onsdag 13 februari 2013

Går ränderna ur?

Nyligen har Therése Söderlind gett ut en bok som väver in nutiden med det som hände på Bålberget 1675 då 65 kvinnor, 2 män och fyra unga pojkar blev avrättade för trolldom i den sista stora häxbränningen i Sverige.
Jag har på min guideblogg http://lilaguide.blogspot.com i ett tidigare inlägg skrivit om häxbränningen i Ronneby 1675 där processen bland andra leddes av kyrkoherden Knut Hahn som senare fick ge namn åt gymnasieskolan i Ronneby. (som tack?)

Häxprocesserna intresserar mig, mest för att jag tror att det finns ränder kvar i nutid. Det bedrivs någon sorts häxprocesser även idag inom Svenska kyrkan, men man bränner inte folk på bål längre, utan man löser ut dem eller fryser ut dem.

Ränderna går nog inte ur så lätt! Gjort är gjort och det kan ge ringar på vattnet. En del av tänkesättet finns garanterat kvar.

2 kommentarer:

nya tant lila sa...

LFL har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Sätt ner foten!":

Initiativet till häxprocesserna i Torsåker togs inte av kyrkan utan av landshövdingen Sparre, som ledde Kungliga trolldomskommissionens arbete i norra Sverige. Landshövdningen gav den unga prästen (vad han nu hette) i uppdrag att spåra upp alla häxor i pastoratet. Det är en grov historieförfalskning när man ger kyrkan hela skulden för häxprocesserna. Lärdomen för kyrkans del blev väl att hålla kristendomen ren från hednisk vidskepelse, som under tiden för häxprocesserna var vanlig bland både "hög och låg". Trolldom var långt in på 1700-talet ett brott enligt lagen.

nya tant lila sa...

Föregående kommentar måste har blivit insänd på fel inlägg av misstag, varför jag har kopierat den hit.