Förr tänkte jag att om man vill ha förändring måste man först peka på det som är fel.
Men risken är att man inte kommer längre. Att man blir en ständig felpekare.
Just nu känner jag hur viktigt det är att vi är Ljusets bärare i stället för att ständigt harva och klaga.
Jag tror att det är genom att lyfta fram det som är vackert och kärleksfullt i tillvaron som vi kan övervinna ondskan. Den har så många hantlangare ändå! Eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar