Vi har sett dem under valrörelsen, där de har skrikit och gapat, kastat stenar och ringt i kyrkklockor när talaren vid ett möte inte har passat dem.
Detta är en del av folket som brukar gå ut med att de "gillar olika".
Nog verkar det som om de är de mest intoleranta av alla!
Själv ströks jag igår från en facebook för att jag ifrågasatte att man kunde döma en person (SD) efter vad han hade sagt år 1998. Då ville facebookvännen ifråga, som jag väl har varit bekant med i ett femtontal år, inte längre ha mig på sin facebook.
Men måste man inte vara lite klok?
Jag har själv ömsat skinn ett antal gånger politiskt sett. Inte är jag idag samma person som stod på barrikaderna och skrek "Oj, oj, oj tjejer..." på 1970/80 talet!
Livet ändrar människor och ibland slipas man av, ibland blir man mer och mer lik sig själv, som jag och några väninnor har konstaterat när vi har mött människor som vi inte sett på flera år.
I mitt liv finns vänner och släktingar med väldigt olika politisk uppfattning. Det finns de som är röda kommunister, och det finns utlandsboende som har gratulerat oss svenskar för att SD har gått framåt.
Själv röstade jag på tre olika partier i valet, vilket säger ungefär allt om var jag står och vad jag är! Delad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar