måndag 21 januari 2013

Vita kränkta män och ett missat kärleksbudskap

Diskussionerna på vissa bloggar är mycket avslöjande.
Jag har nu i ett par års tid följt både ölandsprästens och biskop Bonniers bloggar. De plus ett par kvinnliga bloggar är de enda jag läser, för egentligen är jag ingen bloggläsare i ordets egentliga betydelse. Det finns intressantare saker att syssla med, tycker jag.

Men det som är mycket betecknande för en del kommentarer och också inlägg på ölandsprästens blogg är den manliga överlägsenhetsstilen och det djupa kvinnoförakt som skymtar fram både på och mellan raderna. Män, som verkar lida av stor brist på charm, ständigt verkar vara kränkta av olika anledningar och som visar en djupt rotad misstro mot kvinnor och kvinnors kompetens. Den yttersta nedvärderingen är naturligtvis att Gud inte skulle kunna utse kvinnor till att föra kristendomen och sina budskap vidare.

Kärnbudskapet verkar man dessutom missa rejält. Man fördjupar sig ofta i någon sorts navelskåderi och skroderar med vem som är mest beläst och bollar teorier och tolkningar mot varandra.

Men budskapet att man ska göra mot medmänniskan det som man vill att han/hon ska göra en själv, det verkar totalt bortblåst.(Matteus 7:12)

Kvinnor är en lägre klassens varelser. Sådana som man spottar på och föraktar, bildligt och kanske bokstavligt.

Givetvis blir den här sortens charmlösa, harvande män otroligt trista och ointressanta i längden. Vem orkar med dem?

1 kommentar:

f.d. flygsoldat sa...

Dom har börjat med en kvinnlig fan i Helvetet. Den manliga djävulen har dom skickat till Himlen för att han ska plågas av att höra haropmusik hela dagarna och nätterna.