Måste det inte finnas ett grundläggande fel i det här samhället nu?
Den ena verksamheten efter den andra verkar krascha, och det är som om helhetsperspektivet helt har gått förlorat. Den ena handen vet inte vad den andra gör.
Är det konstigt? Jag tänkte idag på de nya kommunikationsformerna genom de sociala medierna. Någon slänger ut något, nästan som en monolog. Möjligtvis svarar en eller ett par på detta med nya monologer. Det är sällan man går in i verkliga diskussioner med varandra. Snarare är det som om man föreläste för att få rätt, och så föreläser nästa och nästa, och så väntar man att någon ska göra tummen upp eller tummen ner. Man slänger ut kommentarer snarare än att "samtala".
Facebook är ännu värre. Ibland kan du följa varje steg en människa tar, vad middagen har bestått av och så kan du se hela familjealbumet på nätet. Att folk vågar lägga ut sina små barn eller barnbarn!
Vi har ett samhälle där sololirare visar upp sig i mycket hög grad. Ett samhälle med oändliga möjligheter ett lägga ut sitt JAG till allmänt beskådande.
Vi har massor av sololirare, men var finns dirigenten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar