Inom KD, och tydligen också inom andra partier, måste kandidater till förtroendeuppdrag skriva på en försäkran, där det bland annat står att man omedelbart ska underrätta partiavdelningen/distriktsstyrelsen om något dyker upp som kan vara misskrediterande.
"Jag ska så snart misstanke finns, att jag kan hamna i en situation där förtroendet kan ifrågasättas, omgående informera partiavdelningen/distriktsstyrelsen om detta och komma överens om lämpliga åtgärder."
I den nu uppkomna situationen i KD i Blekinge, där en kandidat på riksdags- landstings- och kommunlistan till Karlskrona visade sig vara dömd för stöld av en upphittad plånbok, som enligt innehavaren, innehöll drygt 500 kronor, visste ingen i partiet om sanningen. Det var en helt annan historia som hade serverats gruppledaren, vilken han meddelar idag i lokaltidningarna.
Historien uppdagades när media upptäckte att det fanns en skuld till brottsofferfonden på 500 kronor som inte var betald och hade gått till Kronofogdemyndigheten. Så rullades sanningen upp.
Det kvittar för mig om avsikten har varit god och kristdemokraten hade tänkt att lämna plånboken till polisen, men inte kommit sig för detta. Vad hon borde ha gjort var att inte ta den med sig från varuhuset, utan hon borde ha gett den till kassörskan.
Att behålla en plånbok hemma i flera veckor, som dessutom tillhör en gammal människa, tyder på så stor brist på empati att bara detta är nog för mig att säga nej till en sådan kandidatur. Förstår man inte vilket trassel och vånda detta ställer till med för den som har förlorat plånboken är det allvarligt!
Så kristdemokraten ifråga kan vara säker på, att även om hon inte hade ljugit, så hade händelsen som sådan- dessutom så sent som 2012- varit nog för mig för att arbeta mot förslaget på hennes plats på listorna till landstinget och riksdagen. Att hon sedan ljugit och berättat en helt annan historia för flera i partiet gör naturligtvis saken ännu värre.
Ingen kan förvänta sig att politiker är perfekta. Men det finns naturligtvis gränser för vilken sorts brister man kan visa i ett parti som går i täten för äldrefrågor! Brist på empati för äldre är en allvarlig sak! Och att ljuga och att undanhålla den här sortens sanningar är allvarligt.
PS Jag har just noterat att Lars Flemström har skrivit ett helt förvirrat inlägg om den här stölden på sin blogg. Detta inlägg har ingenting med sanningen kring den att göra. DS
Lars Flemström förstår inte varför jag skriver att han är förvirrad. Men han har ju totalt förvrängt hela historien.
För det första är naturligtvis det allvarliga i första hand stölden och i andra hand, det som kristdemokraten till slut stupade på, att hon hade ljugit och gett en helt annan historia om plånboken.
Det var inget fegt agerande av oss i nomineringskommittén att först sätta in en straffad, och sedan inte stå för detta, av den mycket enkla anledningen att vi inte hade en aning om stölden eller straffet eller skulden som gick till Kronofogdemyndigheten. De som hade fått veta att det fanns en plånbok, som saknade pengar, hade alltså fått en helt annan historia till livs.
Sedan har L.F.ingen aning om straffet och spekulerar om detta.
Det handlade alltså för KD om lögner och om bristande trovärdighet och det var inte några fega kristdemokrater, som inte vågade stå för sina nomineringar, eller om journalister som dömer! Historien var ju på L.F.:s blogg totalt förvriden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar