Sedan flera veckor har jag ont i magen. Vissa dagar värre, andra dagar lite bättre. Tanken att sätta igång en utredning känns inte lockande. Alltså väntar jag och ser om det går över av sig självt.
L.F. har lagt ut en lång förklaring om inledningen av vår kontakt. Jag hoppas att han också lägger ut alla de gånger jag har försökt bryta en fullständigt omöjlig relation där irritationen hela tiden överskuggar allt. Men nu är gränsen nådd!
En del människor skyller alltid ifrån sig. De går som förorättade, oskyldiga lamm genom livet, och när saker och ting kapsejsar omkring dem är det någon annans fel, hela tiden.
Jag har sett fenomenet många gånger och mest är det män som står för det.
-Ja, det var NN.
-Ja, det var TT.
Aldrig någon gång de själva.
Jag undrar jag om NN och TT tar något ansvar eller om detta också är personer som bara vill gömma sig och inget annat?
6 kommentarer:
Hur många gånger i det här sammanhanget har du sagt: "Men nu är gränsen nådd!"
När man säger en så kategorisk sak så gäller det att man menar det och kan stå för det.
Gränsen är inte nådd utan överskriden med mycket god marginal!
Det beror inte på mig att jag inte håller det jag säger.
Sedan är ju frågan inför vem man måste stå för det? Mig veterligt handlar detta bara om två personer. Och den andre blir glad när jag inte håller ord.Så?
Så du menar att du inte är i stånd att fatta egna och självständiga beslut? Har du utsatts för tvång eller liknande för att bli kvar i en relation efter det du sagt att det är definitivt slut?
Att säga att man inte själv är ansvarig för att man inte kan stå för det man säger är att frånsäga sig sitt ansvar på ett otäckt sätt...
Inte tvång men hot om förtal, vilket också har verkställts till viss del.
Och det pågår ju för fullt just nu!
Lögner och förtal flödar, för det som skrivs är bara delvis sant!
Det är totalt förvridet och mycket är utelämnat.
Och sedan finns det andra metoder också...
Och nu är det nog!
Luuugn....
Han har ju redan sagt att det inte var du som var källan till informationen. Och även öppnat för att ett av påståendena kan vara ett missförstånd.
Och förtalet som du påstår nu förs fram är ju inte riktat mot dig i vilket fall som helst, så då kan det knappast vara ett hot mot dig?
Ja, men det var naturligtvis inte Bonniers blogg jag åsyftade! Dessutom finns det givetvis ett liv utanför bloggvärlden också!
Skicka en kommentar