fredag 1 augusti 2014

Någonting jag inte minns

Så fort jag hade vaknat visste jag det. Jag hade haft en dröm som jag borde minnas. Det finns liksom kvar en sorts stämning inom mig, men drömmen den kan jag inte komma åt.
Det där som finns inom oss kan dyka upp plötsligt. Som när man hör en melodi från det förflutna och så får man en hel kedja av händelser serverade i sina minnen.
Jag bär tveklöst på mycket. Ibland känner jag det starkt. Många separationer, många uppbrott, många ändrade vägar i livet.
Kanske var det därför jag envist höll fast vid mitt hus här i Blekinge när jag jobbade i Småland. Det var till salu när vår far dog, men då backade jag och behöll det. På något sätt blev det för mycket med en nära anhörigs död och ett hus som såldes. Det var ju tur att jag hade gjort så när jag sedan kom bort från tjänsten jag hade. Då kunde jag återvända hem, och detta var mycket glädjande och positivt. Jag fick också möjlighet att komplettera min lärarutbildning till att även passa högstadiet ämnesmässigt. Den tyska jag läste in visade sig ju vara en guldgruva, den gav mig både glädje, jobb och senare guideuppdrag. Inget ont utan att det har något gott med sig, som bekant.
Men hur var det med drömmen? Jag känner att den sade något viktigt till mig. Undrar om den dyker upp under dagen.





Inga kommentarer: