Det är snart trettio år sedan skilsmässan, väninnan flyttade till Rom i början av 1960-talet och italienaren har jag inte sett sedan 1982, då han var på besök.(förlovade1964-1966)
Och så upptäckte jag just ännu ett nyårsmejl från en f d arbetskamrat från 1970-78, väninna fortfarande, och hennes man. Vi började jobba samma dag 1 februari 1970. Sedan den dagen jobbade jag heltid i hela mitt yrkesverksamma liv, med två gånger fem månaders föräldraledighet!
Det finns en speciell trygghet i de här gamla kontakterna.
Tack för gamla, goda vänner! Det är ju den sortens människor som är värdefulla i ens liv! Människor som får en att må bra och som känner en väl och på ett annat sätt än nya vänner gör.
3 kommentarer:
Härligt vännen. Jag blir riktigta avis.
Nädå, jag gläds med ej.
GOTT NYTT ÅR!
Oj vad det hålls på med allt möjligt där inne hos Flemman.
Jag citerar min väninnas älsklingsuttryck.
- Alla karlar är tuppar-
LF står på min favvislista som Flemman. Det är så lätt att hitta.
Förresten fick jag nästan vara med på ett hörn i blogginlägget hos LF.
Kul,kul.
Jag är en synnerligen respektlös varelse, när det gäller att ha respekt för det, som inte behöver respekteras.
Fridens liljor önskar en absolutist.
Jag vet.
Det låter trist.
Men det är sant och visst.
Ja, han ligger ytterst risigt till för närvarande-värre än vanligt.
Jag är inte absolutist, men eftersom jag ofta får hjärtklappning efter bara ett eller två glas vin dricker jag nästan aldrig vin när jag är ensam. Och som jag bor blir man nykter för man måste alltid köra bil när man har varit någonstans.
Skicka en kommentar