det är första gången (ja eller andra) som folk ses.
Jag gillar den sydeuropeiska, mera känslosamma mentaliteten. Men ibland tänker jag att jag gärna skulle ha bott i det Tyskland där man håller distansen mellan varandra. Där man säger "sie" och inte "du" till och med till varandra på arbetsplatserna.
Kanske bidrar detta till en större respekt mellan människor. Och inte kan det vara så lätt att bli väl intim på en konferens med en arbetskamrat som man niar? Det är kanske så att niandet förhindrar många tillfällen till synd!?
Nej, jag gillar inte hejsan-svejsan stilen. Att låtsas mer eller mindre intim med människor man alls inte känner tycker jag bara är tröttsamt och opassande.
Vi kan också tänka på att det är inte så förfärligt länge sedan man niade här. Det gjorde man när jag var ung. Som nygift kallades jag "fru NN" och jag var ytterst irriterad när exmaken, psykologen, hade lagt bort titlarna med sjuksköterskeeleverna, som han undervisade. Det tyckte jag var alldeles för närgånget. Man sade på den tiden sällan du lärare- elever emellan.
Det där sitter nog lite i en del av oss äldre. När min gamle, artige far låg på sjukhuset och en hejig undersköterska kom in och duade och var allmänt distanslös, kändes det inte bra för mig. Hon var inte oartig, men det kändes påfluget.
Vad säger DU?
1 kommentar:
Nej, det är inte lätt att veta hur man skall bete sig. Här i lokaltidningen har det varit artiklar om hur äldre människor (som var unga och radikala när du-reformen kom) blir förbaskade för att ungdomliga affärsbiträden niar dem.
Om några decennier kommer vi väl ha lärare som blir upprörda över att barnen tar av sig mössan inomhus.
Skicka en kommentar