Alla mår dåligt, men allting är bra!

Känner ni till de där fasadfamiljerna, där man gör allt för att hålla polityren och fasaden av ett lyckat och framgångsrikt liv?

Har ni träffat de där ekorrmänniskorna som försöker springa från sin ångest? Eller de som alltid säger
-Jo, det är så bra så!
Hur jävligt livet än är!

Familjerna, där man äger varandra, och alla är lika ofria och i grunden olyckliga.

Tills...
någon bryter ihop
eller
någon blir symptombärare på den sjuka miljön
eller
någon helt enkelt inser att man bara lever en gång och att ingen har rätten till ens liv

och sticker...
iväg...
till räddningen...

Ja, så finns det ju de som mördar varandra också, fast det hör ju tack och lov till ovanligheterna!