Svaret är både enkelt och komplicerat.
Jag hittar väldigt lite av godhet i bloggvärlden, men väldigt mycket frustration, ilska, okväden, förlöjligande och revirtänkande i olika former.
Att vara med i detta blir som att åka en karusell, som går fortare och fortare. Till slut blir man ju så vimsig så man vet knappast hur man får stopp på den för att kunna stiga av.
Jag försöker hitta det goda i tillvaron och i mig själv. Därför var jag tvungen att stänga av både bloggvärlden och vissa kontakter.
Ha en god fortsättning på julfirandet!
Jag hade skrivit ett inlägg efter detta, men det är borttaget eftersom ingenting som jag skriver tolkas rätt av en läsare, allt förvrängs till oigenkännlighet.
1 kommentar:
Det är precis så det är. Du är inte ensam om att tycka det. Ibland kan det vara mycket tragiskt.
Skicka en kommentar