Mannen och jag, han som jag kämpar med och mot sedan drygt två år, träffades genom ständiga fighter på en blogg. Det var oväntat och inte alls okomplicerat. Man tar nämligen in någon i sitt liv som har delat sina tankar och sina livserfarenheter med en massa människor i bloggvärlden, om det är en flitig bloggare. Ja, så också jag, förvisso! Fast mest på min egen blogg.
Jag minns hur jag gång på gång frågade i början: "Vem är du?" Jag ville ha yrke, bostad, ålder, familjeförhållanden etcetera, etcetera. Tyckte att jag kände till många tankar, men inte vem personen var.
Som svar fick jag att han visste allt om mina jobb och examina, men ingenting om vem jag var.
Ja, bloggvärlden är märklig.
Genom bloggar och facebook har jag fått ansikte på framförallt en del intressanta kvinnor. De har blivit ganska kända för mig. När jag läste om en som hade rest och besökt en bloggkompis i utlandet var detta riktigt häftigt, tyckte jag.
Men de andra som också finns med, vilka är de? De som är helt anonyma genom att bara ange "Anonym" eller ett förnamn som är okänt för en. Och vilka är alla de som läser som aldrig kommenterar?
Runt ens texter finns människor, som säkert är ytterst intressanta, men helt okända- eller kända, men kamouflerade. Det vet vi inte! Ibland möter man någon som berättar att han/hon regelbundeet läser vad man skriver.
Jag har skrivit både debattartiklar och artiklar i tidningar,
men bloggen är annorlunda. En blogg är en del av ens person. Man ger ut, för det mesta utan att få något tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar