Vad det blev

Ibland undrar man vad man gör. Det har jag gjort idag. Borde jag inte flytta härifrån?
Bokskogen är alltid vacker, hela året, men idag gick jag åt andra hållet på min lilla skogspromenad. Det är förvisso en lyx att ha två minuter till skogen.(kanske bara en minut)
Sedan gick jag in och städade, lyssnade på Bach, Beethoven och Mozart och bakade därefter en ganska lyxig räkpaj med purjo, fetaost och sparris. Just när jag hade lagt på sparrisen, efter 25 minuter i ugnen, kom jag på att jag hade glömt att blanda grädde/mjölk i äggsmeten. Det var därför det var så lite vätska! Nåväl, jag hällde faktiskt över lite grädde vid upptäckten, och det fungerade. Och pajen var jättegod. Sedan satte jag äppleskivor med sirap i ugnen och åt dem med vispad, kall grädde.

Men jag tänkte att nej, så bra mår jag inte. Det känns som om jag hela livet har levt i en sorts relationsförbannelse, där en slags tema-med- variationer relationer har förtärt mig och tagit min energi.
Varför? Det är för sent att terapeutas nu!
Detta var den sista mannen i mitt liv! Garanterat!
Fast det kommer nog att ta lite tid att komma igen. Och så får man hoppas att man inte blir störtkär på nytt! Förälskelser, yngre läsare, har inget som helst med ålder att göra! Bara detta att man borde vara klokare och akta sig. Men det gör man nog sällan.
Om man nu åtminstone vann på Lotto ikväll! Eller fick en trevlig kommentar på bloggen som lyfte lite!
Jo, en sak till har jag gjort i helgen, jag har utökat vänantalet på Facebook. Jag hade bestämt att det skulle vara ytterst få, men lite kan man ju öka antalet, tänkte jag.