Öde efter sommaren

Mitt i det elände jag har haft sedan i april får jag ändå vara tacksam över att jag bor som jag bor. En minut ut i skogen och några kilometer från havet. Ännu vågar jag inte ge mig ut att köra mer än ett par mil, men ofta kör jag ner till havet. Det är öde på campingen nu. En del människor bor i sina hus, några bor där väl permanent, tror jag. Och havet är så vackert!