Lilatankar är en blogg med personlig tolkning av händelser i omvärlden, tankar om religion och kyrka och med erfarenheter från mitt liv.
fredag 12 oktober 2012
Mobbning växer uppifrån många gånger
Vad är det som gör att människor råkar in i ett drev?
Är de speciellt svaga? Eller är de tvärtom starka och annorlunda?
Sticker de ut? Försöker de vara alltför osynliga?
Jag tror inte att man kan säga att någonting av det ovanstående är det som gäller, för faktum är att vem som helst kan bli mobbad. Man hamnar på fel ställe, i fel tid, bland för en själv fel sorts människor, miljön är negativt laddad och de söker omedvetet en syndabock.
Men hur kan det då få löpa på och bli till ett drev, det som kanske börjar som en krusning på vattenytan?
Jo, då har det på något sätt sanktionerats på högre ort.
En anställd blir inte mobbad av arbetskamraterna om chefen har den anställdes öra. Det är först när chefen gett sitt osynliga ja till det som händer som det får fart.
En chef som har styrelsens fulla förtroende råkar nog inte heller illa ut. Men förtroendet kan ge vika med tillräckligt mycket förtal, så klart.
Mobbningen av en elev fortsätter garanterat om lärare anser att eleven får "skylla sig själv". Ja, det kan till och med vara så att mobbningen startar med något missnöje som läraren visar eleven.
Från min egen skoltid minns jag hur en lärare i småskolan (så hette det på den tiden) kallade en elev för "slarvan". Det fick hon heta bland kamraterna därefter.
Nej, mobbningsproblematiken är inte enkel. Det är många faktorer som samspelar innan det stora drevet kör igång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar