I samband med att Aftonbladet har granskat prästers sexuella övergrepp har det uppstått en mycket märklig debatt på några bloggar.
Ölandsprästen trädde så klart genast fram och menade att journalister som själva använde droger minsann inte skulle ha rätt att säga något. Doa-kören applåderade i vanlig ordning.
Så kom L.F. in med stor aggressivitet över hur hemska journalister var och verkade tycka synd till och med om kungen som blev granskad.
Ja, det finns mycket av DDR-mentalitet i det här landet! Och vid vissa tillfällen kommer ränderna från det gamla 68-folket fram med stor kraft. Det var väl synd att järnridån föll, för annars hade det ju, åtminstone där på nära håll, funnits en press som var tystad.
Men det har vi inte här. I vårt land granskar media, och detta är medias uppgift, inte att vara köpt av politiker, kungahuset eller prästerskapet. Den tiden är förbi, tack och lov!
Har man rent mjöl i sin påse behöver man i allmänhet inte frukta media heller.
Men hur var det nu med Å.Green? Han fick visst säga vad som helst, var det inte så?Märkligt, ytterst märkligt att samma människor som förfasar sig när media tar fram missförhållanden inom ämbetsutövningar, kunde kämpa vilt för den mannens rätt att skända och kränka helt oskyldiga människor!
Var finns logiken? Tala om dubbelmoral!
15 kommentarer:
Så du tycker att det är OK att media ägnar sig åt "drev" utan hänsyn till att det faktiskt handlar om människor?
Du tycker att det är OK att t ex Aftonbladet sprider felaktig information, allså rena felaktiga påståenden?
Och ta det lite försiktigt med påståenden om dubbelmoral. Det kan slå tillbaka...
Eftersom jag både har en viss journalistutbildning och har jobbat som reporter några år, vet jag att kraven på att det man skriver om ska vara välgrundat och noga undersökt är höga.
Då borde du inte ge ditt okritiska stöd till t ex Aftonbladet. De kommer gång efter gång med bevisligen felaktiga påståenden.
Jag läser sällan Aftonbladet, men jag tycker det är bra när tidningarna lyfter missförhållanden, inte minst som nu då det har gällt övergrepp inom en verksamhet som ska värna människor.
Jag läser sällan Aftonbladet, men jag tycker det är bra när tidningarna lyfter missförhållanden, inte minst som nu då det har gällt övergrepp inom en verksamhet som ska värna människor.
Granskning är bra, men är det ok att den sker genom att publicera felaktig information?
Aftonbladet har t ex påstått att en konfirmandledare fått anställning i en annan församling trots att han var dömd för en sexuell relation med en minderårig. Detta är en ren lögn eftersom han inte var dömd, utan under utredning. Och detta är långt ifrån enda gången som Aftonbladet publicerar felaktig information eller rena lögner bara för att få till en häftigare story.
Felaktigheter av det slaget kan anmälas, och de är naturligtvis inte okey, men sådant händer i andra tidningar också.
Å andra sidan ska man väl heller inte anställa någon ens under pågående utredning om ett sådant brott. Men jag vet, man är släpphänt mot pedofiler eller f d inom kyrkan ibland.
Men nu handlade min invändning inte om anställningen, utan om man ska försvara "granskningar" som i hög grad bygger på spekulationer, osanningar, snedvridningar - allt i syfte att kittla folks sensationslystnad.
Jag läser 2-3 tidningar per dag, och i de större morgontidningarna skulle man inte ägna sig åt sådant. Och skulle man begå ett fel så kommer det snabbt ett tillrättaläggande.
Jag är inte för drev, men i detta fall ser jag det som positivt att Aftonbladet tog upp detta. Det sorgliga är att det tog ett drev för att kyrkan skulle reagera.
Du skriver, PA, att det faktiskt handlar om människor. Ja, det gör det. Men för mig handlar det framför allt om en människa - en ung kvinna som inte blev trodd. Förövrarnas rätt väger för mig lättare än offrets möjlighet till upprättelse. Och, hon hade inte behövt gå till AB om domkapitlet hade trott henne. Siffrorna visar dessutom på ett djupt oenigt beslut - 4/3 - med tre reservationer från KVINNLIGA ledamöter.
Och, artikelserien handlar om att sätta blåslampan på ett system som i grunden är märkligt - att präster utreder sig själva och att kyrkans lojalitet med sig själv kan få djupt tragiska konsekvenser.
Helle Klein har skrivit bra om detta, och skrev bra om det när det skedde, utan stora reaktioner. Jag tycker att Wejryd agerat bra i denna fråga, och hoppas att fallet nu tas upp på nytt. Det är bra.
Carolina,
Min kommentar om att det handlar om människor är en generell kommentar till hyenejournalistikens arbetsmetoder. Man är beredda att offra både människor och sanningen för att kunna kittla människors sensationsfascination och sälja fler lösnummer.
Om det begåtts ett övergrepp så går man till polisen först och främst. Det är inte domkapitlets sak att vara rättsskipare.
Helle Klein ger jag inte fem öre för. Hon har visat vid upprepade tillfällen att hon ser sin prästroll som en plattform för sin egen politiska agenda och att fakta är sekundärt. Och hon är mycket ovillig att ge utrymme för andra åsikter än hennes egna. På de förutsättningarna har hon byggt upp ett eget "hov" av beundrande ja-sägare.
Och för att slippa påståenden om att jag skulle ge mitt stöd till övergripare:
Alla övergrepp är FEL! Det är inte acceptabelt under några som helst omständigheter.
Men "two wrongs don't make a right". Övergrepp och övergripare ska bemötas med rätt medel - inte med hyenajournalistik, felaktiga påståenden etc. För om vi tillåter "ändamålet helgar medlen" så kan vi komma i en situation där oskyldiga människor utpekas som förbrytare. (Vi minns väl hur det var för ett par år sedan då ett antal fäder helt falskt pekades ut som övergripare.)
Kan hålla med dig angående Helle Klein, och jag är inte en Helle-beundrare - det kan du se om du går igenom kommentarerna på Seglora Smedja. Hon gör mig ofta superirriterad. Men låt oss inte avfärda henne för att hon ibland blandar ihop sin prästroll, för i detta fall har hon rätt. Det behövs en översyn av hur svenska kyrkan granskar sig själv.
Ibland behövs hyenejournalistik som ställer sig på offrets sida. I sexuella ofredande mål är det en gråzon. Julian Assange? Offrens röst hördes tydligare. Han ska ställas till svars. Dominique Strauss Kahn? En hotellstäderska hade något att invända mot Valtuafondens chef? Någon lyssnade på henne. Bra! tycker jag. Berlusconi? Offrets röst hördes tydligare. Rättegång börjar på tisdag.
Hur ser det ut i svenska kyrkan? Varför trodde ingen på offret?
Ibland är det faktiskt bra med det som du kallar hyenjournalistik.
Jag håller med dig, Carolina, fast jag läser inte Seglora Smedja (borde kanske titta på den)Vi hade Helle Klein på temadag i KviSk, annars har jag aldrig träffat henne i levande livet. Men jag tror hon behövs.
Fast, jag befarar, vilket jag tror att även andra med lång erfarenhet från Sv. kyrkan gör, att det mesta har blåst över nu.
Man har en förmåga att på något sätt lägga sig stilla tills stormen bedarrat och allt kan återgå till det vanliga.
Fast något blir det kanske ändring på, och det är ju bra om något fall blir uppklarat som har mörkats. Alltid något vunnet!
Nu har ju tyvärr pressen blivit snuttifierad på ett annat sätt än förr. Det görs inte så mycket uppföljningar. Det blåser upp och lägger sig. Samma sak gäller lokaltidningarna, något som jag någon gång har klagat på här i Blekinge då en uppföljning vore önskvärd.
Jag kommer ALDRIG att acceptera hyenajournalistik som styrs av sensationslystnad. För inte är det offren som är intressanta för Aftonbladet...
Medias granskning ska ske seriöst! Man behöver inte vara oseriös för att kunna granska tufft.
I fallen med Assange, Strauss-Kahn m fl så har saken hanterats via rättsväsendet. DÄR hör även svensk granskning av pedofiler hemma, inte i SvK:s domkapitel.
Och om man har råkat få en präst anställd som har varit pedofildömd?(hypotetiskt) Är detta lämpligt? Det kan du inte gå till domstol med.
Skicka en kommentar