Är det så att jag är ovanligt dålig på att släppa det förflutna? Eller är vi många som på något sätt lever våra liv i en cirkel, där vi inte riktigt kommer ur det förgångna, som vi bär med oss hela tiden. De nya sociala medierna gör naturligtvis sitt till för att man plötsligt kan trilla över människor från en helt annan period i ens liv.
Jag beundrar dem som har bott kvar hela tiden på samma ställe och dessutom med samma man!
Men ofta har man då gjort annat som att man har rest mycket.
Det tar ju tid att få fäste på ett nytt ställe, och ju mindre orten är desto svårare kan detta vara.
Jag håller på att ömsa skinn genom att jag har bytt politisk hemvist eller rättare sagt parti. Det nya är nog rätt hemvist för jag har med åren blivit rätt så konservativ och har lite svårt för fp:s gränlöshet. För mig är inte detta att vara liberal detsamma som att vara gränslös, men nog upplever jag att det är så ibland.
Just nu känns det lite ovant. Vi får se vad som händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar