Det har inte hänt ofta, men det har hänt, att liksom all kraft har runnit ur mig.
Detta har varit i situationer där jag har känt mig helt låst och inte upplevt att jag har förmått att påverka situationen, eller då jag på annat sätt har tyckt att jag har stått och stampat.
Samtidigt har det ju varit så i livet att om man har varit sjuk på något sätt och sedan tillfrisknat, då är man väldigt glad över en vardag då allt är som vanligt, bara en helt vardaglig tillvaro.
Själv har jag en förmåga att uppbringa stor kraft när livet går på räls, när jag upplever glädje eller stimulans.
Jag ser fram emot att komma upp till universitetet i Växjö igen och få lite nya inblickar i tyskt arbetsliv. Sådant ger mig kickar.
Det är också bra att studera på våren för det blir ju ljusare och ljusare för varje vecka och inte tvärtom som det är när man läser på hösten.
Livet är ofta en lång rad prioriteringar och består av många val. Vill man må bra gäller det att välja rätt. Själv har jag med tiden ibland (inte alltid!) lärt mig att välja bort sammanhang och till och med vänner som jag inte känner mig riktigt väl hos. Det kan ta tid att se mönstren, men när man väl blir varse dem måste man fråga sig själv hur man vill ha sitt liv och vad man kan göra för att påverka det.
Är du framåt och duktig löper du dubbel risk att utsättas för människor som vill förminska dig för att själva känna sig större. Så många gånger man har velat säga detta till människor när man har sett mönster i deras omgivning. Men det är inte alltid möjligt att göra det!
Hur mycket utbrändhet är inte egentligen glädjelöshet? Trötthet ska botas med glädje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar