Så var det för en tid sedan också. Tröttheten var kompakt. Jag ville helst inte gå ur sängen på dagarna, och jag hade svårt att röra mig. Någonting var fel, det var helt uppenbart för mig. Min energi var all världens väg.
Det är inte alltid så lätt att räta upp sitt liv när skeppet ligger på stark slagsida. Då behövs det verkliga krafttag, eller kanske hellre att man besinnar sig och blir extra stilla för eftertanke.
Vi har förmodligen bara ett liv. Kanske är det svåraste av allt att ta hand om sitt eget liv och att se vad som är bäst för en själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar