Eftersom jag har haft mycket tid nu i jul, för katten är inte så krävande som gäster, så har jag passat på att lyssna på julsånger från förr.
Ständigt återkommande i texterna är längtan efter julen förr, om längtan hem, om längtan till mor och far och till barndomens jular.
Jaha, och hur kommer nutida generationer att se på sin barndoms jular?
Som barn firade vi jul med hela släkten hemma hos mormor och mostrarna, som hade en villa mittemot vår. Enkelt och bra, det var bara att gå igenom häcken mellan trädgårdarna. Där fanns ofta mycket folk.
Sedan var det liksom slut på att vara på ett ställe. När jag var nygift skulle man plötsligt mitt i sitt eget julfirande köra iväg till ett julfirande i släkten någon annanstans.
Hur ser julfirandet ut för familjerna idag i dessa skilsmässornas tidevarv? Var är hemma?
Min exmake och jag har firat de flesta jular tillsammans med båda eller ett av barnen efter skilsmässan för snart 30 år sedan. De flesta, inte alla. Det går ju när ingen har gift om sig. Enstaka dagar kan man ju alltid hålla fred, innan gamla mönster dyker upp...
Nej, det blir nog inte så många sånger om gamla jular hemma hos mor och far för våra ungdomar. Hur kommer de att se tillbaka på sina jular och högtider?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar