Jag blir alltid förundrad över med vilken frenesi människor kan ägna sig åt andras synder och deras själars frälsning. Ja, jag tänker nu inte på präster, för det må vara dem förunnat- med tanke på deras ämbete- att se som sin uppgift att rädda själar.
Men andra, vanliga, dödliga församlingsmedlemmar.
Detta skriver jag för att jag just har debatterat med en kvinna på en annan blogg om hennes syndiga församlingssystrar och bröder. Hon undrar varför inte prästerna tar tag i de synder som hon ser! Det verkar dessutom som om hon, som anser sig vara frälst och följer Kristus, är rädd för att bli nersmittad av synden!!!
Ja, tänk vad man kan bekymra sig! En del av oss- sådana som jag själv- har alldeles nog av de egna synderna och deras bot!
4 kommentarer:
Det kom en gång en kvinna till fader Gunnar(Rosendal i Osby) och beklagade sig över att kyrkoherden tillät en viss kvinna att undervisa i söndagsskolan. Denna kvinna hade ett barn utom äktenskap.
"Något sådant har då aldrig jag gjort" triumferade den klagande damen.
"Å, soa synd om frööken" svarade fader Gunnar.
Tack för ett gott skratt!
Men (igen) - du är ju rasande pigg på att kritisera andra och utgjuta sig över det du ser som deras syndiga leverne? :-)
Du menar väl deras syndiga högmod!? Leverne vet jag inte att jag brukar ha synpunkter på!
Däremot har jag synpunkter på att man exempelvis missbrukar symboler så att man har vitklädda brudar med barnen som brudnäbbar. Men detta har inget med levernet som sådant att göra. Ja,och så anser jag att man ska sätta en lägre abortgräns så klart!
Men ack, mina egna syndastämplar är nog många i en dels ögon!!!
Skicka en kommentar