- Vi vet vem du är!

Ni, som är mina läsare, vet att jag inte har kunnat arbeta som guide i sommar på grund av en skada på benen. Men en guidning hann jag med. Och där gjorde jag nog bort mig genom att inte tro att de läste Blekinge läns tidning i Kristianopel, som de flesta kom ifrån. Så klart att de gör det! Men för mig ligger Kristianopel väldigt nära den småländska gränsen, och det är faktiskt lite halvdanskt, vilket förstärks av deras flaggningar på platsen.

Jo, mina gäster visste vem jag var, sade de, för de läste BLT, och där har jag ju figurerat ibland i såväl artiklar som insändare/debattartiklar.
Det händer också ganska ofta när jag är ute någonstans att jag får positiva kommentarer om det jag skriver av människor som jag inte känner. 
Lite förvånad blev jag- fast det borde jag nog inte vara- över att man på kyrkokansliet kände till min bloggsignatur och min blogg. Men visst, människor bevakar det som skrivs om dem ibland. Det gäller att ha rätt ord i rubrikerna om man vill bli läst! Och sedan gav mitt öppna brev till den avgående ärkebiskopen 1000 besökare på två dagar eftersom en känd präst länkade till inlägget.

Idag blev jag omnämnd som en av medlemmarna i Dag S:s doakör av en kommentator här i närheten på Dags blogg. Det var, som en annan kommentator än den som skrivit detta skrev, roligt. Något sådant har jag aldrig tänkt mig att jag skulle identifieras som! Och denne andre visste vem jag var och var jag bodde, men skrev under signatur.
Vi syns nog mer än vi är medvetna om! 
Kan det vara därför som inga förlag verkar intresserade av mina alster? Eller är på grund av min ålder eller för att jag numera bor på landet? Jag tror faktiskt att det jag skriver skulle vara säljbart!
Jag tror ju fortfarande att jag ska bli jättekänd som författare och bli en av dem som hade det så svårt i början att bli publicerad!
Men visst, man kan ge ut sina böcker själv, men det är ju som...
om det inte skulle gå!

Bilden från Kristianopel. Lägg märke till flaggorna!