Men så träffade jag den man som jag snart gifte mig med och som blev far till mina barn, och då blev hela livet kullkastat, och jag fick bruka allvar. Jag läste konsthistoria som mitt huvudämne i min examen och sedan litteraturhistoria och nordiska språk, och det blev i den senare delen som jag sedan mest har haft min försörjning som lärare, även om huvudområdena i min folkhögskollärarutbildning är estetiska ämnen och moderna språk. I vart fall tills jag fick börja på nytt efter en kapsejsad rektorstjänst och vidareutbildade mig i tyska och musik.
Och skapandet? Skrivet har jag alltid gjort. Ett oändligt antal debattartiklar och berättelser och dikter i de två skrivarklubbarnas tidskrifter. Men jag slutade rita, vilket jag gjorde mycket förr.
Nu får jag glädje av detta i akvarellmålningen.
Men fortfarande, trots att jag nu är pensionerad från lärartjänsten är jag ganska ofta på konferenser och möten, och uppdragen växer, som de inte skulle göra.
Men djupt i mitt hjärta känner jag att mitt rätta jag är i skapandet. Jag behöver verkligen uttrycka mig konstnärligt för att må bra.
Det är nog dags att börja sitt rätta liv, tror jag.
Och så får man hoppas att man får några år till det!
Fast först ska jag städa och röja.... och snart måste jag ut i trädgården...
Fast en del blev gjort i höstas...
Huset är grannens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar