Det var inget skämt det jag skrev om häxor igår. Jag är på fullaste allvar övertygad om att den "kyrka" jag såg i Småland hade drivit en häxprocess emot mig - av något skäl som de säkert hade uppfunnit- och med glädje bränt mig på bål om det varit på 1600-talet. Kyrkan var långt ifrån oskyldig i forna tider. Är den detta nu?
När jag guidar i Ronneby berättar jag om den häxprocess som var där 1679. Du kan läsa om denna på http://lilaguide.blogspot.com
Få ronnebybor känner till historien om hur en kvinna anklagades för att vara häxa för att hon hade hällt salt på en borgarkvinnas vägg och denna därefter hade blivit sjuk. Med på tåget kom sedan den som hade tillverkat saltet, och ytterligare en kvinna blev anklagad för trolldom, för hon hade gett människor läkeväxter så att de hade blivit friska och bett för dem med samma resultat. Med det sistnämnda hade hon trätt in på kyrkans domäner, och det fick man inte göra. Hon slapp dock undan med att bli förvisad.
Medhjälparen blev så småningom bränd, och den som hade kastat saltet också, fast hon var då redan död.
Det sägs här att kyrkoherden Knut Hahn och kaplanen Findorphius, vilka tydligen var aktiva i denna process, drev en human linje, då de ville att kvinnorna skulle halshuggas först. Den kvinna som blev bränd, hon som hade tillverkat saltet, blev också halshuggen innan hon brändes.
Denna häxprocess var den enda i Blekinge.
Knut Hahn blev året efter biskop i Lund och drev därifrån försvenskningen av f d Skåneland med fast hand.
Som heder åt honom har gymnasieskolan i staden fått hans namn!?
Jo, jag kände mig häxförklarad innan jag åkte ut från rektorstjänsten. Nej, jag var säkert inte perfekt, vem är det? Men det är inte heller så lätt att få gehör när det står en ung prästspoling i kulisserna och flåsar efter rektorstjänsten, och när manipulativa människor jobbar i bakgrunden för att han ska få den. Det fick han inte, men han sökte tjänsten efter mig- precis som jag hade räknat med!
Jag kan väl tycka att de pengar jag fick när jag slängdes ut kan motsvara halshuggningen av kvinnorna i Ronneby, innan de brändes.
Spelet inom kyrkan kan vara oerhört fult. Det är, som en kommentator påpekade på mitt förra inlägg, mycket lättare med smilfinkar och anpasslingar. Fast det konstiga var i den miljön att alla visste hur dessa egentligen var och vad de egentligen tyckte. Och alla höll god min! För man kunde ju glassa sig lite i (det falska?) skenet och bli bjuden till prästgårdarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar