torsdag 10 januari 2013

Att fira eller inte fira, det är frågan.


 
Jag närmar mig en milstolpe, och det känns lite konstigt. Det finns de som anser att man är ur tiden vid 50 års ålder, de som säger att då kan man inte längre få några jobb- ja, och inga män heller så klart. Några tror att den möjligheten upphör vid 25 års ålder. Från min ungdom minns jag ett äkta par som vi, min dåvarande kärlek och jag, umgicks med och så lämnade mannen frun och hon begick självmord. Hon skulle aldrig ha  kunnat få en ny man för hon var 32 år gammal minns jag att min fästman sade. Pyttsan! Det är till att veta lite om Livet!
 
Men nu handlar det inte om 50 år, inte ens om 60 år, utan om 70 år för min del! Det är ju inte klokt! Kan man gå till torgs med detta när man fortfarande arbetar inom turismen? Ska man fira det överhuvudtaget? Egentligen är det ju sorgligt att ha blivit så gammal!
I vår är det 50 år sedan vi tog studenten i min klass. Många av oss har fortfarande kontakt. Vi var bara tjejer, de sista tjejklasserna på vår skola, för året efter hände det hemska att det kom in killar på det gamla, anrika läroverket för flickor. Efter studentskrivningarna hade vi sytt nunnedok med texter om att klostertiden nu var slut och sista nunnan åkte ut. Jag har kvar doket i en garderob någonstans.
 
Någon påstod häromdagen att jag var blond. Det är inte sant längre, för jag är gråhårig. Mitt hår var mycket blondare. Men jag färgar det inte, och har nästan helt slutat sminka mig. Ja, jag har dessutom svårt att se ögonfransarna utan glasögon.
 
Men för att lite sticka hål på det där med åldern så kan jag ju berätta att jag
fick nytt jobb vid 57 års ålder och sedan ytterligare ett vid 58 år.
Jag tog ut en högskoleexamen med inriktning tyska vid 60 års ålder. Fortsatte läsa franska, tyska och grundkursen i latin vid universitet efter pensioneringen och gick efter ett par år två guideutbildningar.
Dessutom förälskade jag mig vid 67 års ålder och förlovade mig.
Visserligen är han ingen ungdom (om än något yngre än jag) men det är inte jag heller.
 
Så det där med ålder är ju faktiskt något ytterst relativt.
Frågan är hur öppen man ska vara med sin! Man ska kanske börja ljuga!?
 

2 kommentarer:

LFL sa...

Nu blev det väl ändå fel? Vem mer är inte yngre än du? Du skrev ju att inte heller du är yngre än du själv.

Duktig fotografik du har, för resten. Verkligen lyckats fånga skapelsens skönhet. Har du tänkt skänka bilden till någon kyrka som altartavla?

nya tant lila sa...



Har skrivit dit en parentes!