Tillbaka till ett gammalt liv

När jag besöker min dotter och hennes familj i Stockholm passerar jag i grannkommunen det hus vi bodde i under två års tid på 1990-talet i Flemingsberg. Jag är också nära Drevviken, där jag tillbringade min barndoms somrar och åker förbi Tumba, där jag hade en vän i många år, om än med pauser emellanåt.
Sedan händer det att jag åker förbi min döda mosters lägenhet på Östermalm, ibland på väg ut till kusinen och hans fru på Lidingö.

Vid dessa resor passerar naturligtvis minnesbilder från mitt förflutna förbi mig. Det är som om jag gör ett tidshopp tillbaka till ett tidigare liv, långt borta från stillheten och lugnet i min by i Blekinge.
Men under dessa år hade jag också mitt hus här i Blekinge. Jag minns hur jag en vår, då jag tyckte att regnet aldrig tog slut, tänkte på mina syrener som blommade i trädgården och som jag inte fick se. Det var en lång vår.
Nu får jag se mina syrener igen sedan många år, och de nio år då jag arbetade på annat håll i landet känns avlägsna när jag är här. Det är bara när jag passerar förbi min gamla bostad i Stockholms södra förorter som jag är tillbaka i tiden.