Nej, jag skulle inte betrakta mig själv som feminist. Jag tror på olika roller, men samtidigt är det väl självklart att kvinnor ska ha rättigheter som de genom århundraden har förvägrats. Tänk bara på att kvinnor förr inte ens var myndiga, utan deras äkta hälfter bestämde över dem.
Att feminism och prästämbetet skulle ha med vartannat att göra kan jag inte alls se. Kan inte en kvinna vara kallad av Gud utan att vara feminist?
Men jag förstår inte den aggression, och som det tycks, rädsla för feminism som framkommer ibland. Kvinnor är väl kvinnor även om de är feminister? Precis som kvinnor är kvinnor även om de är lesbiska.
Själv anser jag att det är männen som har den förtryckta rollen. Det måste vara förskräckligt att vara man och känna alla de krav som den rollen kan innebära. Ska vi ha ett mänskligare samhälle, menar jag, då ska vi börja med att förändra mansrollen.
Och det är kanske som en man i mitt förflutna en gång sade
-Lisbeth är jämställd tills hon kommer till en stängd dörr. Då stannar hon och väntar på att en man ska öppna den!
Så är det nog! Men förstår dagens män detta fenomen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar