Just nu lär många kvinnor vara oroliga över att det har kommit larmrapporter om att silikoninläggningar i brösten kan vara farliga.
Självklart förstår alla att bröstopererade kvinnor vill rekonstruera brösten, men att stoppa silikon i brösten för att de ska se bättre ut, det är för mig som att försöka efterlikna en barbie-docka. Och det är kanske det man vill.
Jag funderar också över hur det är med det sexuella om partnern vet att han smeker uppstoppade bröst, eller hur kvinnan kan känna njutning av att någon tar på hennes silikonbröst. Här är det något som inte stämmer för mig. Lever vi i en totalt konstlad värld?
Men egentligen är detta att man inte kan ha sina egna bröst ett led i något mycket större. Det finns ju kvinnor som låter sina läppar bli opererade så att de ser ut som läpparna på en inföding som har haft en ställning på munnen för att få läpparna att bli större. Det finns unga kvinnor som låter operera sina ögonlock innan de ens är i närheten av att vara gamla.
Vad vill de åstadkomma med det här tramset? Bli mera älskade?
Men kärleken fungerar väl inte så att man säker egenskaperna i första hand. Önskas välsvaravad 30-åring, storlek 38, med uppstoppade bröst?
Nej, det är ju tvärtom. Blir man förälskad i någon som är tjock så blir plötsligt tjockisar attraktiva. Har den älskade flint, börjar man kanske tycka att flintar är väldigt tjusigt.
Så är min erfarenhet. Och den är inte ringa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar