En storskrävlande komminister på Öland öser sitt förakt över andra kolleger inom Svenska kyrkan. Fancluben och SD-medlemmar och sympatisörer jublar. Visst, det är ju så man vill ha det!
Men det roliga är att någon i fancluben inbillar sig att mannen ifråga är fruktad. Av vem? För vad? För att kunna bli fruktad måste man ha makt. Och makt har man knappast som deporterad komminister långt uppe i norra Öland. Dessutom snart en pensionär som väl får vänta så där en trettio år på att äkta hälften ska följa i de spåren. Om hon nu får fortsätta att vara präst! Och om hon orkar! Det hade inte jag gjort i det klimatet. Men man kan ju vara masochist också- bara en lös spekulation!
Nej, makt har man knappast för att man storskrävlar på några bloggar eller ens i högerextremistiska tidskrifter.
Makt får man genom sina positioner, och positioner får bara de människor som inger förtroende.
Egentligen är nog en del i denna fanclub en ganska sorglig samling människor, som kanske lever fastklistrade i roller som de inte kommer ur och som har den enda säkerhetsventilen för att kunna andas att sitta där och skriva anonyma kommentarer. Pinsamt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar